Sanna och Britt gjorde datainsamling på en förskola i Singapore

Förskollärarstudenterna Britt Noreng och Sanna Näslund valde att göra sin datainsamling till sin uppsats på en förskola i Singapore. Det blev en lärorik och spännande resa som gett minnen för livet och mersmak till fler studier av förskolor i andra länder.

Studenterna Sanna Näslund och Britt Noreng.
Sanna Näslund och Britt Noreng

När Sanna och Britt under vårterminen 2018 reste till Singapore för att samla in data till sitt självständiga arbete på en förskola resulterade det i en uppsats med titeln "Matematikundervisning i förskolan - En kvalitativ studie om hur matematikundervisning bedrivs på en förskola i Singapore".

För att finansiera sin resa ansökte de om ett uppsatsstipendium från Lärarförbundet om 8 000 kronor vardera.

 

Sanna och Britts berättelse om sin resa

Uppsatsidén väcktes under en kurs i Förskollärarprogrammet

Intresset väcktes redan när vi läste kursen "Läroplansteori, pedagogisk dokumentation och bedömning" och en bok som heter "Learning Study" (av Mona Holmqvist Ohlander). Där fick vi reda på att man tidigare i Singapore hade arbetat med undervisning i förskolan på ett sätt som liknar skolans men att det nu fanns ambitioner att börja undervisa på ett mer lekfullt sätt. Det i kombination med att Singapore ligger högt i ranking på olika test, till exempel PISA, i matematik, gjorde att vi tyckte att det vore intressant att studera just Singapore.

Vardagen under datainsamlingen

Dagarna började med att vi var på förskolan för att samla in data till uppsatsen. Vi gjorde dokumentationer med papper och penna. Oftast var vi i en klass med 4-åringar men några dagar tittade vi på 6-åringar, dock bestämde vi oss för att inte ha med det vi antecknade där i vår uppsats då 6-åringar i Sverige går i förskoleklass.

Några dagar åt vi lunch på förskolan, andra dagar gick vi hem före lunch. Vi skrev alltid rent våra anteckningar direkt vi kommit hem för att ha det så färskt i minnet som möjligt.

Skyskrapor i Singapore. Foto: Sanna Näslund och Britt Noreng
Skyskrapor i Singapore. Foto Sanna Näslund och Britt Noreng.

På eftermiddagarna/kvällarna utforskade vi Singapore. Vi testade olika restauranger och besökte olika spännande platser. Det var lätt att ta sig runt i Singapore med tunnelbana och buss. Vi var t.ex. i Little India som var väldigt fint och det kändes som vi var i Indien på riktigt.

Vi besökte Sentosa Island två gånger som är en ö som ligger utanför Singapore men var lätt att ta sig till. Man kunde gå över en bro eller åka tåg, en av gångerna åkte vi linbana över. På Sentosa fanns det massor av sevärdheter bland annat Universal Studios. Det fanns även stränder där vi badade.

Vi besökte också en park, Botanic Gardens, där det fanns regnskog och vackra blommor. Gardens by the Bay besökte vi också och det var väldigt annorlunda och riktigt vackert!

Det fanns mycket att utforska i Singapore och vi känner att vi inte hann se allt utan vi valde ut det som vi tyckte var mest spännande.

Vi hade också en blogg som vi skrev i på kvällarna.

En vanlig dag på förskolan i Singapore

Miljö inne på en förskola i Singapore. Foto: Sanna Näslund och Britt Noreng.
Inne på en förskola i Singapore. Foto: Sanna Näslund och Britt Noreng.

På förskolan fanns det åtta olika “klasser”. Varje “klass” hade ett eget klassrum och utanför varje klassrum satt ett veckoschema, även de allra yngsta (3 månader - 18 månader gamla) hade ett veckoschema.

Barnen hade samma morgonrutiner de dagar vi var där. De plockade ur sin ryggsäck direkt när de kom på morgonen. I den hade de tandborste och tandkräm, solkräm, myggmedel, duschsaker och snacks. Sedan började det ofta med en samling där barnen fick gå fram till dörren där läraren satt, en i taget och sätta upp sin egen figur med namn på dörren. Tjejerna hade en prinsessa och pojkarna en pirat.

Sedan fortsatte dagen med olika aktiviteter, lärandetillfällen/undervisning där de till exempel jobbade med arbetsblad för att lära sig en siffra eller en bokstav. Ibland fick barnen klippa och klistra, ofta efter ett färdigt mönster.

Sedan var det lunch och efterföljande tandborstning och efter det följde mer schemalagda aktiviteter och på eftermiddagen snacks. Efter detta var det fri lek innan hemgång, åtminstone om alla uppgifter var gjorda.

Ett exempel på en undervisningssituation var när barnen fick sina arbetsblad. Läraren började gå igenom vad som skulle göras, till exempel att barnen skulle träna på att skriva siffran sju. På pappret fanns det på sidorna streckade sjuor för att barnen lättare skulle kunna fylla i, sedan i mitten skulle de skriva siffrorna själva. De satt i sina bänkar och gjorde klart sitt arbetsblad och när de var klara fick de gå fram till läraren som satt vid sin bänk och rättade. De barn som fick alla rätt fick ofta en high five av läraren och ett klistermärke där det stod “well done”. De barn som inte riktigt klarade uppgiften fick istället ett annat klistermärke där det stod “improving”.

