Linnea Bodén berättar om förskolan, forskning och förskollärarutbildningen
- Det finns en stor bredd på institutionen, med forskare som kan olika saker och fokuserar på många olika delar i relation till barn och förskola. Studenterna möter på det sättet ny forskning som är aktuell och relevant och får närhet till praktiken med forskning på hög vetenskaplig nivå, säger Linnea Bodén, universitetslektor om förskollärarutbildningen på Stockholms universitet.
Kan du säga något generellt om förskolans framtid och hur den mår i Sverige idag?
I relation till förskolans roll så har det under pandemin blivit så tydligt hur viktig förskolan är för barnen för att få en slags normal vardag. Speciellt i Sverige där förskolorna hade fortsatt öppnet under hela pandemin. Förskolan blir en trygghet genom att barnen får fortsätta gå till samma plats, fortsätta att ha sina aktiviteter och få sin undervisning åtminstone nästan precis som vanligt.
Förskolan är en stark institution som återigen fått visa hur stark den är, men den har också tagit stryk på många sätt. Jag vill verkligen lyfta fram det otroliga jobb alla pedagoger gjort under pandemiåren och hoppas de och förskolan som institution fick den bekräftelse de bör få.
Skulle du kunna ge din drömvision för förskolan?
Av alla pedagoger och studenter jag mött kommer samma sak upp och det är att de önskar mer tid till är till reflektion. Drömscenariot så som jag ser det är att förskolan ska få mer tid, vilket egentligen handlar om mer resurser, det vill säga mera pengar. Tid att vara ordentligt i barngruppen och jobba med undervisning och den pedagogiska verksamheten, men också att få tid att reflektera och utvärdera arbetet.
Vad är det viktigaste en förskollärarstudent får med sig från sin utbildning på Förskollärarprogrammet, Stockholms universitet?
På Förskollärarprogrammet på Stockholms universitet är det fantastiskt att det är så många aktiva forskare som undervisar. Det finns en stor bredd på institutionen, med forskare som kan olika saker och fokuserar på många olika delar i relation till barn och förskola. Studenterna möter på det sättet ny forskning som är aktuell och relevant och får närhet till praktiken med forskning på hög vetenskaplig nivå.
Just kombinationen mellan det praktiska och teoretiska är en av styrkorna i programmet. Sammanvävningen av de verksamhetsförlagda (VFU) delarna och de campusförlagda delarna, så som hela programmet är uppbyggt, är ett jättebra sätt att både få gedigen praktisk och teoretisk kunskap. Både att de får erfarenhet om hur det går till rent praktiskt och får de teoretiska verktygen att hantera exempelvis barns frågor på många olika sätt.
I många kurser finns det inslag från praktiken, även under kurser som inte är rena VFU-kurser. Det kan exempelvis handla om att studenterna gör mindre studier ute på deras VFU-platser, för att kombinera och sedan få verktyg att jobba med att analysera praktiken i teorin. Studenterna får hjälp att se att det är ett konkret, praktiskt görande också i det här som ibland verkar alltför abstrakt eller teoretiskt. Det tror jag är viktigt att de får med sig.
Jag träffar framförallt studenter i slutet på utbildning som handledare på självständigt arbete på förskollärarprogrammet. Det är mycket nytt i arbetet med att skriva en uppsats och studenterna är inledningsvis ofta nervösa. Vad som därför är häftigt att se, är hur mycket studenterna kan och har fått med sig från sin utbildning efter att ha gått i sju terminer.
Varför är forskningen viktig för förskolan?

Forskning kan ha en betydelse på många olika plan. På Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen bedrivs forskning kring barns utveckling och lärande, kring barns vardagliga praktiker i förskolan, kring integritet, kring utforskande för att bara nämna några få områden. Där kan resultaten inspirera praktiken i exempelvis hur man tänker kring pedagogisk verksamhet och hur man bemöter och umgås med barn på etiska sätt. Det finns också intressant och viktigt forskning som fokuserar på förskolan i en samhällelig, strukturell och historisk kontext och resultat från dessa studier är viktiga just för att synliggöra relevansen av förskolan som pedagogisk institution.
Vad forskar du i nu?
Det forskningsprojekt som jag driver heter ”Att vara barn i forskning” och handlar om förskolebarns upplevelser av att vara med i ett forskningsprojekt. Där kan våra resultat kopplas till barns upplevelser av att bli dokumenterade i sin verksamhet, till hur barns röster blir hörda i dokumentation eller till hur man kan tänka kring etiska frågor som att till exempel tillfråga barn innan de blir filmade eller fotograferade. Något som också kan synliggöras genom detta projekt är att barnen ofta tycker att det är roligt och spännande att vara med om nya saker, så som forskning, men att det är superviktigt att barnen är medvetna om att det är just forskning de deltar i och vad syftet med detta är.
Och förstås är det inte bara viktigt att lyfta fram vad forskning kan göra för förskolan. Forskare och forskning behöver också lyssna på praktiken för att kunna ställa relevanta frågor och få syn på vad som behöver göras. Precis som i relationen mellan teori och praktik i utbildningen, så behöver relationen mellan verksamhet och forskning också diskuteras.
Läs mer om Linnea Bodén och hennes forskning i Att vara barn i forskning.
Senast uppdaterad: 27 april 2023
Sidansvarig: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen