Hur förändras relationen mellan USA och Kanada i ljuset av ett alltmer polariserat politiskt landskap? Christophe Premat, föreståndare för Centrumet för Kanadastudier vid Stockholms universitet, kommenterade det uppmärksammade mötet mellan Donald Trump och Kanadas premiärminister Mark Carney – en händelse som väcker frågor om makt, diplomati och retorik i Nordamerika.
Foto: National Film Board of Canada. Photothèque / Library and Archives Canadavia Wikimedia.
Centrumet för Kanadastudier (vid Romanska och klassiska institutionen) bidrar aktivt till den pågående diskussionen om relationen mellan Kanada och USA. Christophe Premat analyserade nyligen det uppmärksammade mötet mellan USA:s tidigare president Donald Trump och Kanadas premiärminister Mark Carney, som följdes av många med stort intresse.
Mötet präglades av starka symboliska gester. Protokollet gynnade Trump och förmedlade en maktobalans: det var som att se en kejsare ta emot en vassal. Under presskonferensen riktades nästan samtliga frågor till Trump, medan Carney fick kämpa för att göra sin röst hörd.
Trots detta lyckades Carney – med tålamod, humor och ödmjukhet – sätta tydliga gränser och markera Kanadas självständighet. Hans agerande tolkas som ett försök att stänga dörren till idén om Kanada som "den 51:a delstaten", en ofta använd bild av beroendeförhållandet till USA.
Trump använde en retorisk strategi där han tidigt tog kontroll över samtalet: han inledde med familjär artighet, fortsatte med att hänvisa till stora siffror och avslutade med hårda markeringar. Resultatet blev mer av en monolog än en jämbördig dialog.
Premats analys väcker frågor om hur diplomatiska möten iscensätts och vilken roll retoriken spelar i internationella relationer – särskilt mellan två så nära sammanlänkade länder som USA och Kanada.