Medel till forskning som studerar tweens vardagsliv online och offline
Linnea Bodén och Tanja Joelsson, båda docenter i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, tilldelas 5,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för projektet "Svenska tweens – Mellanstadieelevers vardagsliv online och offline, i och utanför skolan". Genom etnografiskt fältarbete under fyra år på två skolor kommer forskarna att följa hur 10–12-åringar upplever och formar sin barndom.
Mellanstadieelever befinner sig i gränslandet mellan barndom och tonår och kallas ibland "tweens". För denna åldersgrupp är livet online och offline djupt sammanvävt, också i skolan. Vuxenvärlden möter detta ibland med oro och talar ofta - och ibland enbart - utifrån ett riskperspektiv, där barns utveckling, välmående och till och med framtidsutsikter står på spel. I forskningen har ett sådant vuxennormativt perspektiv benämnts utifrån tanken om en accelererad barndom där "kids grow older younger". Trots denna samhällsdebatt finns få nationella eller internationella studier som undersökt hur barnen själva upplever denna tid i sitt liv. Det saknas också kunskap om hur en eventuell accelererad barndom påverkar och samverkar med skolgång och fritid i den här livsperioden.
– Vi är mycket glada och hedrade över att få möjlighet att genomföra detta projekt. Det pågår sedan länge en intensiv diskussion om barns skärmtid och sociala medier, och hur detta påverkar barns liv. Ofta förstås påverkan som främst negativ, men vi menar att man också behöver få kunskap om hur dessa medier är en naturlig del av 10–12-åringars vardag. Att undersöka vad de så kallade tweensen själva tycker, tänker och upplever är därför centralt. Att fältarbetet genomförs både i och utanför skolan, online och offline, möjliggör en förståelse av hur fritidsaktiviteter och händelser påverkar vardagslivet i skolan och vice versa, säger Linnea Bodén.
Projektet har en tvärvetenskaplig ansats och vill belysa hur 10–12-åringar formar sin barndom och hur detta också samspelar med deras skolgång. Förutom fältarbetet kommer forskarna att följa en mindre grupp tweens utanför skolan – i deras bostadsområden, på fritidsaktiviteter och andra viktiga vardagsplatser samt online. Även fokusgruppsamtal med elever och föräldrar ingår samt undersökning av tween-relaterade sociala medier.
– Det är ytterst relevant att nyansera och problematisera diskussionen kring våra barns tillvaro, och vilka samband som faktiskt finns mellan exempelvis skärmtid/sociala medier, barns välmående och vardagsliv. Det är också viktigt att undersöka eventuella skillnader mellan barn utifrån faktorer som ålder, kön, klass, etnicitet, och sexualitet. Det är viktig att få en bild av hela sammanhanget och därför utforskar vi också den digitala tweenvärlden samt intervjuar barnens föräldrar. Den här typen av kvalitativa projekt möjliggör att studera barns uppväxtvillkor på djupet, och kan bidra till att nyansera ofta ganska enkelspåriga och alarmistiska resonemang som förs över huvuden på barn i samhällsdebatten, menar Tanja Joelsson.
Senast uppdaterad: 10 november 2025
Sidansvarig: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen