Syftet med projektet är att nå ut med resultaten från forskningsprojektet "Att gestalta migration", att nå målgrupper hos vilka resultaten kan leda till dialog och debatt och bidra till att överbrygga klyftor. Målgruppen är ungdomar och unga vuxna med och utan migrationserfarenheter och projektet har både dramatiserade och dokumentära inslag.

En studie om hur förskolebarn som kännare engageras i samhälleliga miljöfrågor.

Antisemitism utgör ett växande problem i Sverige och Europa. Antisemitiska konspirationsteorier cirkulerar, extrema politiska grupper sprider hat i sociala medier, och i flera länder har angreppen på den judiska minoriteten ökat. I Sverige har högerextrema och radikalnationalistiska grupper ökat sin närvaro i det offentliga rummet.

Detta är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som undersöker hur en värld i rörelse och Sveriges mottagande av asylsökande barn gör avtryck i scenkonsten.

Avhandlingen intresserar sig för högstadieelevers relationsarbete och i synnerhet deras sätt att göra vänskap. Mer specifikt analyseras elevernas relationsvardag utifrån hur sociala och symboliska gränser dras, utmanas och upplöses.

Avhandlingen beskriver och analyserar hur skolvalfriheten som policy (uppfattad som möjlighet och hot), vardaglig praktik (att förhålla sig till och navigera) och diskurs (talet om policyns och praktikens olika aspekter) omsätts på en lokal skolmarknad i en socioekonomiskt och etniskt polariserad storstadsregion.

Projektet "Att vara barn i forskning. Förskolebarns upplevelser av att delta i randomiserade interventionsstudier" har beviljats ca 5,8 miljoner kronor i Vetenskapsrådets stora utlysning inom utbildningsvetenskap.

Att stötta yngre barns självreglering och renlighetspraktiker

Hur barn och förskolans ansvar konstrueras i sammanhang av sexualitet, sexualundervisning och integritet.

Projektet undersöker barnets roll i svensk klassisk naturdokumentär (1940- och 1950-talen). Fokus ligger på förhållandet mellan barn och natur utifrån tidens syn på natur/vildmark samt i efterkrigstidens barnkultur.

Utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv (kontinentalfilosofiskt, barndomssociologiskt och psykoanalytiskt) kommer barnet/det barnsliga/naiva lyftas fram som en möjlig etisk utgångspunkt. Etiken brukar annars främst grundas i den vuxna människans rationalitet, vilket blir som tydligast i utilitarismen.

En videoetnografi av vårdrutiner och dagligt samspel på en barnonkologisk enhet i Sverige.

Ett centralt begrepp i det planerade arbetet är ’imaginal coping’ som Clark (2003) definierar som användandet av fantasi för att förvandla sjukdomslidandet. Det syftar på psykologiska processer där barn i det dagliga livet använder sig av stor uppfinningsrikedom, lek och fantasi för att bemästra stressfula omständigheter.

Kontinuitet och förändring i talet om material och arbetssätt i tidskriften Barnträdgården 1918–1945.

Det övergripande syftet med avhandlingsprojektet är att undersöka erfarenheter hos barn som befinner sig i det svenska asylmottagningssystemet för barnfamiljer.

Jämställdhetsmyndigheten fick år 2022 ett regeringsuppdrag som innefattar att översätta och anpassa ett, i amerikansk kontext, evidensbaserat våldsförebyggande program; Dating Matters.

Avhandlingsprojekt om den högkänsliga personen i vardande: En avhandling om diskursiva praktiker angående sårbarhet och känslighet, av Fanny Edenroth Cato.

Skillnaden i kunskapsnivå mellan barn ökar och forskning visar på stora skillnader i tidig matematik redan före skolstart. Inom projektgruppen ser vi att det finns ett behov av att studera hur aktiviteter med digitala verktyg i förskolan kan utvecklas för att främja barns utveckling och lärande.

Syftet med projektet är att studera emotionella och relationella aspekter av förskollärarstudenters lärandeprocesser som de iscensätts under deras VFU.

Det övergripande syftet är att ta fram metodiska experiment om möjligheterna att bygga en förskola som underlättar för förskolebarn att vara närvarande och ta plats i, och därigenom delta i byggandet av offentliga rum, tillsammans med andra aktörer och platserna själva.

I utvärderingen av den nya rammeplanen kommer projektet bland annat att studera några av de kommuner de besökte i tidigare forskning och undersöka om det skett förändringar utifrån rammeplanen.

I projektet studeras transport poverty (transportfattigdom) genom fallstudier av tre svenska städer.

Syftet är att bidra med en förståelse för barns multisensoriska förbindelse med sociala relationer, maktposititioner, material, kamerans kropp och mänskliga kroppar, rörelse och tid.

Förortsslang och det åtråvärda svenska. Språkanvändning, språkideologi och konstruktionen av svenskhet bland ytterstadens unga i innerstadens gymnasieskolor.

Hur ser pedagogers erfarenheter av att möta tiggeri med barngruppen ut? Är tiggeri ett ämne som tas upp av vuxna eller barn i förskolan och i så fall på vilket sätt? Vilka pedagogiska och etiska svårigheter och möjligheter uppstår när det närmas i en förskolekontext? Och vilken betydelse har barnböcker när det gäller att närma sig känsliga ämnen i förskolan?

Förskolan är idag en etablerad barninstitution som skapar och reproducerar föreställningar om barn och barndomar - via tal, texter och bilder i och om förskolan. Sådana föreställningar är avgörande såväl för barns vardagsliv som för de handlings- och livsvillkor förskolan erbjuder barn, föräldrar, vårdnadshavare och personal.

Våld i nära relationer är vanligare bland unga än vuxna, men är relativt ouppmärksammat och svagt beforskat i Sverige. Internationellt finns mycket lite forskning om våldsutövande killars erfarenheter av omgivningens reaktioner, vilka kan vara avgörande för våldets uppkomst och upphörande. Projektet har därför fokuserat på detta.

Hur erfar och beskriver unga vuxna som bor hemma hos sina föräldrar sin boendesituation, och vilka förhoppningar har de om sitt boende i framtiden? Hur förhandlar de kring sina relationer med andra familjemedlemmar och närstående i förhållande till sin boendesituation?

Projektet syftar till att testa och utvärdera två pedagogiska praktiker genomförda tillsammans med fyra- och femåringar och deras pedagoger.

Projektet fokuserar på användning och effekter av humor i ungas kamratrelationer samt i interaktion mellan unga och vuxna i olika utbildningskontexter.

Hur påverkar "vertikala liv” organiseringen av barns vardagsmobilitet och lek? Behovet av kvalitativ kunskap om hur familjebakgrund, mångfald i stadsdelar och områdesstruktur påverkar familjers organisering av barns rörlighet och lek är stort.

Ungdomskultur, värden och politisk subjektivitet i rurala rumsligheter

År 1999 erkände Sverige fem erkända nationella minoriteter. Avhandlingen tar avstamp i detta och belyser hur barn och ungdomar involveras i mer eller mindre politiska praktiker.

Hur ett systematiskt kvalitetsarbete med utgångspunkt i elevernas behov och intressen kan se ut.

Övergripande handlar studien om diskursanalytiska styrningsperspektiv som problematiserar organisering av fritidshem som institution, samt organisering i fritidshemmets praktik.

Kvalitetsutveckling av Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem.

En av forskningsinriktningarna vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Forskningsområdet har bedömts som ett ledande forskningsområde vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet.

Studiens syfte är att studera lärare i fritidshems undervisningshandlingar för att förstå deras undervisningskunskap.

Maskulinitetens roll i extremistisk ideologi, organisation, rekrytering och radikalisering har till stor del försummats.Detta projekt samlar nordiska forskare för att utforska maskulinitet hos högerextrema, vänsterextrema och islamistiska extremister, samt i manosfären och den yttersta högern.

Avhandlingens syfte är att experimentera och utforska hur barns engagemang och kreativitet kan tas tillvara

En studie om nyanländas elevers pedagogiska inkludering i skolan.

Vad går att lära av rättsväsendet och brottsoffrens erfarenheter?

Möten mellan BVC-personal och familjer i multikulturella kontexter: En etnografisk studie om samtal kring känsliga ämnen

Neuropsykiatriska diagnoser utifrån unga vuxnas perspektiv och livslopp: hälsa, identitet och motstånd.

Hög kvalitet i förskolans verksamhet har avgörande betydelse för barns utveckling och lärande och innebär en betydande potential vad gäller att bygga jämlika och motståndskraftiga demokratiska samhällen som är grundade på social rättvisa.

Avhandling om nyanlända invandrarfamiljers uppfattning av svensk förskola och hur den kommit till uttryck i den svenska statliga förskolepolitiska diskursen.

Om vad kunskap från det neurovetenskapliga forskningsfältet och förskolans teorier om barns lärande och didaktiska lärandepraktiker kan producera.

Projektet Pappa med barn är en etnografisk studie av barnhälsovårdens institutionella samtal. Syftet med studien är att undersöka och bidra med ny kunskap om interaktion mellan pappor på barnavårdscentraler (BVC) och dess sjuksköterskor.

Didaktisk design och digitala lärplattor i förskolan.

Syftet med forskningen var att undersöka hur personal i Sverige och England pratade om lek och hur man kunde underlätta den, hur lekbegrepp bidrog till olika lekövningar och hur det kan vara möjligt att transformera lekövningsarkitekturer.

Om unga och föreställningar om språkbruk, plats och identitet i Sverige idag.

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka elevernas lärande och att utveckla bedömningsinstrument för att bedöma elevernas kunskaper i programmering för att stödja och utveckla undervisningen i programmering i svensk grundskola.

Syftet med projektet är att analysera rurala familjers tidsrumsliga organisering av vardagliga praktiker, barns mobilitet, lek och sociala liv.

Syftet är att studera identitets- och gemenskapande bland ungdomar genom framställningar av och diskussioner kring teman som rasifiering, antirasism och separatism genom en netografi av sociala medier, och av samtal och diskussioner på för studien andra relevanta platser och forum.

Med ett tillvägagångssätt inspirerat av fenomenologin undersöks dessa sammanhang med hjälp av begreppet utseende. Frågor ställs om vilka subjekt och objekt som (kan) dyka upp – var, när och för vem – och om förutsättningarna för och implikationerna av dessa framträdanden (eller deras frånvaro).

Belysning av flerpartsaspekter av klassrums L2-socialisering. Analyserna av klassrumssamtal visar hur både lärares och elevers satsningar på språkkompetenser och lokala ideologier av korrekt svenska eller stil.

En möjlighet att överskrida könsnormer med koppling till estetiska uttrycksformer, naturvetenskap, teknik och matematik?

Från att universitetsutbildningar har varit mer exklusiva och främst lockat studenter från hem med hög utbildningsnivå har högre utbildning under de senaste decennierna kommit att bli mer självklart för många människor.

En undersökning hur föreställningen om den normbrytande manlige eleven skapas i olika sammanhang.

Projektet Svensk sexualundervisning 1882-2014: Normer om sexualitet i ett utbildningshistoriskt perspektiv har beviljats 4,2 miljoner från VR. Forskare med i projektet är professor Anne-Li Lindgren och universitetslektor Sara Backman Prytz. Projektet kommer att pågå i fyra år.

Projektets mål är att utveckla designdrivna certifierade tjänster som at härnsyn till människorna som ska bo i bostadområdena som byggs inom ramer för hållbara städer.

De yngsta förskolebarnens, 1-3-åringars ordförråd och språkutveckling; i samverkan med pedagoger i Järva stadsdelsförvaltning.

Hur upplever unga heterosexuella killer egentligen sitt eget sexliv? Hur ser unga killar på dejting och tvåsamhet, och hur resonerar de själva kring lust och njutning?

Forskningsprojekt Ungas identitetsformering i separatistiska rum på nätet.

Om ungdomars upplevelser av socialt stöd från bland annat föräldrar och kamrater.

En utvärdering av det våldspreventiva utbilningsprogrammet Mentoret i våldsprevention (MVP), specifikt effekter av MVP i skolan som ett led i universell prevention av våld och kränkningar, särskilt pojkars våld mot flickor även om andra former av våld också ingår.

Vilan & barns sovande i förskolan under 1900- och 2000-talet: Visuella etnografier i förskola & arkivVilan & barns sovande i förskolan under 1900- och 2000-talet: Visuella etnografier i förskola & arkiv

Förhandlingar om barnets bästa i domstol och familjerätt

Om barnkulturproduktion och barnkultur som konstnärligt område.