Tydlig kursstruktur: Skapa en tydlig och enhetlig struktur för hela kursupplägget och följ den konsekvent under kursen. Detta hjälper alla studenter, särskilt studenter med kognitiva eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar att navigera kursmaterialet. Ge studenterna information om strukturen.

Förbered kursdokument: Säkerställ att litteraturlistor och kursplaner är klara i tid, enligt universitetets riktlinjer. Kolla av kurslitteraturlistan gentemot vad som finns på universitetsbiblioteket. Om litteraturlistan innehåller nya titlar meddela det genom att skicka kurslitteraturlistan till biblioteket. Det för att möjliggöra inläsning av material för studenter som använder hjälpmedel som talsyntes eller talböcker. Detta gynnar också studenter som behöver mer tid till förberedelser eller anpassningar. 

Kursplats i lärplattform: Använd lärplattformens inbyggda verktyg som följer tillgänglighetsstandarderna enligt WCAG (Web Content Accessibility Guidelines). Sträva efter en enhetlig och tydlig struktur med konsekvent layout och placering samt benämningar av material. Ge en tydlig introduktion till kursupplägget på flera olika sätt, till exempel i form av en video eller visning under första kurstillfället. Använd i första hand och där det är möjligt lärplattformens verktyg istället för externa format som uppladdade pdf:er. Se till att kursmaterial som bilder och videor kompletteras med textalternativ och transkriptioner. Kontrollera att webblänkar fungerar och vid behov tilldela examinationsuppgifter till enskilda grupper eller studenter.

Schema och lokaler: Kommunicera tid och plats för undervisningstillfällen i god tid. Informera tydligt om tidsgränser för både anmälningar till examinationstillfällen, som exempelvis salstentamen, och tidsgränser för inlämningar av examinationsuppgifter. Undvik plötsliga schemaändringar och lokalbyten, vilket kan skapa stress och ångest för studenter med psykiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Examinationsformer: Klargör examinationsformerna i förväg och skapa tydliga instruktioner för att minska oro och missförstånd. Kommunicera i god tid vilka förväntningar som ställs. Ge gärna introduktioner till olika examinationer för att minska stress och oro.

Flexibilitet och representation: Anpassa kursupplägget genom att erbjuda kursmaterial i flera format, exempelvis text, ljud och visuella resurser, detta för att möta olika inlärningspreferenser och behov.

Praktiska moment: Planera och schemalägg laborationer och andra praktiska moment med hänsyn till pauser, tillgängliga lokaler och möjligheten att genomföra aktiviteter sittande eller stående.

Raster och anpassningar: Planera för täta och regelbundna raster, särskilt när du undervisar studenter med nedsatt koncentrationsförmåga eller kronisk värk. Rastens längd och frekvens kan påverka studentens prestationer positivt.

Gruppindelningar: För att undvika exkluderande processer vid gruppindelning kan du som lärare sätta samman grupper. Anpassa gruppindelningen där det är möjligt och basera på studenters styrkor och färdigheter. Grupparbeten bör också inkludera tydliga roller för att säkerställa rättvis arbetsfördelning.

Pedagogiskt stöd: För de studenter som har behov av mer individanpassat stöd för att kunna ta del av undervisningen på likvärdiga villkor erbjuder universitetet riktat pedagogiskt stöd. Stödet som erbjuds ska vara rimligt utifrån kurskrav och funktionsnedsättning. För att rätt stöd ska kunna erbjudas i tid kan du som lärare hänvisa studenten vidare till Studentavdelningen och gruppen för riktat pedagogiskt stöd: Studera med funktionsnedsättning

Vid Studentavdelningen finns också Studie- och språkverkstaden som har till uppdrag att bidra till att fler studenter med olika bakgrund och förutsättningar klarar av sina studier och når goda studieresultat.

Flexibla undervisningsmetoder: Variera metoder som föreläsningar, gruppdiskussioner, interaktiva övningar och visuellt stöd. Erbjud kontinuerliga sammanfattningar och repetition för studenter med minnes- och koncentrationssvårigheter. Tillhandahåll föreläsningsmaterial, Powerpointpresentationer och annat stödmaterial i digitalt format, i god tid före undervisningstillfällen för att hjälpa studenter att förbereda sig. Introducera interaktiva digitala verktyg för att möjliggöra realtidsinteraktion och för ökat studentengagemang.