Vi uppfattade det som att det finns ett stort fokus på utbildning i Singapore. Det kändes som att hela samhället var genomsyrat av det.

Vi gick förbi flera så kallade Learning Centers (lärocenter) dit föräldrar kunde ta sina barn ifall de ville att de skulle bli bättre på matematik. Vi såg även mycket reklam om utbildning runt om i samhället, t.ex. på tunnelbanan.

Matematikundervisning i en förskola i Singapore

Matematikbok på förskola i Singapore. Foto: Sanna Näslund och Britt Noreng.
Matematikbok på förskola i Singapore. Foto: Sanna Näslund och Britt Noreng.

Vår uppsatsfråga blev “Hur undervisar man i matematik på en förskola i Singapore?” Detta ville vi undersöka genom att ställa dessa frågor; Hur ser interaktionen mellan pedagoger och barn samt mellan barn och barn ut? På vilka sätt används intellektuella och fysiska artefakter i undervisningen? Hur tycks läraren bedriva undervisningen på ett lekfullt sätt?

Det resultat vi kom fram till var att mycket av interaktionen mellan läraren och barnen skedde på lärarens initiativ. Läraren bestämde vad som skulle göras och var den som oftast tog initiativ till samtal. Den interaktion vi fick syn på mellan barnen var ofta lågmäld på så sätt att barnen pratade ganska tyst med varandra, gav varandra blickar och liknande.

Vidare kunde vi se att artefakter användes som stöd i undervisningen på olika sätt; det verbala språket, kroppsspråk och fysiska artefakter. Vi såg också hur något som kallas det intersubjektiva rummet, vilket betyder att det finns en tyst överenskommelse om vad som är accepterat att säga och göra i en specifik kontext, bidrog till att upprätthålla diskursiva överenskommelser, rutiner med mera.

Vi såg inte så mycket lekfullhet i undervisningen, åtminstone inte enligt den definition av lek som vi utgick ifrån som var att barn tillåts vara kreativa och använda sin fantasi. Å andra sidan verkade barnen glada och nöjda och när man studerar en annan kultur är det viktigt att tänka på att man kan ha olika perspektiv på hur saker och ting bör se ut.

Nyttan av att göra datainsamling utomlands

Även om vi har rest en hel del så finns det alltid nya platser att upptäcka. Hade vi gjort vår datainsamling på en förskola i Sverige hade vi vetat på ett ungefär vad vi skulle få se. Här var allting nytt, vi visste inte alls vad vi skulle få se och det var väldigt spännande.

Det är intressant att se hur man kan arbeta med små barn på ett annat sätt än vad vi gör i Sverige.

Till exempel så hade de vad vi tolkar som lektioner med barnen. Läraren satt framme vid whiteboarden och barnen satt i en ring runt och så gick de igenom olika saker. Dels vad de skulle göra under dagen och dels gick de igenom saker som barnen skulle lära sig, t.ex. skriva en bokstav.

Även om vi såg många nya saker så fanns det också saker i deras vardag på förskolan som vi kunde känna igen oss i. Exempelvis så gick de varje dag igenom vilken dag det var, pratade om vilket väder det var osv. Skillnaden var att i Sverige har man ju ofta samling på en matta och sitter i ring. Där satt de framför en whiteboard och hade en slags samling.

Vi fick också mersmak för att studera en förskola i ytterligare ett annat land och vi är nu intresserade av att se hur det ser ut i andra länder än Singapore, till exempel i Japan.

Vi hade tur och fick träffa chefen för NIE (National Institute of Education) i Singapore och han berättade för oss att Japan och Kina har en ännu mer styrd och skollik miljö för små barn än vad Singapore har. Även om vi har hört att Japan och Kina också är intresserade av bland annat Sveriges så kallade “lekfulla pedagogik”. Därför vore det intressant att se hur de arbetar med undervisning av små barn i till exempel Japan.

Vårt råd till andra studenter - ta chansen!

Det är en otroligt bra möjlighet till att få göra en väldigt spännande resa, det är mycket lärorikt och blir ett minne för livet!

Vårt råd är att börja i god tid därför att alla förberedelser tar tid och det är bättre att ha gott om tid för att resan och uppsatsen ska bli så bra som möjligt. Ett annat tips är att göra upp en plan redan innan resan, hur man ska lägga upp studierna, vad man skriva och när och stämma av med handledaren. Vi tror att det är lättare att hinna med både uppsatsen och att utforska landet man är i om man har en bra plan för hur dagarna ska se ut. Tiden går fort och det är mycket man vill utforska i ett nytt land!

Vi började planera för att åka utomlands redan 1,5 år innan, redan höstterminen 2016 (vi åkte i april 2018) även om vi i början var intresserade av att göra VFU utomlands. Vi kände aldrig att vi hadde för mycket tid utan tiden behövdes för att hinna med allt som behöver förberedas och kunna göra det på ett bra sätt.

Skapade en blogg om datainsamlingen

Läs Britts och Sannas egen blogg från datainsamlingen i Singapore

På denna sida