Känns världen begränsad? Här kan du resa i fantasin
Sandstranden kan vara ett paradis, en semesterdröm – men också helvetet på jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets obönhörliga kraft och människans litenhet. Med flyktingkrisen har strandens långa historia som ett dödens och sorgens landskap blivit fasansfullt aktuell. Historikern Per Högselius utforskar strandens mörka historia och hur den gestaltats genom kulturhistorien:
Tidsresor. Varför är vi egentligen så fascinerade av tanken på att uppleva historien eller en avlägsen framtid? Har litteraturen någonsin förebådat vetenskapliga framsteg? Och skulle det ens vara teoretiskt möjligt att kunna möta en yngre version av sig själv i en annan tid? Bildningspodden ger sig iväg på ett hisnande tidsäventyr.
Upptäcktsresande. Svunnen är den tid då västerländska upptäcktsresande kunde resa över världshaven och påstå sig ha upptäckt nya kontinenter. Är upptäcktsresandet en utdöd företeelse? Utforska upptäcktsresandets historia och nutid – från machoideal och crossdressing, drakar och missionärer till kartläggande konstnärer och de senaste inredningstrenderna.
Guidebokens historia. Vilken är egentligen världshistoriens första guidebok? Hur hänger fenomenet ihop med turismens historia? Vad är det mest fascinerande som gamla guideböcker kan lära oss om äldre tiders resenärer? Och är den tryckta guideboken utrotningshotad i de smarta telefonernas tidevarv? Bildningspodden tar en intellektuell promenad genom guidebokens historia.
Järnvägsromanen. Under sin snart 200-åriga historia har järnvägen gått från förbluffande nymodighet till nedläggningshotat färdmedel – till återupprättad klimaträddare. Tågresans konjunkturer går att följa i skönlitteraturen. Åsa Arping bläddrar bland tågskildringar från förr och nu, och finner en historia som pendlar mellan myt och modernitet, frihet och fångenskap, framsteg och förlust.
Res till Rom – främlingarnas stad. Få städer är lika omskrivna som Italiens huvudstad. Mycket är författat av historiska romare, men till förvånansvärt stor del har bilden av staden formats av besökares berättelser. Mer än de flesta städer definieras Rom av sina främlingar. Carina Burman vandrar genom den historiska staden och ser spåren av berömda turisters blickar.
Kurortens historia. Baden-Baden, Bath, Vichy, Ramlösa. Det välgörande vattnet både dracks och badades i. Men vad var kurorterna för sorts platser? Vilka besökte dem? Hur hälsosamt levde man egentligen?
Störs du av kroppshets och behöver perspektiv?
Kroppsideal. Hur länge har människan fascinerats av muskulösa kroppar? Finns det kopplingar mellan muskelknuttar i antikens Grekland och 1980-talets inoljade bodybuilder? Bildningspodden följer den muskulösa kroppens historia.
Klassikerna. Det eviga sommarprojektet
Vad är en klassiker? Hur gör man en Shakespearepjäs rättvisa på scen? Och varför har "teatralisk" blivit ett sådant skällsord i dagens teater? Scenpodden grottar ner sig i den mest klassiska teaterhistorien, från de gamla grekerna, Shakespeare och Moliére till mer moderna klassiker.
Edith Södergran. Hon är en av de mest lästa och älskade diktarna i den svenska litteraturen, ofta betraktad som dess första verkligt modernistiska poet. Men i den tidiga forskningen förminskades finlandssvenska Edith Södergran (1892-1923) till lungsjuk dagboksdiktare, helt isolerad på det karelska näset. Vem var hon? Hur viktig var egentligen sanatorievistelsen i Schweiz för hennes skrivande och kontakten med det europeiska avantgardet? Hur har hon tolkats under 1900-talet – och hur ska vi närma oss hennes dikter idag?
Jane Austen (1775-1817) hör till världshistoriens mest lästa författare. Romaner som Stolthet och fördom och Förnuft och känsla är klassiker som ständigt utkommer i nya upplagor, tolkningar och filmatiseringar. Samtidigt är relativt lite känt om privatpersonen Jane Austen. Myten säger att hon levde ett händelsefattigt liv på den engelska landsbygden, men breven vittnar om både en vass tunga och en skarp blick på samhället omkring henne. Vad handlar hennes böcker om och vad säger de om sin tid? Är hennes romaner rentav samhällskritiska? Varför var hon då så intresserad av äktenskap? Hur kom det sig att hon själv endast var förlovad en enda natt?
Vergilius. Han skrev dikter om lantbruk, loppor och biodling – och så en av världslitteraturens absoluta klassiker. Vergilius, eller Publius Vergilius Maro, (70-19 f. Kr.) har kallats det romerska rikets nationalpoet. Vilket är Vergilius viktigaste bidrag till litteraturhistorien? Vad utmärker hans stil? Vad handlar storverket Aeneiden om? Och varför har just Vergilius verk lånat sig så väl till spådomsläsningar?
