Samverkan med det omgivande samhället är stark vid de tre granskade utbildningarna. Bedömargruppen nämner det stora intresse forskningen inom barn-och ungdomsvetenskap väcker hos myndigheter och andra intressenter, vilket ger möjligheter för doktoranderna att delta i nätverk och samarbeten både nationellt och internationellt. 

Doktorandernas framtid i fokus

– Den största möjligheten är att få berätta om och sprida sin forskning till de yrkesgrupper som arbetar med barn och ungdomar, från förskola och skola till kulturarbetare, socialsekreterare och poliser. I förlängningen kan det leda till bättre förskola, skola, ett rikare kulturliv och jämnare livsvillkor för barn och ungdomar. Det är en stor tillfredsställelse att få se sin forskning implementerad med positiva konsekvenser. Vidare utgör kontakterna värdefulla tillfällen då potentiella arbetsgivare får upp ögonen för våra doktorander och deras kompetens. Ett flertal gånger under de senaste åren har våra nydisputerade fått jobb hos statliga myndigheter, som de hade samarbetat med under doktorandtiden, dagen efter disputationen. Detta menar vi är också ett intyg på den höga kvalitet som vår forskarutbildning håller, säger Mats Börjesson, prefekt på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. 

Forskarutbildningen i specialpedagogik får beröm för samarbetet med arbetslivets intressenter och hur utbildningen möter samhällets behov av disputerade i specialpedagogik.

– Vi tycker att det är viktigt att förbereda doktoranderna för ett arbetsliv på avancerad nivå efter doktorandtiden, både inom akademin och till exempel på myndigheter. Vi som verkar i detta vetenskapliga fält har en välutvecklad inriktning på samverkan med samhällets olika aktörer. Att steget till arbetslivet verkar vara kort kan påverkas också av det faktum att doktoranderna har en professionell bakgrund och besitter en gedigen arbetslivserfarenhet redan när de påbörjar sin forskarutbildning. Doktoranderna uppmuntras också att delta i utbildningsdagar med fokus på den framtida karriären och de får möjlighet att delta i universitetsgemensamma seminarier som förbereder dem för att etablera sig som forskare efter doktorandtiden, säger Diana Berthén, prefekt på Specialpedagogiska institutionen.

God handledning och flera handledare

Både handledarutbildning och övrig kompetensutveckling av handledare sköts på ett bra sätt vid alla tre institutioner. Ett gott exempel som lyfts fram är att doktoranderna i pedagogik har tre handledare.

– Sedan flera år har vi arbetat intensivt med att göra forskarutbildningen till hela institutionens angelägenhet genom ny allmän studieplan, en handbok för forskarstuderande, ett reviderat kursprogram, introduktionsutbildning för alla nyantagna, ett årligt forskningsinternat tillsammans med institutionens seniora forskare, en egen resebudget för varje doktorand, ett trehandledarsystem för att ge ett bredare stöd till doktoranderna och involvera fler forskare samt inte minst: ett anonymt antagningsförfarande där våra professorer och docenter arbetar med bedömningar av de sökandes förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Vår utbildning är idag i hög grad ​internationell med doktorander från stora delar av världen, säger Anna-Lena Kempe, ställföreträdande prefekt på institutionen för pedagogik och didaktik.

Hanteringen av de individuella studieplanerna vid alla tre utbildningar får beröm, dels för att de regelbundet följs upp, men också för att de används som ett aktivt stöd för att stödja och följa progressionen för varje doktorand. Genomströmningen av doktorander bedöms vara tillfredställande vid alla utbildningarna, och till och med god för barn-och ungdomsvetenskapliga institutionen. Däremot behöver alla de tre institutioner förbättra uppföljningen av sina alumner och förstärka sina alumnnätverk.