Användning av teknik: Om det finns mikrofon och hörselslinga i lokalen, använd dessa. Bra ljudkvalitet och tydlig visuell kommunikation är avgörande för studenter med hörselnedsättning eller andra svårigheter. Säkerställ att ljus och ljud är anpassade för studenter med hörsel- och synnedsättningar. Undertexta videofilmer och förklara visuellt material muntligt.

Tydliga instruktioner: Kombinera muntliga och skriftliga instruktioner. Upprepa frågor och ge sammanfattningar regelbundet under lektioner för att säkerställa att alla studenter hänger med. Förklara visuellt innehåll som bilder och grafer muntligt och inkludera alternativ för undertextning och syntolkning.

Inkluderande lärandemiljö: Skapa en inkluderande och stödjande miljö där studenter känner sig bekväma att uttrycka sina behov och styrkor. Genom att erbjuda regelbundna sammanfattningar och avcheckningar om det finns frågor, kan vara ett effektivt verktyg för förståelsen.

Inkludering och respekt: Bemöt studenter individuellt och ta hänsyn till att behov kan variera trots samma diagnos. Ha en öppen dialog och erbjud studenter möjlighet att diskutera anpassningar.

Anpassade föreläsningar: Använd alltid mikrofon om det finns i lokalen. Kontrollera och säkerställ god ljud- och ljusmiljö, det gäller både för undervisningstillfällen som ges på plats i lokal och för undervisning som sker online via en e-mötestjänst. Vänd dig mot studenterna när du talar för att möjliggöra avläsning av läppar. Tillhandahåll föreläsningsmaterial i förväg och tillåt ljudinspelning. Undertexta inspelade videoföreläsningar och förklara betydelsebärande bilder muntligt.

Anpassade presentationer: Tillgänglighetsanpassa också powerpointpresentationer, på liknande sätt som dokument i Word och pdf:er. Använd universitetets tillgänglighetsanpassade Office-mallar. Presentera materialet i korta textstycken och undvik överflödig grafik Presentera text och punkter stegvis för att minska distraktion. Använd mönster istället för färger i diagram för att förbättra läsbarheten.

Laborationer och projekt: Strukturera praktiska moment med tydliga instruktioner och flexibla alternativ för redovisning. Till exempel kan redovisningar ske genom affischer eller multimodala projekt som till exempel poddar och videopresentationer.

Variation och valmöjligheter: Implementera olika examinationsformer, som muntliga presentationer, grupparbeten, olika typer av skriftliga uppgifter och multimodala projekt som till exempel poddar och videopresentationer. Det ger fler möjligheter för studenter med olika styrkor att visa sina kunskaper.

Alternativa metoder: När det är möjligt erbjud alternativ för muntliga examinationer, som inspelade redovisningar eller skriftliga uppgifter, särskilt för studenter med talsvårigheter.

Extra tid och anpassningar: Tillhandahåll extra tid vid examinationer och möjliggör individuella lösningar, som tentamen i mindre grupper eller användning av hjälpmedel som talsyntes och rättstavningsprogram. Detta är särskilt viktigt för studenter med dyslexi, ADHD, kronisk värk eller psykisk ohälsa.

Formativ bedömning: Inför kontinuerliga formativa bedömningar under kursens gång, exempelvis genom korta utvärderingar, omröstningar eller snabba frågor, för att identifiera eventuella kunskapsluckor.

Återkoppling och dialog: Involvera studenter i kursutvärderingar och be om specifik återkoppling kring inkludering och tillgänglighet. Använd återkoppling för att iterativt förbättra kursuppläggets tillgänglighet. Analysera resultat från formativa bedömningar och studentutvärderingar för att identifiera områden där ytterligare anpassningar eller resurser kan behövas.

Självreflektion: Dokumentera och reflektera över undervisningsmetoder genom en lärarjournal och en kollegial granskning. Genomför kontinuerlig analys av hur kursens struktur, examinationer och undervisning fungerar för studenter med olika behov. Regelbunden reflektion hjälper till att identifiera framgångsrika strategier och förbättringsområden.

Strategisk utveckling: Dela erfarenheter med kollegor genom workshoppar eller informella möten för att bygga en gemensam förståelse för inkluderande pedagogik. Planera och diskutera tillgänglighetsstrategier inom lärarlaget för att säkerställa långsiktig hållbarhet och kvalitet. Diskutera med andra lärare och rådgivare om vilka pedagogiska metoder som bäst gynnar studenter med funktionsnedsättningar. Använd stöd från samordnare och pedagogiska experter för att implementera förbättringar.