August Strindberg. Litterär gigant. Kvinnohatare. Samhällskritisk smädare. Banbrytande konstnär. PR-geni. Teaterman. Galen ockultist. Amatörkemist. August Strindberg (1849-1912) har många ansikten. Vad stämmer egentligen? Vilka är hans viktigaste bidrag till litteraturhistorien? Varför var han så provokativ? Hur kan vi förstå hans konstnärskap och naturvetenskapliga experiment? Och vem är dagens motsvarighet till Strindberg?
Den grekiska tragedin. Det kallas ibland teaterkonstens vagga, det antika grekiska drama som växte fram i Grekland kring 400-talet före Kristus. Men vad betyder egentligen ordet tragedi? Hur såg teaterfestivalerna ut? Vad handlar de mest kända tragedierna om? Och slutar de alltid olyckligt?
Klimat och hållbarhet. Hur ligger vi till?
FN:s hållbarhetsmål ”Agenda 2030” syftar till att utrota fattigdom och hunger, främja god hälsa och utbildning, öka jämställdhet och jämlikhet, säkra de mänskliga rättigheterna för alla och att främja fred och hållbar tillväxt. Men vad betyder det egentligen i praktiken? Här får du några konkreta exempel på vad det kan handla om inom forskningen. Stockholms universitet gör en liten film för vart och ett av de 17 uppsatta hållbarhetsmålen. Sex av dem är på plats och fler på gång.
Klimatförändringarna hör till vår tids hetaste frågor. Läget är allvarligt, det är forskningen så gott som enig om – men det är också en omtvistad politisk fråga. Vilka är de enskilt viktigaste faktorerna bakom klimatförändringarna? Hur snabbt går det? Har översvämningar och andra naturkatastrofer blivit vanligare? Vilka tecken på klimatförändringar kan vi själva notera i vår omgivning? Och hur stor skillnad gör egentligen ett bilbyte eller en inställd flygresa för klimatet?
Tyst vår. Rachel Carson är marinbiologen som slog larm om besprutningsmedlens förödande effekter på miljön. Hennes bästsäljande bok ”Tyst vår” från 1962 fick ett enormt genomslag och tillhör idag miljöforskningens absoluta klassiker. Men hon skrev också flera banbrytande böcker om världshavens historia och biologi.
Få perspektiv på stress
Stressforskningspodden. Hur kan vi tämja och utnyttja stressreaktionen utan att riskera vår hälsa? Finns det belägg för att hjärnan krymper av stress? Varför bör rimlig stress ses som något naturligt? Ämnet stress är ständigt på tapeten. Sannolikt för att stressrelaterade sjukskrivningar ökat och att många människor upplever sin vardag som kravfylld och pressad. Det är bra att stressproblematik och lidande uppmärksammas, men rapporteringen är ofta osaklig. I Stressforskningspodden får du ta del av det senaste inom stressforskning.
Om stress och hälsa. Redan på 1950-talet varnades för ”jäktet” som ett hot mot folkhälsan. Idag är stressrelaterad psykisk ohälsa en av de stora folksjukdomarna. Men vad är egentligen stress? Hur gammalt är begreppet? Är det sant att hjärnan krymper av stress? Och hur relevant är egentligen jämförelsen med att möta ett lejon på savannen när vi ska förklara varför människor mår dåligt i det moderna samhället?
När världen krymper. Universum är fortfarande oändligt
Relativitetsteorin. Säg Einstein och de flesta får omedelbart upp en bild av ett ansikte, kanske även en formel och namnet på en viss teori. Fysikern Albert Einstein tillhör världens mest igenkända personer – men vad går egentligen hans mest kända teori ut på? Bildningspodden reder ut skillnaderna mellan den speciella och den allmänna relativitetsteorin, förklarar vad formeln E = mc² egentligen handlar om och spårar relativitetsteorins efterdyningar från atombomben till de senaste science fiction-filmerna.
Hade Einstein fel? Den moderna kosmologin, studiet av universums utveckling, har en hundraårig historia. Albert Einstein har haft ett finger med i stora delar av utvecklandet av vår kosmologiska förståelse. Idag tror vi oss kunna beskriva universums 14 miljarder år långa historia hela vägen tillbaka till när det var bråkdelen av en sekund gammalt. Dock förutspår vår modell att 95 % av innehållet i universum är av okänt och osynligt slag. Eller kan det vara så att Einsteins mest berömda teori, den allmänna relativitetsteorin, är felaktig? En föreläsning med fysikern Edvard Mörtsell.
Universum. För drygt 13 miljarder år sedan uppstod plötsligt vårt universum. Vad var det som hände? Fanns det någonting före? När skapades alla stjärnor, galaxer och solsystem? Hur har vår kunskap och våra föreställningar om världsalltet vuxit fram? Finns det liv på andra planeter? Och vet vi redan nu när liv på jorden blir omöjligt? Följ med på en svindlande timme genom universums historia – och framtid.
Här finns mer forskning i digitalt format:
Bloggar och poddar:
Öppna föreläsningar:
Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.