Foto: Annika Moberg/Sveriges unga akademi
Hur lyckas man med den akademiska karriären? Det var den övergripande frågan när Sveriges unga akademi och Stockholms universitet ordade ett karriärseminarium i Vivi Täckholmsalen den 3 februari.
Aryo Makko, docent i historia vid Stockholms universitet och ledamot i Sveriges unga akademi, inledde och talade kort om Sveriges unga akademi och sin egen akademiska karriär. Sedan fick publiken, som främst bestod av yngre forskare och doktorander, höra korta presentationer av de tre andra forskare vid Stockholms universitet som för närvarande sitter i Sveriges unga akademi. Dessa är Frida Bender, docent i meteorologi; Jonas Olofsson, professor i psykologi och Ewa Machotka, docent inom konst och visuell kultur i Japan. Även de berättade om vägen fram till de positioner de har idag. Mobilitet var ett återkommande ord och de har alla tre varit verksamma vid lärosäten i andra länder.
Sara Strandberg, docent i fysik och tidigare ledamot i Sveriges unga akademi, lyfte även hon betydelsen av att som ung forskare etablera nätverk och söka tjänster vid andra lärosäten. Hon avslutade med ett råd hon fått från en äldre kollega – var aldrig rädd för att söka en ledig tjänst!
Biträdande lektorat viktigt karriärsteg
Anna Wetterbom, vd för Sveriges unga akademi, betonade att ett transparent och kvalitetsdrivande karriärsystem för forskare är avgörande för att Sverige ska kunna vara en framstående forskningsnation. Sveriges unga akademi har under många år arbetat för att karriärtjänster i form av biträdande lektorat (BUL) ska införas som första steget i ett sammanhåller karriärsystem. BUL-tjänster har nu blivit allt vanligare på svenska lärosäten och de har implementerats på olika sätt. 2017 ändrades Högskoleförordningen och meriteringstjänsten biträdande lektor tillkom i dess nuvarande form. Det innebär att alla som anställs som biträdande lektor från och med den 1 april 2018 har rätt att prövas för befordran till lektor.
Även de som anställts som biträdande lektorer före april 2018 men efter 2012 har också rätt att söka befordran men med lite annorlunda villkor än de som gäller för den nya tjänsten. Ett betydande antal biträdande lektorer, anställda på den tidigare typen av tjänst, förväntas söka befordran till universitetslektor inom de närmaste åren.
Rektor: tydliga karriärvägar behövs
Nästa talare var Stockholms universitets rektor Astrid Söderbergh Widding. Hon påminde om sitt introduktionstal som ny rektor 2013. I det talet hänvisade hon till ett brev hon fått från Sveriges unga akademi om behovet av tydliga karriärvägar för forskare. Som ny rektor anslöt hon till andemeningen i brevet och sade i talet att hon skulle prioritera att arbeta med frågor om karriärvägar och rekrytering av forskare och lärare. Astrid Söderbergh Widding sade vi karriärseminariet att Stockholms universitet infört tydliga karriärvägar, bland annat med meriteringstjänsten biträdande lektor. Och hon fortsatte:
– Jag tror på att rekryteringsprocesser ska vara öppna och internationella.
Astrid Söderbergh Widding varnade samtidigt för att de kriterier som sätts upp inte får reduceras till att bli checklistor som man bockar av.
– Det är en kvalitetsprocess där det måste göras en helhetsbedömning av de sökandes kvalifikationer.
Tillräckligt med tid för forskning
Astrid Söderbergh Widding påpekade även att det är viktigt att det är jämförbara förhållanden som råder vid alla fakulteter. Hon betonade dessutom att det för den fortsatta karriären måste finnas tillräckligt med tid avsatt för forskning för yngre forskare. Om yngre forskare får för mycket undervisningstid i sina tjänster riskerar de att halka efter i forskningen. Detsamma kan gälla om de får chefspositioner för tidigt.
Rektor underströk även att alla läraranställningar ska vara fullt ut finansierade så att den som har en anställning inte ska behöva vara beroende av att söka medel till sin egen lön.
Paneldiskussion med dekanerna
Efter rektors tal blev det paneldiskussion mellan vicerektorerna tillika dekanerna Elisabeth Wåghäll Nivre (humaniora), Astri Muren (samhällsvetenskap) och Henrik Cederquist (naturvetenskap) samt Jessika van der Sluijs, dekan vid Juridiska fakulteten. De berättade kort om sina akademiska karriärer och även här var mobilitet en viktig komponent, och inte bara geografisk. Elisabeth Wåghäll Nivre lyfte att hon vid sidan av sin lärar- och forskarbana haft olika administrativa uppdrag inom högskolevärlden, och Jessika van der Sluijs berättade att hon arbetat i försäkringsbranschen innan hon återvände till universitetet.
I diskussionen kring de meriteringstjänster som införts vid universitetet (BUL) lyfte Astri Muren fram att dessa liksom postdoktorstjänster är viktiga som ingångar till den akademiska karriären. Hennes råd till doktorander och yngre forskare var att hålla koll på vad som händer inom respektive forskningsområde och att även vara beredd att söka tjänster internationellt.
På en fråga från publiken om det finns möjligheter att som forskare även initiera nya tjänster svarade Henrik Cederquist att det är institutionerna som initierar vilka tjänster som ska utlysas. Det innebär att det finns möjlighet för institutionernas lärare och forskare att diskutera med sina institutionsledningar vad det är för tjänster som bör inrättas.
Behov av alternativa karriärvägar
Elisabeth Wåghäll Nivre betonade att institutionerna, speciellt de små, bör tänka strategiskt när de rekryterar forskare och lärare för att få den kompetens som institutionen behöver på både kort och lång sikt. Hon efterlyste även mer diskussion om hur doktorander och nydisputerade kan meritera sig för karriärvägar utanför akademin.
En publikfråga var hur vanligt det är med interna rekryteringar till tjänster och vad som kan göras för att främja öppen rekrytering. Astri Muren upplever inte att internrekrytering är ett stort problem vid Stockholms universitet. Inom naturvetenskapliga fakulteten är det ovanligt med att tjänster tillsätts med interna sökande, enligt Henrik Cederquist. Jessika van der Sluijs betonade även att rekryteringen inom Juridiska fakulteten alltid sker i öppen konkurrens.
Enligt Elisabeth Wåghäll Nivre finns idag en medvetenhet om de problem som kan föreligga när SU-interna sökande är med i konkurrensen vid tjänstetillsättningar. Lärarförslagsnämndernas ledamöter diskuterar alltid frågor som gäller lämplighet och möjlig favorisering innan beslut fattas.
Aryo Makko från Sveriges unga akademi var nöjd med seminariet.
– Det viktigaste var att de många doktorander och postdocs som närvarade fick möjlighet att ställa frågor till ledningen.
Sveriges unga akademi arbetar nu vidare med en omfattande kartläggning av hur svenska lärosäten implementerar anställningsformen biträdande universitetslektorat (BUL). Kartläggningen kommer att möjliggöra en mer nyanserad diskussion om unga forskares karriärvägar.
Se inspelningen av karriärseminariet How to succeed as a researcher (3 februari vid Stockholms universitet) www.su.se/play.
Läs artikel på engelska från karriärseminariet på webben hos Sveriges unga akademi.
Läs mer om Sveriges unga akademi