Nätverket, som har tilldelats 72 100 kronor i finansiering från Stockholms universitet, har fokus på att bygga fakultetsöverskridande samarbeten och kunskapsutbyte om hur litteracitet – det vill säga förmågan att uttrycka sig i tal, skrift och andra former – kan utvecklas i samspel med både digitala och analoga verktyg.
– De digitala resurserna är redan en självklar del av barns vardag och utbildning. Därför måste vi ta ett balanserat och vetenskapligt grundat grepp om hur de kan användas för att stödja barns litteracitetsutveckling, säger Susanne Kjällander, universitetslektor och en av initiativtagarna till nätverket.

Deltagare i forskningsnätverket TiLit: Petra Petrsen och Susanne Kjällander, VT25. Foto: Ylva Carlsdotter.

Digitalt och analogt – tillsammans, inte isär

I stället för att ställa det digitala mot det analoga vill TiLit-nätverket undersöka hur olika typer av resurser kan kombineras och användas medvetet i undervisningen.
– Det handlar om att se möjligheter snarare än begränsningar. När digitala verktyg används klokt tillsammans med andra arbetssätt kan de öka barns delaktighet och erbjuda fler sätt att kommunicera och lära, säger Petra Petersen, universitetslektor vid Stockholms universitet och också en av initiativtagarna.

Ett växande nätverk med internationellt perspektiv

TiLit samlar forskare med olika inriktningar och metoder från fyra svenska lärosäten, och har redan planerat in två heldagar med internationella gäster – Jennifer Rowsell och Kate Cowan från The University of Sheffield. Förutom föreläsningar kommer nätverket att arbeta med workshops, forskningsmöten och gemensamma publikationer.
– Vi hoppas att nätverket inte bara blir ett ettårigt projekt, utan en plattform som lever vidare och inkluderar även doktorander som forskar om digital litteracitet i tidiga skolår, säger Susanne Kjällander.

En fråga om jämlikhet

TiLit lyfter också fram det demokratiska perspektivet: att digitala verktyg särskilt kan stödja barn som annars riskerar att hamna i utanförskap – exempelvis barn med funktionsvariationer, barn med annat modersmål eller från socioekonomiskt utsatta miljöer.
– Att begränsa tillgången till digitala verktyg kan faktiskt slå hårdast mot just de barn som behöver dem mest. Det måste vi diskutera, inte minst i ljuset av aktuella förändringar i förskolans läroplan, säger Petra Petersen.

Forskning som möter praktiken

Nätverket vill också ge stöd till yrkesverksamma pedagoger, särskilt i förskola och lågstadium, som nu behöver tolka nya läroplanstexter där användningen av digitala verktyg blivit mer restriktiv.
– Vi vill bidra till att lärare kan göra medvetna, informerade val av undervisningsresurser – både digitala och analoga – utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Inte utifrån politiska formuleringar i styrdokumenten, säger Susanne Kjällander.
TiLit är därmed inte bara ett forskningsnätverk – utan också en plattform för professionell utveckling, erfarenhetsutbyte och kritisk reflektion kring hur framtidens läs- och skrivundervisning kan se ut i ett samhälle där digital kompetens är en nyckel till medborgarskap.

Fakta: 

Vad är litteracitet?

Litteracitetsutveckling handlar om mer än att bara läsa och skriva. Det handlar om att i olika ämnen kunna dokumentera, förklara, analysera och resonera – både muntligt och skriftligt – och använda olika verktyg och medier för detta.

Digital litteracitet innebär att barn lär sig förstå, använda och kritiskt granska digitala resurser – något som enligt både FN:s barnkonvention och EU:s nyckelkompetenser är en grundläggande rättighet och färdighet.

Forskningsnätverket TiLit – Tidig litteracitet i ett digitaliserat samhälle

Intitativtagare och sökande till nätverksprojektet är Kristina Danielsson från Institutionen för ämnesdidaktik (IÄD), Stockholms universitet. Ytterliga deltagare är Carina Hermansson och Maria Westman båda från IÄD, samt Petra Petersen och Susanne Kjällander (Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet). Från andra lärosäten är Jennie Berg och Catharina Schmidt (Högskolan i Jönköping) samt Marina Wernholm (Linnéuniversitetet). Internationella gästforskare är Jennifer Rowsell och Kate Cowan (University of Sheffield).

Kontakt 

För mer information om nätverket kontakta Kristina Danielsson på IÄD, eller Susanne Kjällander och Petra Petersen på BUV.