Undervisning vid synnedsättning – bra att veta

Grav synnedsättning och blindhet är ovanligt och många pedagoger saknar därför kunskap om hur undervisningen och lärmiljön kan tillgängliggöras. Det finns sällan två studenter med synnedsättning som har identiska behov, eftersom en synnedsättning får olika konsekvenser beroende på svårighetsgrad och vilka synfunktioner som är påverkade. Därför är det viktigt att ha en god kontakt med studenten.

Nedan följer information som kan underlätta för dig som undervisar studenter med grav synnedsättning eller blindhet. Informationen är uppdelad på fyra områden; digital tillgänglighet och hjälpmedel, framförhållning och planering, undervisning samt examination.

• Filmen "Digital tillgänglighet på Stockholms universitet" (4:34 minuter) om just digital tillgänglighet och hjälpmedel.
• Studenter med en synnedsättning använder ofta av olika hjälpmedel som exempelvis skärmläsare, förstoringsprogram, talsyntes och punktdisplay. Hjälpmedlen används för att navigera och läsa av information i digitala miljöer. En skärmläsare läser av text och används ofta av studenter som inte ser. Den förmedlar till studenten vad som står via antingen en talsyntes eller en punktdisplay. Förstoringsprogram kan förstora text och en talsyntes kan läsa upp text. 
• En skärmläsare kan inte tolka information som är i exempelvis bildformat. En text som inte går att markera, kopiera och klistra in är inte tillgänglig då den uppfattas av hjälpmedlet som en bild.
• En student som ser tillräckligt bra för att kunna markera text kan skanna textfiler i bildfilsformat med vissa hjälpmedelsverktyg. Detta är tidskrävande om en text är omfattande och kan vara svårt om kontraster eller kvalitén i bilden är dålig. Därför bör sådana textresurser undvikas.
• Kursmaterial som behöver presenteras i dokument i Word eller som Powerpointpresentationer och pdf:er ska tillgänglighetsanpassas. Använd universitetets tillgänglighetsanpassade Office-mallar. Mer information och instruktioner för nedladdning finns på medarbetarwebben Tillgängliga dokument i Word, Riktlinje för tillgängliga dokument

Framförhållning och planering

• Publicera litteraturlistor minst två månader innan kursstart i enlighet med Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå. Produktion av kurslitteratur i talboks-, e-text- eller punktskriftsformat kan ta upp emot tre månader att färdigställa. Stockholms universitetsbibliotek kan ge information om vilken litteratur som går att tillgängliggöra via dem. Mer information finns på Information om talböcker för dig som lärare
• Undervisande lärare behöver ta ställning till om bilder i kurslitteraturen behöver syntolkas. Syntolkning innebär en beskrivning av bilden i textformat. Kontakta Stockholms universitetsbibliotek och berörd student i god tid vid behov av syntolkning av bilder så att en beställning till Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) kan göras.
• Kurslitteratur i form av exempelvis artiklar behöver vara tillgängliga i ett format som skärmläsare kan läsa, exempelvis textfilsformat. Om kurslitteratur endast finns att tillgå i bildfilsformat kan studenter med blindhet kontakta Stockholms universitetsbibliotek. 
• Ge tydliga litteraturhänvisningar, både muntligt och skriftligt. Enbart sidnummerhänvisningar kan göra det svårt för studenter som använder sig av anpassad kurslitteratur att hitta till rätt stycken i litteraturen, då sidnummer inte alltid överensstämmer i olika format. Ange gärna så detaljerad information som möjligt, som kapitelnummer, kapitelrubriker samt även underrubriker om relevant.
• Se över tillgängligheten i material som används under kursen som kompendier, Powerpointpresentationer och övrigt kursmaterial.
• Kontrollera om utskrivna texter som används i kursen också finns tillgängliga i ett digitalt format.
• Kursmaterial som presenteras i dokument i Word eller som Powerpointpresentationer och pdf:er ska tillgänglighetsanpassas. Använd universitetets tillgänglighetsanpassade Office-mallar. Mer information och instruktioner för nedladdning finns på medarbetarwebben Tillgängliga dokument
• Se över videomaterial som används under kursen. All information som presenteras visuellt måste också presenteras verbalt. Information om syntolkning av videoinspelningar

Undervisning

• Beskriv det som sker och verbalisera visuell information som presenteras, det vill säga beskriv bilder som visas, läs upp text som visas i en Powerpointpresentation samt text som skrivs på en skrivtavla.
• Använd precisa verbala beskrivningar, undvik beskrivningar i stil med ”som vi ser här på kartan …”
• Studenten kan vara hjälpt av att få tillgång till undervisningsmaterial i förväg.
   

