Lärarkonferensen

Program Lärarkonferens2020

Med respekt för oron av spridning av influensaviruset Corona-19 HV byter nu Lärarkonferens2020 den 26 mars skepnad och blir virtuell. Vi tar ett nytt grepp om denna utvecklingsdag om undervisning och lärande i akademin. Konferensen kommer att äga rum i Zoom, ett lättanvänt verktyg för online-möten och undervisning. Vi arbetar om programstrukturen efter ett virtuellt upplägg och mer information kommer.

08.00—08.50 Registrering
09.00—09.15

Välkomsthälsning av universitetsledningen 

Sal:Aula NOD

09.15—10.00

Keynote: Disciplinary Approaches to Educational Enquiry: from individual academic to institutional strategic endeavour

Professor Elizabeth Cleaver, University Director of Learning and Teaching at the University of the West of England (UWE, Bristol) and a Principal Fellow of the Higher Education Academy

Sal:Aula NOD

10.00—10.30 Paus med kaffe och smörgås i Shared space
10.30—12.15

Parallella förmiddagssessioner:presentationer, paneldisskussioner, workshopar, rundabordsdiskussioner, posterutställning, information om högskolepedagogiska nätverk

Se detaljerat program för förmiddagssessionerna nedan

12.15—13.15 Lunchtallrik inklusive kaffe i Shared space
13.15—15.00

Parallella eftemiddagssessioner: presentationer, paneldisskussioner, workshopar, rundabordsdiskussioner, posterutställning, information om högskolepedagogiska nätverk

Se detaljerat program för eftermiddagssessionerna nedan

15.00—15.45 Paus med kaffe och frukt samt posterpresentationer och möte med högskolepedagogiska nätverk på plan 2
15.45—16.45

Endnote: Akademiskt lärarskap — observationer och framtidsvisioner

Klara Bolander Laksov, professor i högskolepedagogik/föreståndare Centrum för universitetslärarutbildning och Max Scheja, professor i högskolepedagogik

Sal:Aula NOD

16.45—19.00 Post-konferens i Shared space med underhållning av Digital Art Center, förtäring och mingel.

 

Fullständigt program i PDF publiceras i mitten av mars


Presentationsformer

Presentation/paneldiskussion

Ett presentations- och paneldiskussionspass är på 45 minuter och består av två 15-minuterspresentationer på liknande tema som följs av 15 minuters paneldiskussion och frågor från åhörarna.

Rundabordssamtal

Ett pass med rundabordssamtal är på 45 minuter och har formen av en kort inledande presentation på ca 15 minuter som följs av tid för frågor och diskussion/utforskande.

Workshop

En workshop disponerar 90 minuter. Här ges tillfälle att utforska forsknings- och praktiknära ämnen och inkluderar en hög nivå av kreativitet, innovativt tänkande, kritik, praktiskt deltagande och planering av nya aktiviteter och/eller förändringsinitiativ.

Posterpresentation

Postrarna kommer att sättas upp på morgonen och vara uppsatta hela dagen. Under eftermiddagens paus, kl. 15.10–15.40 kommer posterförfattaren att kort presentera sin poster och besvara frågor.

 

Bidragsformer

På konferensen presenteras två typer av bidrag. Dels bidrag som utgår från ett vetenskapligt förhållningssätt till den egna undervisningen, till studenters lärande eller till utbildningens innehåll och utformning (eng: curriculum). Sådana studier bygger på systematisk undersökning och kan gärna vara — eller senare bli — föremål för kollegial granskning. Ett sådant bidrag är av kategorin Akademiskt lärarskap (AL). Dels bidrag som redogör för utveckling av den universitetspedagogiska praktiken, så kallade Best-Practice bidrag (BP).

Akademiskt lärarskap

Akademiskt lärarskap (AL) handlar om att publikt dela utforskandet av sin egen, eller andras, universitetspedagogiska praktik så att resultaten kan tillämpas även av andra, praktiskt eller teoretiskt. Ett bidrag av denna kategori
•    har en tydlig förankring i tidigare forskning inom området
•    följer gängse principer för vetenskaplighet som kritisk diskussion i relation till empiriskt eller teoretiskt underlag
•    följer formatet ‘Introduktion, Metod, Resultat och Diskussion’ (IMRoD).

Best-practice

Ett Best-practice bidrag (BP) utgörs av en beskrivning av vad som har gjorts, varför, samt de erfarenheter författarna gjorde av sitt genomförande. Ett Best-practice bidrag svarar på frågorna:
•    Varför ansåg vi det viktigt att arbeta med denna fråga/ämne? Vad har andra gjort inom detta område?
•    Hur organiserades och genomfördes “projektet”?
•    Vad lärde vi av processen?
•    Vilka råd har vi till andra som vill göra något liknande?

 

Språk

Förkortningarna SV (svenska) resp. ENG (engelska) anger språk.

 

Förmiddagssessioner kl 10.30—12.15

 

Tid

Lokal

Presentationer/ Paneldisskussioner

 

 

Session 1

10.30—11.15 Lilla Hörsalen

BidragsID 1 Pedagogies of Perspective: The Challenges and Opportunities of Teaching Moving Images and Gender in a Multicultural Classroom  AL ENG
Presentatör: Elizabeth Castaldo Lundén (Inst f Mediestudier)

BidragsID 34 Dialogue in a multidisciplinary writing group: learning in interaction  AL ENG
Presentatörer: Daniel Egil Yencken (Academic Writing Service) och Kathrin Kaufhold (Engelska inst)

Moderator: Tessy Cerratto-Pargman

10.30—11.15 L50

BidragsID 4 Hur kan vi undvika att våra studenter plagierar Wikipedia?  AL SV
Presentatör: Christophe Premat (Romanska och klassiska inst)

BidragsID 29 Språkutvecklande diagnostiska språktest: Exempel för akademiskt skrivande på svenska AL SV
Presentatörer: Tomas Brännmark (Språkstudion), Christine Ericsdotter Nordgren (Språkstudion) och Therese Landh (Språkstudion)

Moderator: Cormac McGrath

10.30—11.15 L30

BidragsID 13 Digitala lär-resurser: kursutveckling i grundlärarutbildningen  BP SV
Presentatörer: Barbro Johansson (Specialpedagogiska inst) och Lisa Öhman (HSD)

BidragsID 14 Om utveckling av en distanskurs som inte passar som distanskurs  AL SV
Presentatörer: Goran Maljan (Centrum för tvåspråkighetsforskning) och Ylva Falk (Inst f språkdidaktik)

Moderator: Maria Öhrstedt

 

 

Session 2

11.30—12.15 Lilla Hörsalen

BidragsID 11 Transforming a laboratory task from 'cookbook' to genuine inquiry  BP ENG
Presentatörer: Fredrik Hellberg (Fysikum) och Kirsty Dunnett (NORDITA)

BidragsID 41 Critical questions for Learning Analytics in Higher Education  AL ENG
Presentatörer: Teresa Cerratto Pargman (DSV), Cormac McGrath (Inst f pedagogik och didaktik)

Moderator: Klara Bolander Laksov

11.30—12.15 L50

BidragsID 15 Problembaserat studentaktiverande lärande (PROSA)  BP SV
Presentatörer: Tore Nilsson (Inst f språkdidaktik), Una Cunningham (Inst f språkdidaktik) och Anna Bergström (Inst f språkdidaktik)

BidragsID 30 Samverkans-Inlärning som stöd för grammatikkurser inom ämneslärarutbildningen  AL SV
Presentatörer: Susan Sayehli (Centrum för tvåspråkighetsforskning) och Goran Maljan (Centrum för tvåspråkighetsforskning)

Moderator: Max Scheja

11.30—12.15 L30

BidragsID 18 Att möta upp heterogena studentgrupper med nya pedagogiska verktyg  BP SV
Presentatörer: Ylva Falk (Inst f språkdidaktik), Preben Hansen (DSV), Ludmila Pöppel (Slabafinety), Natalia Ringblom (Slabafinety)

BidragsID 22 Orsaker till avhopp från språkstudier  BP SV
Presentatörer: Hugues Engel (Romanska och klassiska inst) och Anna Gudmundson (Romanska och klassiska inst)

Moderator: Lena Geijer

Tid

Lokal

Rundabordssamtal 45 min

 

 

Session 1

10.30—11.15 S1

BidragsID 2 Undervisning i arabiska på universitets nivå: Problematiska frågor och möjliga svar  BP SV
Presentatör: Tania Al Saadi (Inst f Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier)

10.30—11.15 S2

BidragsID 12 Kollegialt lärande som en del av ett akademiskt lärarskap – erfarenhetsutbyte om olika former av kollegial utveckling  AL SV
Presentatörer: Vendela Blomström (Inst f svenska och flerspråkighet), Eva Nobel (Inst f svenska och flerspråkighet) och Jeanna Wennerberg (Inst f svenska och flerspråkighet)

   

Session 2

11.30—12.15 S1

BidragsID 3 Challenges to study Widening Participation in Higher education  AL ENG
Presentatörer: Carina Carlhed Ydhag (Inst f pedagogik och didaktik), Kathrin Kaufhold (Engelska inst), Josep Soler Carbonell (Engelska inst), Jonas von Reybekiel Trostek (Inst f pedagogik och didaktik), Ali Osman (Inst f pedagogik och didaktik)

11.30—12.15 S2

BidragsID 17 Athena som arena för bibliotekets kunskapsförmedling  BP SV
Presentatörer: Urban Göranson, Anna Stigell, Helena Hedström och Sofie Wennström (samtliga Stockholms universitetsbibliotek)

Tid

Lokal

Workshopar 90 min

10.30—12.00 ID Labb

BidragsID 46 Workshop:Teaching for interdisciplinary thinking  AL ENG
Presentatörer: Miriam Huitric (Stockholm Resilience Centre), Lisen Schultz (Stockholm Resilience Centre) och Kara Pellowe (Stockholm Resilience Centre)

10.30—12.00

Film studion

BidragsID 24 Film-workshop: Action! Prova på att spela in video i DSVs professionella videostudio  BP SV
Presentatör: Jonas Collin (DSV)

Samlingspunkt: kl 10.20 vid receptionen, entréplan

10.30—12.00 DL40

BidragsID 48 IKT-workshop: Zoom – ett verktyg för onlinemöten och distansutbildning  BP SV
Presentatör: Ola Palm (Inst f matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik)

10.30—12.00 D1

BidragsID 35 IKT-workshop:Testa dina kunskaper i Athena-labbet – för jobba studentcentrerat med kurser i nya lärplattformen  AL SV
Presentatörer: Sofie Wennström (Stockholms universitetsbibliotek), Ola Knutsson (DSV), André Steinthorsson (IT-avdelningen) och Stina Haase (IT-avdelningen)

Under förmiddagsessionen finns även möjlighet att se postrerpresentationer i rum L70 samt ta del av information från universitets stödfunktioner och  högskolepedagogiska nätverk.

 

Eftermiddagssessioner kl 13.15—15.00

Tid

Lokal

Presentationer/ Paneldisskussioner

   

Session 1

13.15—14.00 Lilla Hörsalen

BidragsID 26 Supplemental Instruction – Peer-Assisted Study Sessions  AL ENG
Presentatör: Gunnar Linder (Inst f Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier)

BidragsID 51 When learning gets tough: Student ecxperiences in emotionally unpleasant situations  AL ENG
Presentatör: Maria Weurlander (Inst f pedagogik och didaktik)

Moderator: John Airey

13.15—14.00 L50

BidragsID 21 Growth mindset - ett misslyckat experiment  AL SV
Presentatör: Charlotta Stern (Sociologiska inst)

BidragsID 33 Kritiskt tänkande i kandidatuppsatser i psykologi  AL SV
Presentatör: Maria Öhrstedt (Inst f pedagogik och didaktik)

