Fem nya forskningsprojekt har tilldelats medel

Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning (FUFF) har tilldelats anslag för tre nya forskningsprojekt. Samtidigt har ytterligare två projekt där forskare från Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen är verksamma i har fått finansiering.

Projekten som har fått 4,5-6 miljoner kronor var startar under 2023.

Susanne Kjällander föreståndare på Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning är lyrisk: ”Detta är fantastiskt! Jag tror aldrig att vi fått in så mycket medel på en gång. Det är verkligen en ”storslam” och det ger oss helt nya möjligheter att bygga upp en stabil forskningsmiljö på avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning på Stockholms universitet. Vi är förväntansfulla inför projekten. De kommer att gynna våra medarbetare, våra studenter och i förlängningen förskole-Sverige.”

Från vänster: Åsa Bartholdsson, Eleonor Bredlöv Eknor, Camilla Rindstedt, Sofia Frankenberg,
Anna Günter-Hanssen, Cecilia Caiman, Susanne Kjällander, Anna Åhlund. Foto:Teresa Elkin Postila.  


 

Att vara student i högre utbildning

Åsa Bartholdsson leder projektet studentskap och förhandlingar om högre utbildning i förskollärarutbildning tillsammans med Anna Åhlund.

Projektet handlar om att vara student i högre utbildning med fokus på förskollärarutbildning. Detta är en utbildning som nationellt rekryterar studenter från olika sociala- och kulturella bakgrunder och som på så vis kan sägas svara mot högskolesektorns uppdrag att främja mångfald och utjämning av social snedrekrytering genom breddad rekrytering (av grupper som traditionellt inte söker sig till universitetsstudier) och breddat deltagande (åtgärder för att studenter ska klara av utbildningen). Förskollärarutbildning är en akademisk yrkesutbildning och att vara student är då också sammankopplat med att en yrkesidentitet utvecklas.

I projektet avser vi att, genom livsberättelseintervjuer och uppföljande intervjuer under hela utbildningstiden, bidra med kunskap om hur förskollärarstudenters bakgrunder och framtida professionsperspektiv får betydelse för hur studentskap och högre utbildning erfars. För att sätta studenternas berättelser i ett större sammanhang kommer vi också att delta vid särskilda tillfällen och texter där studenter informeras om och introduceras till högre utbildning. Detta för att få kunskap om hur lärosäten möter och tilltalar studenter i olika sammanhang. Projektet pågår från januari 2023 till december 2026.
- Studien blir ett viktigt bidrag för att vi ska få en fördjupad förståelse av erfarenheter av högre utbildning och studentskap bortom föreställningar om den så kallade ”standardstudenten", säger Åsa Bartholdsson.


STEAM-undervisning och genus i förskolan

Anna Günther-Hanssen leder ett fyrårigt praktiknära projekt om STEAM-undervisning och genus i förskolan. STEAM står för STEM-ämnena (science, technology, engineering, mathematics), dvs. naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik kombineras med ‘Arts’-ämnena, dvs. dans, drama, musik och bild. Projektet görs tillsammans med Sofie Areljung och Anna Lindqvist vid Umeå universitet samt Lena O Magnusson vid högskolan i Gävle.

STEAM är på frammarsch inom forskning och policy i många delar av världen. Hittills har dock litteraturen främst involverat utbildning för äldre elever, endast ett fåtal exempel handlar om utbildning för barn i förskoleålder. Projektet tar avstamp i idén att STEAM kan öppna upp för att undervisa på nya sätt i förskolan, bortom könsnormer kopplade till STEM- och Arts-ämnena. Forskning har visat att könsnormer påverkar barns, elevers och studenters möjligheter att delta i undervisning och välja karriärer inom såväl STEM som Arts. Men det är sällsynt med studier som rör genus i relation till barns lärande i specifika ämnen just i förskolan. Däremot finns gott om resultat som visar på att könsnormer har inverkan på förskolebarns lek och vardagliga liv i förskolan. Projektet utgår ifrån att barns utforskande av platser och material är avgörande för lärande inom både STEM och Arts. Därför kommer ett så kallat sociomateriellt perspektiv användas Utifrån detta perspektiv anses genus och barns lärande i förskolan bli till i såväl sociala relationer som i kroppsliga samspel med platser, material och även STEAM fenomen (tex ljud och optiska fenomen).

