Fördubblad risk för kvinnor att bli utsatta för ekonomiskt våld av sin partner när de blir mammor
Ekonomiskt våld – att exempelvis inte få fatta ekonomiska beslut själv, att tvingas ta lån åt någon annan eller inte få arbeta utanför hemmet – är en form av könsbaserat våld och ett hinder för jämställdhet. Forskare vid Stockholms och Göteborgs universitet har nu undersökt hur det ser ut i Sverige och bland annat upptäckt att risken att utsättas för ekonomiskt våld fördubblas av att bli mamma.
– För att våld i och efter nära relationer ska kunna motverkas mer effektivt måste alla former av detta våld erkännas och hanteras, säger Linnéa Bruno, en av forskarna bakom studien. Hon anser att det bör säkerställas att barn till separerade föräldrar får underhåll oavsett om föräldrarna kan ha kontakt eller inte, eller om den underhållspliktige betalar. En reform från 2016, som syftade till ökat samarbete efter separation, har enligt studier av forskare vid Uppsala universitet, i stället ökat utsattheten för kvinnor, säger hon. Det bör därför sättas en gräns för hur länge bodelning får pågå, och att dessa processer blir snabbare och rättvisa för både män och kvinnor.
– Det ekonomiska våldet behöver synliggöras som våld och exempelvis vägas in i riskbedömningar vid familjerättsliga tvister. Mer forskning behövs, men Riksrevisionen har just påbörjat en granskning av hur myndigheter arbetar med frågan, kommenterar Linnéa Bruno.
Ekonomiskt våld är erkänt av bland andra FN och Europarådet som en form av könsbaserat våld och som ett hinder mot jämställdhet. Internationell forskning visar att ekonomiskt våld har allvarliga och långvariga konsekvenser för bland annat psykisk och fysisk hälsa och ekonomisk självständighet. Dessutom överlappar ofta flera olika typer av våld i nära relationer.
– Efter en separation fortsätter ofta mäns våldsutövande och det kan till och med underlättas av myndigheters beslut. I jämförelse med andra typer av våld i nära relationer, som fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, är ekonomiskt våld dock fortfarande relativt outforskat, särskilt i Norden, berättar Linnéa Bruno. Ekonomiskt våld finns inte som begrepp i svensk lag. Fokus har ofta varit på psykologiska orsaker till, och straffrättsliga lösningar på våld, men som samhällsproblem är det mer komplext och strukturellt.
Ett av studiens viktigaste resultat är betydelsen av moderskap. När kvinnor blir mödrar fördubblas risken att utsättas för ekonomiskt våld i Sverige. Socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå och inkomst har däremot ingen signifikant betydelse.
Forskarnas undersökning bekräftar att ekonomiskt våld i Sverige, liksom i andra länder, ofta överlappar med andra våldsformer, särskilt med fysiskt våld. De allra flesta kvinnor som söker stöd och skydd från fysiskt våld i Storbritannien och USA är även utsatta för ekonomiskt våld. I Sverige är exploatering – att tvingas ta lån, signera kontrakt och så vidare – den vanligaste formen av ekonomiskt våld, medan ekonomisk kontroll och anställningssabotage tycks vanligare i en andra länder. Internationella jämförelser är dock osäkra, understryker forskarna, då omfattningen av ekonomiskt våld är mindre undersökt än andra våldsformer, och studierna olika utformade.
– I Sverige har vi sedan länge en tvåförsörjarmodell, där båda föräldrar förväntas förvärvsarbeta från att barnen är små, och där kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är högt. Höga krav ställs på samarbete kring barnen efter separation. Exploateringen bör analyseras i ljuset av dessa villkor, men mer kunskap behövs om hur den kan motverkas, menar Linnéa Bruno.
Studien är den första i Norden som undersöker omfattning och mönster av ekonomiskt våld. Nästan var tionde kvinna i undersökningen (8 procent) uppgav att de är utsatta för ekonomiskt våld av sin nuvarande partner. Och hela 25 procent angav att de varit utsatta för detta av en tidigare partner.
Forskarnas resultat bygger på en enkätundersökning och genomfördes i samarbete med Örebro universitet, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) och Statistiska Centralbyrån (SCB).
Ekonomiskt våld i nära relationer
Ekonomiskt våld i nära relationer kan handla om:
- Kontroll – att inte vara tillåten att fatta egna ekonomiska beslut och/eller att få sina ägodelar förstörda.
- Exploatering – att tvingas ta lån, signera kontrakt eller utnyttjas på andra sätt för att ge förövaren ekonomiska fördelar.
- Anställningssabotage – att vara helt förbjuden att arbeta utanför hemmet eller att hindras att arbeta.
Forskningsstudien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Violence Against Women:
” Men’s economic abuse toward women in Sweden: Findings from a national survey”.
Forskarna bakom studien
Linnéa Bruno, doktor i sociologi och docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Sofia Strid, docent vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.
Hans Ekbrand, universitetslektor vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs universitet.
Senast uppdaterad: 6 augusti 2024
Sidansvarig: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen