Aktuell högskolepedagogisk forskning

  1. Du är här:
  2. Start
  3. Centrum för universitetslärarutbildning
  4. Forskning
  5. Aktuell högskolepedagogisk forskning

Om Aktuell högskolepedagogisk forskning

Aktuell högskolepedagogisk forskning är nyhetsbrevet som på ett lättillgängligt sätt delar ny forskning om undervisning och lärande med dig som undervisar vid Stockholms universitet. Redaktionen som består av universitetslärare vid sex olika institutioner väljer ut, sammanställer och publicerar kortare sammanfattningar av relevanta artiklar ur högskolepedagogiska och ämnesdidaktiska tidskrifter.

Vår ambition är att ny kunskap ska leda till nya insikter och inspiration för dig att ta med i din undervisning.

Aktuell högskolepedagogisk forskning

  • Vem bryr sig om universitetsläraren? 2021-05-28 Under pandemims inledningsskede våren 2020 övergick lärosäten världen över med kort varsel till online-undervisning. En studie som nyligen publicerats i Journalism & Mass Communication Educator fokuserar på det emotionella arbete denna period innebar, och drar slutsatsen att lärare inom högre utbildning fick bära en dubbel emotionell börda: både sin egen och sina studenters.
  • Mellan skala och kub — att mäta lärarskap 2021-05-28 Vad ska man utveckla i sitt akademiska lärarskap? Den frågan ställde sig några forskare från University of Florida, USA, och utvecklade ett nytt redskap för värdering av undervisningskompetens — ”Teaching Competence Scale”. Resultatet kan jämföras med ”Kuben” en modell för det akademiska lärarskapets möjligheter och utveckling som tagits fram vid Stockholms universitet.
  • Finns du där poddar finns? 2021-05-28 Det strömmade ljudet är det nya svarta, där särskilt poddformatet har blivit en vanligt samtida sätt att fördjupa sig i olika ämnen. Men hur kan poddsändningar användas i undervisningen och vilka effekter får det att låta studenter själva skapa en podd? I en artikel i The Law Teacher från förra året, delar några lärare med sig av sina erfarenheter av just detta.
  • Få samspel att lira och lärande att spira 2021-05-27 Hur svårt är det inte egentligen att uppfatta studenters känslor när du undervisar online? Är studenten nöjd bara för hen signalerar en ”tumme upp”? Går det att sortera studenters beteenden på ett rakt av positivt eller negativt sätt? Oavsett om du undervisar på campus eller online finns en mängd faktorer som påverkar relationen mellan dig och dina studenter. En artikel i Higher Education analyserar de specifika affekter som skapas i just den relationen, och upptäcker hur central förståelsen för kommunikationen mellan lärare och studenter är för att skapa en engagerande undervisningsmiljö och bättre arbetsro.
  • Med egna ord — eller andras? 2021-05-27 Vad hjälper skrivinstruktioner och plagiatkontroll om studenter inte förstår vitsen med vetenskapliga referenser till att börja med? När forskare vid Stockholms universitet bestämde sig för att undersöka studenters attityd till akademiskt skrivande, fann de allt från insiktsfull reflektion till strategisk textmanipulation för att undvika plagiatfällan. För vissa syftade referenserna enbart till att göra läraren nöjd.
  • Fråga och svara högt inför alla?! 2021-05-27 Ett vanligt sätt att aktivera studenter under en föreläsning är att ställa frågor till studenterna eller att låta dem ställa frågorna själva. Men hur upplever studenterna det här? Är det bra eller hämmar det kursgruppen? En studie publicerad i PLOS ONE undersökte studenternas uppfattningar om att frivilligt ställa och svara på frågor inför alla, i stora kursgrupper.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Prenumerera på Aktuell högskolepedagogisk forskning. Vi skickar ut nyhetsbrevet en gång i månaden under höst- och vårtermin. För att få vårt nästa utskick fyller du bara i din e-postadress här:

Kontakta redaktionen

E-post: red.ceul@su.se

I redaktionen: Veronica Flodin, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Annika Forslund, Centrum för universitetslärarutbildning, Magdalena Holdar, Institutionen för kultur och estetik, Sven Isaksson, Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Dennis Martinsson, Juridiska institutionen, Klara Bolander Laksov, Centrum för universitetslärarutbildning, Christophe Premat, Romanska och klassiska institutionen, Kristina Widestedt, Institutionen för mediestudier.