Moderator: Sofie Wennström

13.15—14.00 L30

BidragsID 31 Vilka lärare nomineras egentligen och för vad? - Genusperspektiv på nomineringar till  Årets lärare  AL SV
Presentatörer: Jeanna Wennerberg (Inst f  svenska och flerspråkighet), Klara Bolander Laksov (inst f pedagogik och didaktik)

BidragsID 43 Europauniversitetet Civis – en möjlighet till internationellt samarbete och pedagogisk utveckling  BP SV
Presentatörer: Fredrik Oldsjö (Rektors kansli), Christine Ericsdotter Nordgren ( Språkstudion) och Ulf Olsson (DSV)

Moderator: Lena Geijer

13.15—14.00 Aula NOD

BidragsID 38 Kvalitetssystem i utbildning – hur gör vi så att de blir kvalitetsdrivande och inte en belastning? BP SV
Presentatörer: Clas Hättestrand (Universitetsledningen), Joakim Edsjö (Naturvetenskapliga fakulteten), Yvonne Svanström (Samhällsvetenskapliga fakulteten)

Moderator: Klara Bolander Laksov

   

Session 2

14.15—15.00 Lilla Hörsalen

BidragsID 23 Utveckling av trepartssamtal inom kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)  BP SV
Presentatörer: Veronica Flodin (Inst f matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, MND), Ola Palm (MND), Veronica Jatko Kraft (MND), Lisa Österling (MND), Gunilla Granath Zillén (HSD), Ylva Sandberg (Inst f språkdidaktik)

Moderator: Veronica Flodin

14.15—15.00 L50

BidragsID 8 Integrering och samsyn kring utbildning trots olika fokus  BP SV
Presentatör: Gunnar Linder (Inst f Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier)

BidragsID 19 Virtuella fall inom juristutbildningen  BP SV
Presentatörer: Christine Storr (Juridiska inst), Annelie Gunnerstad (Juridiska inst), Åsa Örnberg (Juridiska inst), Cormac McGrath (Inst f pedagogik och didaktik)

Moderator: Ulf Olsson

14.15—15.00 L30

BidragsID 40 Att anta utmaningen att utbilda - Masterprogram som verktyg för utveckling  BP SV
Presentatörer: Anna Klerfelt (Barn- och ungdomsvetenskapliga inst), Anneli Hippinen Ahlgren (Barn- och ungdomsvetenskapliga inst)

Moderator: Anna Klerfelt

14.15—15.00 Aula NOD

BidragsID 39 Utbildningsgranskningar– erfarenheter och lärdomar från de försa omgångarna av områdenas granskningar av institutionernas utbildning  BP SV

Presentatörer:Joakim Edsjö (Naturvetenskapliga fakulteten), Yvonne Svanström (Samhällsvetenskapliga fakulteten) samt utbildnings- och granskningsansvariga

Moderator: Maria Weurlander

Tid

Lokal

Rundabordssamtal 45 min

   

Session 1

13.15—14.00 S1

BidragsID 27 Digitala kurser – effektiva verktyg eller hajp? Kritisk utvärdering av ett digitalt kursmaterial under tre terminer  AL SV
Presentatör: Elisabeth Corell (Inst f ekonomisk historia och internationella relationer)

13.15—14.00 S2

BidragsID 25 Hinder och möjligheter för ökad genomströmning i lärarutbildningskurser - resultat från workshops med lärarutbildare på HSD  AL SV
Presentatörer: Ann-Sofie Jägerskog (Inst f de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik), Viveca Lindberg (Inst f de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik)

   

Session 2

14.15—15.00 S1

BidragsID 47 Addressing the ”Climate Crisis” in higher education  AL ENG
Presentatör: Miriam Huitric (Stockholm Resilience Centre)

14.15—15.00 S2

BidragsID 28 Professionsanknyten språkundervisning - ett utvecklingsprojekt inom Utländska lärare vidareutbildning  BP SV
Presentatörer: Mårten Michanek (Inst f svenska och flerspråkighet), Helén Bodström (Inst f svenska och flerspråkighet)

Tid

Lokal

Workshops 90 min

13.15—14.45 ID Labb

BidragsID 50 Workshop: Going beyond metrics: evidencing the value of intangible assets within higher education  AL ENG
Presentatör: Elisabeth Cleaver (University of the West of England)

13.15—14.45 DL40 BidragsID 44 IKT-workshop: Unpacking Gamification and Game-based Learning  AL ENG
Presentatörer: Melinda Mathe (DSV) och Björn Strååt (DSV)
13.15—14.45 D1

BidragsID 49 IKT-workshop: Automatisk rättning av programmeringsinlämningsuppgifter - möjligheter och begränsningar  BP SV
Presentatörer: Peter Idestam-Almquist (DSV) och Henrik Bergström (DSV)

Under eftermiddagsessionen finns även möjlighet att se postrerpresentationer i rum L70 samt ta del av information från universitets stödfunktioner och  ta del av information från högskolepedagogiska nätverk.

 

 

Posterpresentationer  kl 15.10—15.40 i L70

Postrarna finns att se hela dagen i L70. Mellan kl 15.10 och 15.40 finns även presentatörerna på plats

BidragsID 6 Flipped classroom concept for increased teacher-student communication in a spectroscopy course  AL ENG
Presentatör: Andreas Barth (Inst f biokemi och biofysik)

BidragsID 9 Design of a ”student active” learning module in Biochemistry  AL ENG
Presentatör: Agneta Norén (Inst f biokemi och biofysik)

BidragsID 10 GESTALTANDE AV MEDBORGARSKAP - Lärande i ett estetiskt och multimodalt nordiskt-baltiskt projekt AL SV
Presentatörer: Mimmi Larsson (Inst f de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik), Maria Pemsel (Inst f de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik)

BidragsID 16 Kurserna i självständigt arbete som utvecklingsprojekt  AL SV
Presentatörer: Rejman Katarina (Inst f språkdidaktik) och Ylva Falk (Inst f språkdidaktik)

BidragsID 20 Distance Tandem Language Exchange: Limitations and possibilities in actual and virtual cultures  BP ENG
Presentatörer: Christine Ericsdotter Nordgren (Språkstudion) Mitsuyo Kuwano Lidén (Inst f Asien-, Mellanöstern och Turkietstudier), Akiko Shirabe (Inst f Asien-, Mellanöstern och Turkietstudier), Tomas Brännmark (Språkstudion), Andreas Bengtsson (Inst f Asien-, Mellanöstern och Turkietstudier), Yujin Kim (Språkstudion)

BidragsID 36 Pedagogisk verktygslåda: Stora och små knep i konsten att undervisa  BP SV
Presentatör: Elisabeth Corell (Inst f ekonomisk historia och internationella relationer)

BidragsID 37 Röstvård och röstutveckling för lärarstudenter  BP SV
Presentatörer: Christine Ericsdotter Nordgren (Språkstudion), Pernilla Rosell Steuer (Inst f språkdidaktik) och Anna Scaramellini (Språkstudion)

BidragsID 42 Akademisk skrivkompetens hos tyskstudenter på grundnivå  AL SV
Presentatör: Christine Becker (Slabafinety)

BidragsID 45 Svenska via Athena  BP SV
Presentatör: Peter Lundkvist (Inst f svenska och flerspråkighet)

Moderator: Lotta Stern

 

 

Högskolepedagogiska nätverk

Information om nätverken finns framlagt hela dagen. Mellan kl 15.10 och 15.40 finns även kontaktpersoner på plats.

Nätverket för undervisnings- och examinationsformer
Nätverket för digitalt lärande
Nätverket för studenters förstaårsupplevelser
Nätverket för genus och jämställdhet i högre utbildning
Network of International Education
Nätverket för pedagogiskt ledarskap
Nätverket för Samverkans-Inlärning (SI)
Nätverket för relationskompetens i högre utbildning
Nätverk: Administratörer för god undervisningsmiljö

 

 

Abstract

BidragsID 1
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Pedagogies of Perspective: The Challenges and Opportunities of Teaching Moving Images and Gender in a Multicultural Classroom  AL  ENG
Presentatör/-er: Elizabeth Castaldo Lundén (Inst för Mediestudier)

