Bokomslag: Aarhus Universitetsforlag.

– Jag hade en deadline, men den överskred jag med sju månader. Det huvudsakliga problemet var att det redan skrivits så otroligt mycket om korstågen, berättar Kurt Villads Jensen. 

– Korstågshistoria hamnar ofta inom militärhistoria, vilket kan vara svårt att få dynamiskt, och narrativet blir nästan alltid detsamma. I slutändan fick jag plötslig idéen hur jag kunde bryta med denna tradition och skrev då klart hela boken på fem arbetsdagar. Den skrev i princip sig själv, konstaterar han.

De store korstog beskriver korstågen som tre känsloperioder; tre Zeitgeists. Den första av dessa kallar Kurt för apokalyptisk tid, och motsvarar tidpunten för det första korståget. Kurt menar på att det sena 1000-talets idétradition präglades av tydliga paralleller med 1990-talet, och kanske alldeles särskilt Francis Fukuyamas välkända proklamerande av att historien nått sitt slut. 

Bokens andra nedslag, det tredje korståget vid 1100-talets slut, beskriver Kurt som en nostalgiperiod markerad av stämningen att världen blivit gammal och en längtan tillbaka till tiden för det första korståget. 

Det sista nedslaget, som omfattar både det fjärde och det femte korståget, under 1200-talets första 25 år, kallar Kurt den optimistiska tiden. Denna menar Kurt utmärktes av fantastiska teknologiska framsteg och påminner om den tredje industriella revolutionen och amerikanismen vid mitten av 1900-talet. Den rådande konsensusen under 1200-talets första hälft verkar ha varit att allt skulle vara möjligt med den nya teknologin, vilket Kurt menar avspeglas i korstågen som då organiserades på ett nytt och storskaligt sätt.

Världen före första världskriget var något helt annat än den värld vi lever i nu. På samma sätt måste det ha varit för den medeltida människan och korstågen – Kurt Villads Jensen.

Vid frågan ifall boken ska ses som facklitteratur eller om den förhåller sig mer populärvetenskapligt är Kurt snabb med sitt svar:

– Jag gillar inte termen populärvetenskap, förklarar han. Vad är den egentliga skillnaden mellan vetenskaplig och populärvetenskaplig historia? 

– Historia är en förträfflig vetenskap, för den kan skrivas så att alla kan läsa och förstå den. I den meningen är min bok populärvetenskaplig. Samtidigt är den självklart vetenskap i den mån att den har skapats genom 45 års arbete med medeltida källor på latin och andra spännande språk. Få har möjlighet att genomföra den sortens arbete, men alla kan läsa resultatet.

Kurt Villads Jensen. Foto: SU.

Kurt har i 20 år medverkat i den återkommande medeltidskonferensen i Leeds, och han ansvarar där för alla föredrag om korståg. Han är därmed väl insatt i vad som har hänt i forskningen kring korstågen. Han menar att forskningen å ena sidan kan ses som en kontinuitet av en fantastisk militärhistorisk tradition. Å andra sidan menar han att korstågshistoria har öppnat upp sig på ett helt annat sätt under de senaste två decennierna. 

I fältets många svängar och vändningar har korstågshistorien på senare tid inkorporerat delar av andra, mindre ortodoxa historiska fält. I dag ser man korstågshistoria som också är känslohistoria, genushistoria och administrativ historia. Ekonomisk historia, med särskild inriktning mot medeltiden, menar Kurt ha varit ett nästintill dött fält sedan 1990-talet. I dag kan man se att ett uppsving är på gång igen för medeltida ekonomisk historia, och alldeles särskilt inom ramarna för korstågshistoria.

– För mig är korstågen intressanta exempel på hur internationellt Europa var under medeltiden. Genom dem kan man verkligen se de intrikata nätverken som sträcker sig över hela kontinenten, avslutar Kurt Villads Jensen.

Läs mer om boken på förlagets hemsida

Läs mer om Kurt Villads Jensen

Läs mer om medeltidskonferensen i Leeds