Vad ser du som de största fördelarna med open science?

Photo of Ilona Koupil, professor at the Department of Public Health Sciences, Stockholm University. Photo:SU

– Jag ser en omedelbar och fri tillgång till de senaste forskningsresultaten som någonting mycket viktigt för alla forskare, forskarstuderande och användare av forskningsresultat som evidensunderlag. Jag tycker också att det är mycket viktigt att forskare kan sprida resultaten av sitt arbete och göra nya upptäckter tillgängliga för en vidare publik så snart som möjligt.   

Vilka praktiska tillämpningar av open science ser du som mest betydelsefulla för god forskningspraxis?

– De senaste initiativen för att uppmuntra och stödja publicering i vetenskapliga tidskrifter med open access (öppen tillgång) har gjort forskningen mer effektiv. På mitt forskningsområde, folkhälsovetenskap, bidrar open access publicering också till att nyttan med forskningen får en bredare spridning och att nya forskningsresultat kan komma till användning till förmån för folkhälsan i alla socialgrupper och geografiska regioner.

Vad ser du som de största utmaningarna med att tillämpa open science?

– Det finns fortfarande betydande kostnader förknippade med tillgången till vissa forskningsresultat. Som forskare vid Stockholms Universitet och Karolinska Institutet känner jag mig mycket priviligierad och har stor nytta av prenumerationerna [på vetenskapliga tidskrifter och databaser] hos våra universitetsbibliotek. Ett annat vanligt problem är att om vi lyckas producera många olika resultat från ett forskningsprojekt, så får vi inte alltid full täckning för kostnaden att publicera i peer-reviewed (sakkunniggranskade) tidskrifter.

Vilka förändringar i forskningspolitiken och i forskarsamhället skulle kunna möta dessa utmaningar?

– Som forskare har vi möjlighet att delta i open science-rörelsen genom att vara mer transparenta i skapandet och spridningen av kunskap. Jag tror att en framgångsrik implementering av initiativen för open science också kräver en förståelse och ett starkt engagemang även från aktörer utanför forskarsamhället.

Har du något konkret exempel – positivt eller negativt – på där tillämpningen av open science har gjort skillnad i praktiken?

– Förutom att kunna dela kunskap har våra möjligheter att dela metodologier, resurser och forskningsdata förbättrats under den senaste tiden. I synnerhet gör nya teknologier det möjligt för forskare inom epidemiologi och folkhälsovetenskap att samarbeta mer effektivt både över ämnesgränser och mellan olika universitet. SIMSAM, Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences, med många betydande bidrag från forskare vid Stockholms universitet, är ett utmärkt exempel på ett sådant samarbete.