- Projektet tar avstamp i ett undersökande av vad som kan uppstå då det traditionellt sett maskulint kodade STEM och det traditionellt sett feminint kodade Arts kombineras, eller flätas samman, genom transdisciplinär STEAM-undervisning. Vi hoppas på att den här kombinationen kan öppna upp för förskollärare att ta sig an dessa områden på nya sätt, bortom könsnormer kopplade till STEM- och Arts-ämnena, berättar Anna Günter-Hanssen.

Läs mer om projektet.
 

Barn, blöjor och kroppslig omsorg i förskolan

Sofia Frankenberg leder projektet ”Barn, blöjor och kroppslig omsorg i förskolan” tillsammans med Eleonor Bredlöv Eknor och Camilla Rindstedt.
Projektet fokuserar på yngre barns kroppsliga lärande och utveckling som ofta sker via kroppens sinnen och där dagliga återkommande omsorgsrutiner är av stor betydelse. Forskning visar att omsorgspersoner som har tid och som är lyhörda för barnets kroppsliga signaler utför emotionellt arbete som befrämjar utveckling av självreglering och skapar förutsättningar för tidig blöjavvänjning och självständighet.

Bild med ett barn som skriver på griffeltavla
Bild: Mostphotos/photobac.

Synen på kroppslig omsorg har förändrats och normer kring barns integritet och förskolans ansvar och organisation skapar behov av ny kunskap. För att fylla denna kunskapslucka kommer ett etnografiskt fältarbete att utföras med barn i åldrarna 1½-4 år och deras kamrater och pedagoger över en tvåårsperiod. Projektet är ett transdisciplinärt förskoledidaktiskt projekt då det kombinerar bl.a. lärande-, utvecklings-, genus-, barndomsperspektiv med ett gemensamt fokus på hur renlighet och omsorg kommer till uttryck i form av affektiva praktiker.
- Det ska bli så spännande att få utforska yngre barns kroppsliga lärande och utveckling med fokus renlighetspraktiker i förskolan, inte minst genom att närma oss barnens perspektiv på detta med blöjor. Vi hoppas på så sätt kunna bidra till en hållbar förskoledidaktisk praktik för samhällets yngsta medborgare, säger Sofia Frankenberg. Läs mer om projektet.

Ytterligare två projekt har tilldelats medel. Dessa projekt inkluderar medlemmar från BUV och leds av forskare på andra institutioner eller universitet.
 

Hållbar utveckling, inkludering och digitalisering

Susanne Kjällander får tillsammans med projektledaren Cecilia Caiman vid Institutionen för ämnesdidaktik, Farzeneh Moinian och Eva Norén samt Charlotte Kansikas och Anncharlotte Wernered medel för att undersöka lärande för hållbar utveckling och mångfald i digitala gränssnitt. Det treåriga projektet har syftet att utveckla didaktiska verktyg och modeller för förskollärare, lärare och rektorer och finansieras av Ronneby kommun.
Susanne Kjällander: ”Att få arbeta med praktiknära forskning med en hel kommun känns väldigt spännande – särskilt eftersom projektet omfattar såväl förskola som skola. Vi kommer att arbeta med både befintliga didaktiska modeller och med att utveckla nya under dessa tre år.”
Läs mer om projektet.
 

Barn och ungas vägar ut i världspolitiken

Joel Löw får tillsammans med Jonathan Josefsson vid Linköpings Universitet och Björn Lundberg vid Lunds Universitet medel för att undersöka barn och ungas vägar ut i världspolitiken.

Projektet studerar de historiska processer som har format barn och ungdomars globala engagemang och internationella deltagande under perioden 1920–1992. Genom att undersöka hur barn och ungdomar agerat på lokala och internationella arenor i syfte att åstadkomma förändring vill vi visa att ungas engagemang i hållbarhetsfrågor och andra globala problemkomplex inte bara har en lång historia, utan också att denna historia är nödvändig att beakta för att förstå hur detta engagemang utvecklats på senare år. Projektet kommer bidra till fördjupad kunskap om när och hur ungas internationella engagemang växte fram, hur detta engagemang formats på lokala och internationella arenor, samt vilken betydelse den historiska utvecklingen har haft för barn och ungas deltagande i världspolitiken idag.

- Att få möjlighet att studera barn och ungas globala engagemang ur ett historiskt perspektiv känns oerhört inspirerande. Det ska också bli väldigt roligt att få genomföra projektet tillsammans med Jonathan Josefsson, Linköpings universitet och Björn Lundberg, Lunds universitet, säger Joel Löw.
 

Projekten finansieras av Vetenskapsrådet. Projektet med hållbar utveckling och mångfald i digitala gränssnitt finansieras av Ronneby kommun.