Three phenomena of book publishing — today and tomorrow

Förlagsbranschen går idag igenom en stor omvandling, som orsakas av flera faktorer. Det kommer att leda till förändringar, men ingen vet hur det kommer att sluta. Evgrafova vill tala om tre fenomen som förefaller viktiga ur ett ryskt perspektiv, och Evgrafova tror att de är mer än lokala frågor.

Efter föreläsningen samtalar Elena Evgrafova med den svenska förläggaren Ola Wallin.

Evgrafova förklarar:

Om självpublicering

Det första fenomenet är självpublicering. Det är redan en del av vårt liv. Vi söker efter författare på internet och väljer dem som redan har blivit stjärnor i sociala medier. "Femtio nyanser av honom", den senaste tidens verkliga storsäljare, har sitt ursprung i självpublicering.

För författare är självpublicering fortfarande en stigmatiserad väg till bokutgivning, men det håller uppenbarligen på att ändras. Hur kommer detta att påverka förlagsbranschen? Vilka nya roller får agenter, redaktörer och förläggare?

Om förlagens självcensur

Den andra faktorn är självcensur. Vid första anblicken kan självcensur förefalla vara ett ryskt fenomen, men rädslan för den gränsöverskridande muslimska terrorn visar att självcensuren är mer än ett lokalt fenomen.

Om vi vidgar defintitionen kan vi se att politiska begränsningar bara är en form av självcensur. Hur ofta säger vi oss: "Den här boken är visserligen bra, men den går inte att sälja", och ger sedan ut något som är sämre, men kommersiellt gångbart?

Vi måste låta marknaden och samhället påverka vårt arbete, men vilka sorters påverkan ska vi prisa och vilka ska vi protestera emot?

Om förlagens identitetskris

Det tredje fenomenet är en följd av det föregående - det är en identitetskris. I Ryssland, där vi har levt med en fri marknad under så kort tid, känner vi det tydligt.

Förr i tiden arbetade förläggare med en tydlig känsla av att ha ett högre syfte. De såg sig själva som upplysare eller utbildare, någon som åtminstone kunde förmedla god smak, den litterära kvalitetens väktare.

Måste förläggare omdefiniera sitt uppdrag nu när tveksamma böcker blir megabestsellers? Idag måste vi kanske börja söka efter nya sätt att ge ut kvalitetslitteratur. Internet kan troligen ge den intellektuella litteraturen en chans att överleva.

Den här kvällen ska jag försöka sia om framtiden, men jag tror att det är viktigare att ställa frågor som hjälper oss att söka efter svar.

Om Elena Evgrafova

Elena Evgrafova är rysk expert på management och bokutgivning. Idag är hon chefredaktör för den ryska utgåvan av Harvard Business Review, en post hon haft sedan 2004.

Hon är också medlem av redaktionsrådet på Alpina Publishers, ett ledande ryskt förlag. Hon har tidigare varit huvudredaktör för Alpina Business Books och sektionsredaktör för den ledande affärstidningen Vedomosti, som är ett samarbete mellan Financial Times, Wall Street Journal och Sanoma Independent Media.

Hon har bidragit till många framstående affärspublikationer, bland annat Forbes Ukraine och Forbes Baltic. Elena Evgrafova är också en eftersökt föreläsare vid ryska ekonomiutbildningar och konferenser för företagsledare på hög nivå. Hon har examen från Plekhanov Russian Academy of Economics. 

Om Ola Wallin

Ola Wallin driver tillsammans med Anna Bengtsson bokförlagen Ersatz och Coltso, som båda gjort sig kända bland annat för sina översättningar av rysk litteratur.

Wallin är också verksam som översättare och har just översatt Lidia Tjukovskajas ”Anteckningar om Anna Achmatova 1938–42” med mera.

Utöver förlagsarbetet är Wallin ordförande för Internationella förläggareföreningens (IPA) Freedom to Publish Committee och internationell sekreterare för Svenska PEN.

 

Tillbaka till toppen