Examination

Tentamen behöver vara tillgänglig för att studenten ska kunna använda hjälpmedel som skärmläsare och talsyntes för att läsa och besvara examinationsfrågorna. Hjälpmedel som skärmläsare och talsyntes är kompatibla med examinationstjänsten Inspera om examinationsfrågorna är i textformat och besvaras med text.

Vid examination behöver studenten ges möjlighet att:

• Få förlängd tid på prov.
• Använda sig av sin kurslitteratur i ett tillgängligt format (talbok/e-text/punktskrift) när kurslitteratur är tillåtet på tentamen. Provtiden kan behöva anpassas ytterligare om mängden litteratur är omfattande.
• Använda anpassade hjälpmedel vid tentamen, exempelvis skärmläsare eller förstoringsprogam.
• Få alternativa examinationsformer, om behov uppstår, exempelvis när tekniska lösningar inte finns att tillgå. För mer utförlig information se Regler för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå
• Sitta i ett enskilt rum.

För de studenter som har behov av individanpassat stöd för att kunna ta del av undervisningen på likvärdiga villkor erbjuder universitetet riktat pedagogiskt stöd. För att rätt stöd ska kunna erbjudas i tid kan du som lärare hänvisa studenten vidare till Studentavdelningen och gruppen för riktat pedagogiskt stöd: Studera med funktionsnedsättning

Studenter med hörselnedsättning/dövhet kan behöva:

Att ha nedsatt hörsel eller dövhet påverkar studenter negativt eftersom det krävs ökad koncentration och ansträngning för att lyssna och försöka hänga med i undervisningen. Det finns också en stor risk för missuppfattningar.

Döva studenter har teckenspråk som sitt första språk, vilket betyder att dövhet endast är en funktionsnedsättning i miljöer där personer saknar teckenspråkskunskaper. Funktionshinder uppstår alltså i kommunikationen med människor som använder sig av ett annat språk. För att döva personer ska kunna studera krävs därför tillgång till teckenspråkstolkar.

Studenter med hörselnedsättning och dövhet kan behöva:

• ljudförstärkning. Använd därför alltid mikrofon och hörselslinga där det finns tillgängligt.
• få frågor och kommentarer upprepade under ett undervisningstillfälle.
• sitta vänd mot föreläsaren, tolken, skrivtavlan och samtidigt har kontakt med gruppen. Många studenter med hörselnedsättning läser på läpparna, därför är det viktigt att de ser ansiktet på de som pratar.
• kontakt med läraren innan föreläsningen börjar för att uppmärksamma denna om sina behov.
• på ett tydligt sätt höra vad som antecknas på skrivytor. Läs därför alltid upp det du skriver på tavlan.
• täta och regelbundna raster.
• undertextning eller transkribering av filmer och annat kursmaterial som innehåller ljud.
• en lugn arbetsmiljö vid grupparbeten.

Mer information finns på:

Hörselskadades Riksförbund: hrf.se

Sveriges Dövas Riksförbund: sdr.se

En av de mest grundläggande riktlinjerna när det handlar om att anpassa dokument för ökad tillgänglighet handlar om textens och dokumentets format. Det är därför viktigt att säkerställa tillgängligheten genom att använda universitetets tillgänglighetsanpassade Office-mallar. Mer information och instruktioner med videofilmer och för nedladdning av mallarna finns på medarbetarwebben Tillgängliga dokument

Skärmläsare har oftast inte förmågan att identifiera olika teckensnitt, färger eller formaterad text som till exempel fet, kursiv, understruken med mera. Det är därför viktigt att inte använda dessa karaktärsformat som det enda sättet att fånga läsarens uppmärksamhet eller förmedla informationen. Om du till exempel använder röd text eller fetmarkering för att förstärka att något i din text är extra viktigt så kommer de studenter som använder skärmläsare inte veta att den texten är röd eller fet.

Försäkra dig om att du använder ett tillgänglighetsanpassat alternativ när du vill ge en tydlig visuell indikation. Använd ett utropstecken i slutet av en mening som är extra viktig. Utropstecken och frågetecken får genomslag i intonationen hos en skärmläsare. Det innebär inte att verktyget läser upp ordet frågetecken, utan att meningen läses med frågeintonation.
 

En tillgänglighetsanpassad text är lättare att förstå. Om en mening är för komplicerad eller för lång riskerar läsaren att missa budskapet. Du kan göra din text mer tillgänglig genom att skriva korta och tydliga meningar. Du kan stämma av din text mot ett läsbarhetsindex, till exempel via Lix

Att undervisa online har blivit ett vanligt inslag i en universitetslärares vardag och många studenter uppskattar den nya formen av digital undervisning. Men att undervisa online kan många gånger upplevas som en svår uppgift om man inte är van och det kan då vara lätt att glömma bort tillgängligheten. Här är tio konkreta tips som gör din undervisning mer tillgänglig i e-mötestjänsten Zoom.

För att alla funktioner som vi tipsar om ska fungera som beskrivet behöver du först se till att du har den senaste versionen av Zoom

1. Individuella tillgänglighetsinställningar

Det kan vara bra att informera studenterna om att det finns möjlighet att göra individuella tillgänglighetsinställningar som att till exempel ändra storlek på chattmeddelanden.

En skärmbild av tillgänglighetsinställningar i Zoom

2. Ljudmiljö

Minska störande bakgrundsljud genom att stänga av alla deltagares mikrofoner och uppmana dem att endast sätta på mikrofonerna när de ska säga något. Var även noga med att minimera eventuella bakgrundsljud från till exempel fläktar eller öppna fönster. Att använda en extern mikrofon eller ett head-set ger vanligtvis en bättre ljudbild för deltagarna, men inte alltid. Kontrollera ditt ljud innan genom att klicka på lilla pilen vid mikrofonen och välj alternativet "Testa högtalare och mikrofon". Uppmana studenterna att göra samma sak innan undervisningstillfället.

3. Belysning

Se till att du sitter i en jämn och bra belysning så att ditt ansikte syns tydligt och att hela ditt ansikte syns. Då blir det enklare att avläsa dina läppar. Starka ljuskällor eller fönster bakom dig skapar motljus och gör ofta att ditt ansikte blir mörkt.

4. Zoom Ratio

Om du tycker att en text eller presentation som delas i Zoom är för liten kan du förstora det som delas genom att använda Zoom Ratio. Det gör du genom att klicka på "View options" som visas i skärmens överkant, när någon skärmdelar, och välj önskad storlek under "Zoom Ratio".

5. Fokusera valfri person i bild (pin)

Du kan välja vem du vill se i stor bild under mötet. Ställ muspekaren över den person som du vill fokusera i helskärm och välj “Pin Video” under de tre punkterna i övre högra hörnet av bilden. När du vill ta bort fokus på personen väljer du “Unpin video”, antingen under de tre punkterna eller i bildens övre vänstra hörn.

6. Flytta personbilder på skärmen

Om du vill ändra ordning på personerna som visas på din skärm i "gallery view", kan du göra det genom att dra och släppa dem där du vill ha dem. Detta påverkar inte någon annan deltagares ordning på skärmen.

7. Spara chatten

Om chatten har använts som anteckningsyta under undervisningstillfället kan du spara en textfil med hela chatten efter mötet. Det kan vara bra för att komma ihåg vad som kommenterades eller för att spara eventuella länkar och filer som skickades via chatten. För att spara alla chattmeddelanden klickar du på de tre punkterna längst ner till höger i chatten och väljer "Save chat".

8. Spela in presentation med teckenspråkstolk i Zoom

Att spela in ett möte med teckenspråkstolk direkt i Zoom har visat sig vara mindre lyckat, eftersom bilden på teckenspråkstolken blir alldeles för liten på själva inspelningen. Vi rekommenderar därför att använda skärminspelning, till exempel via Videotjänsten, för att spela in vid ett undervisningstillfälle som tolkas av teckenspråkstolk.

Se instruktionsfilm nedan.

9. Tangentbordsnavigering

Genom att använda följande kortkommandon kan du navigera med hjälp av tangentbordet i Zoom. På Zooms webbplats finns kortkommandon och tangentbordsgenvägar uppradade för operativsystem som Windows, Mac med flera. 

För att kunna tillhandahålla skrivtolkning i Zoom behöver den som är ”host” för webbmötet säkerhetställa att funktionen är påslagen. 

Så här gör du:

• Logga in på Zooms webbplats med uppgifterna för ditt SU-konto (zoom.us)
• Klicka på ”Settings” i menyn till vänster, sedan på ”In Meeting (Advanced)”.
• Se till att ”Closed captions” är aktiverat (illustrerat nedan).

Skärmklipp från inställningar i Zoom som visar att skrivtolkning är aktiverat

• Väl inne i påbörjat Zoom-möte behöver man som ”host” tilldela skrivtolken Closed captions-funktionen. Detta gör man genom att gå in på ”Participants” i menyraden längst ner, sedan klicka ”More” bredvid tolkens namn, och ”Assign to type Closed Captions”.

Skärmklipp från inställningar i Zoom

• Nu kan tolken spegla sin skrivtolkning i Zoom-konferensen. För att visa tolkningen klickar du på CC i menyn längst ner, och väljer ”show subtitle”.

Skärmklipp från inställningar i Zoom

Ytterligare finns på Zooms webbplats: Managing manual captions

På digitala plattformar, som till exempel Zoom, är det normalt att den teckenspråkiga studenten "pinnar" tolkens ruta i speaker view för att få en behaglig storlek på tolken. Det innebär att studenten endast ser tolken och därmed inte har möjlighet att se vem som pratar, vem som begär ordet eller själv begära ordet.

Vi rekommenderar därför att läraren/föreläsaren (värd):

• Tystar allas mikrofoner i början av mötet.
• Gör alla tolkar och tolkanvändande studenter till co-hosts. Då kan de pinna fler personer samtidigt.
• Ber deltagarna att använda funktionen “Raise hand” och därefter fördelar ordet (med namn).
• Ber den som har blivit tilldelad ordet att inleda med sitt namn, så att tolken kan vidarebefordra den informationen.

Det som också är bra att tänka på är:

• Att om du som lärare använder någon sorts säkerhetsnivå för vilka som kan komma in i Zoom-mötet, till exempel "only authenticated users can join", så behöver tolksamordningen få besked om det innan så tolksektionen kan säkerställa att bokade tolkar har access.
• Du som lärare behöver använda headset eller annan extern mikrofon. Det ger en enorm kvalitetshöjning av ljudet, vilket är av stor vikt för tolkarna. Det är så att bra ljud, även om det är viktigt för alla deltagare, är en förutsättning för att tolkarna ska kunna hjälpa din institution att inkludera studenter som använder tolk.
• Försöker att undervisa "som vanligt", i samma talhastighet och med bibehållna raster.
• Tolkning mellan två språk innebär alltid en viss fördröjning i tid. När du ger ordet till den student som använder tolk tar det därför lite längre tid innan talet från tolken börjar. Det gäller i synnerhet vid tolkning av distansundervisning.
• Om du använder dig av break-out rooms, se till att tolken eller tolkarna hamnar i samma rum som studenten.
• Meddela tolksamordningen. E-post: tolksamordning@su.se, om du planerar att använda förinspelade föreläsningar i din undervisning då de kan komma att behöva teckenspråkstolkas i förväg. Tänk också på att om möjligt göra din inspelning med plats i bild för en tolk som ska klippas in i efterhand.

En skämbild från Zoom med delad presentation och teckenspråkstolk

När funktionen "Share screen" används, gör det att studenten behöver ha två "fönster" öppna samtidigt; ett med den delade skärmen och ett med tolken.

Därför rekommenderar vi följande:

• Att du vid presentationer, som PowerPoints, håller texten mycket kortfattad.
• Att du markerar det man pratar om (gärna med en annan färg), alternativ håller kvar muspekaren så att student både hinner se tolkens översättning och den omnämnda informationen på presentationen.
• Att du låter deltagarna läsa informationen på presentationen under en kort stunds tystnad, särskilt om det är ett längre stycke.
• Att du inte visar saker i sin egen kamera eftersom studenten inte har möjlighet att se dig, tolk och den delade skärmen samtidigt.

Det är önskvärt att föreläsare (värd) öppnar mötet några minuter innan så att tolkarna har möjlighet att anpassa sina inställningar innan undervisningen börjar.

Utsedd ansvarig tolk tar kontakt med dig som lärare för eventuella utbildningsspecifika frågor och anpassningar.

Har du frågor eller funderingar, hör gärna av dig till den huvudtolk (kontaktperson mellan dig och de tolkar som är aktuella på din kurs) som är utsedd av oss.

Text: Tolksamordningen