Abstract: Master level and optional (Fristående) courses represent a challenge for educators insofar as they gather students from a varied set of disciplines and cultural backgrounds. The challenges range from the students’ home country approach to higher education pedagogy, different disciplinary background, or even different levels of academic accomplishments that go beyond the standardization of academic degrees. Sensitive topics addressed in the humanities, such as questions of gender, sexuality, race, ethnicity, or class, can be particularly challenging when students are encouraged to engage in seminar discussions within a multicultural background. This paper looks at the pedagogic ways in which educators can address these challenges by creating safe environments of discussions that directly engage with the cultural perspective of students while integrating the use of historical sources available in digital archives. The case study is based on a pilot experience conducted during the seminars for the course Moving Images and Gender; a free-standing course in the Film section of the Department of Media Studies. The results of this experience showed that students could attain a degree of distance from the object of study if reflecting upon certain film representations from a historical angle. Allowing the students to present historical examples from their cultures using an analytical/critical perspective helped them reflect upon the discussed topics while developing an emotional distance from the cultural baggage. This approach to seminars reduced the affective response to critical analysis. The students shifted their role from subjects immerse in cultural heritage to cultural mediators, guiding their colleagues into a discovery of cross-cultural perspectives.

Referenser:
Ambrose, Susan A. Et. Al., How Learning Works: 7 Research-Based Principles for Smart Teaching. San Francisco, CA.: Jossey-Bass, 2010.
Wieman, Carl. “Applying New Research to Improve Science Education.” Issues in Science and Technology 29, no. 1 (Fall 2012), available online at https://issues.org/carl/#.XK8l53sb2r0.link

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 2
Presentationsform: Rundabordssamtal

Titel: Undervisning i arabiska på universitets nivå: Problematiska frågor och möjliga svar  BP  SV
Presentatör/-er: Tania Al Saadi (Inst f Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier)

Abstract: Undervisning i arabiska på universitets nivå innehåller vissa pedagogiska svårigheter varav en del gäller undervisning i utom-europeiska språk, i allmänhet. Dessa problematiska aspekter beror på olika anledningar, såsom:
1. Brist på lämpligt undervisningsmaterial (många läroböcker lägger fokus antingen på grammatik eller kommunikation)
2. Diglossi (det finns två varianter av språket)
3. Längre inlärningstid för studenterna på grund av icke-latinskt alfabet och högre krav för att kunna utveckla ett tillräckligt ordförråd. Denna fråga får olika konsekvenser för till exempel  valet av det undervisade textmaterialet
4. Heterogen grupp av studenter med olika förkunskaper och förväntningar.
Efter en kort översikt av programmet i arabiska vid SU presenteras ovan nämnda problematiska aspekter som bakgrund till diskussionen. Denna introduktion följes av frågor och diskussion som fokuserar på punkt 1 och 2. Under diskussionen presenteras förbättringar och möjliga lösningar som har bearbetats och införts i vårt program i arabiska genom, bland annat, utveckling av undervisningsmaterial och kursernas struktur och upplägg. Dessa lösningar har lett till att studenterna har fått en mer effektiv inlärning och lättare hanterar kursmaterialet. Utöver detta kan de numera också använda språket i bredare och mer varierade sammanhang.

Diskussionsfrågor
1. Vad gäller undervisning i arabiska på universitetet, måste vi lägga mer fokus på att utveckla studenternas förmåga att kommunicera? Hur mycket vikt ska läggas på kunskap i grammatik och varför?
2. Beroende på det mål vi har med undervisningen, med vilket undervisningsmaterial och med vilka metoder kan vi nå detta mål?
3. Ska undervisningen i språket innehålla undervisning i dialekt? och i så fall vilken/vilka dialekter och varför?
4. Hur kan dialekten/dialekterna införas i programmet (på vilken nivå? med vilket material?)

Referenser:
Victoria Aguilar, Miguel, Ángel Manzano, Luis Miguel Pérez Cañada, Waleed Saleh y Paula Santillán Grimm (eds), Teaching and Learning the Arabic Language (2014), Murcia: Universidad de Murcia. Servicio de Publicaciones.

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 3
Presentationsform: Rundabordssamtal

Titel: Challenges to study Widening Participation in Higher education AL  ENG
Presentatör/-er: Carina Carlhed Ydhag (Inst för pedagogik och didaktik), Kathrin Kaufhold (Engelska inst), Josep Soler Carbonell (Engelska inst), Jonas von Reybekiel Trostek (Inst f pedagogik och didaktik), Ali Osman (Inst f pedagogik och didaktik)

Abstract: The widening participation research and practice network – WIDEPART is initiated by five researchers from Department of Education and the Department of English. We received support for inter-faculty networks and the initiation of inter-faculty collaboration in research and research training from the Board of Human Science at Stockholm University. The idea of the network application was that the network should be gradually extended to incorporate colleagues from other departments within our faculties with similar research interests.
 
The network will engage with pressing questions on widening participation. While widening access and participation has attracted some attention in research on Swedish higher education (Bagga-Gubta, 2017), most discussions have been directed to the ‘widening access’ side of the equation, leaving ‘widening participation’ much less debated, especially when it comes to teaching and interaction in the classroom (UHR, 2016). Some important measures for widening participation have been suggested targeting activities outside the classroom (e.g. introductions, mentorship, study counselling, (SU, 2017). However, what seems to be missing is an incorporation of the different stakeholder perspectives. We want to address this gap and explore what widening participation actually means, how it relates to issues of retention and student completion, and how it might be enhanced in Swedish higher education. We have conducted a pilot study that we hoped should provide us with insights into relevant issues around widening participation and how one can study the different facets of the enactment of widening participation in teaching and courses.
In the roundtable discussion we want to address the following questions and look forward to discuss with colleagues at the university:
 
What are methodological approaches to gain insights into what participation means for students, teachers, and the institution? How can we approach participation as practice, for instance in teacher education?
What are central terms and how can they be operationalised, e.g. inclusion, widening participation (in contrast to widening access)?
How can we get a grip on ideologies and practices of learning and language use?
How can we find and enroll students to participate in studies?
 
We would like to invite teachers and researchers across the humanities, social and natural sciences to the roundtable discussion!

Referenser:
Bagga-Gubta S (Ed.) (2017) Marginalization processes across different settings: Going beyond the mainstream. Newcastle, UK: Cambridge Scholars Publishing.
SU (2017). Bilaga till Stockholms universitets plan för lika rättigheter och möjligheter.
UHR (2016) Can excellence be achieved in homogeneous student groups? www.uhr.se

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 4
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Hur kan vi undvika att våra studenter plagierar Wikipedia? AL  SV
Presentatör/-er: Christophe Premat (Romanska och klassiska inst)

Abstract: Det är väldigt vanligt att vissa studenter hamnar nära plagiering när de gör uppgifter, de kan lätt kopiera/klistra in innehåll från källor utan att kunna analysera dem (Pecorari, 2015). Det är väldigt viktigt för lärarna att hjälpa studenterna att undvika icke-akademiska vanor (Krathwohl, 2002). Med andra ord handlar det om att förstärka en anpassad inlärningsstrategi (Chankova, 2017). Det första steget i det akademiska livet kan vara att citera alla källor på rätt sätt och att reflektera över sidor som ger information som Wikipedia (Blikstad-Balas, 2016). Ska alla lärare ignorera Wikipedia källor som berör kursen eller ska de välja de relevanta sidorna som kan stödja inlärningen?
Presentationen kommer att analysera resultatet av ett experiment som genomfördes i några kurser i franska under 2018.  Studenterna fick använda flera Wikipedia källor och svara på en enkät som innehöll frågor om lärandet. De flesta erkände att de tittade ganska ofta på Wikipedia men att de skulle aldrig våga citera en Wikipedia sida i en akademisk kontext. Resultatet visar tydligt att det finns en kognitiv dissonans mellan inställningen och praxisen hos studenter. Det är där läraren skulle kunna hjälpa de att variera källor och citera alla källor som har använts och som har påverkat slutproduktionen av en uppgift.
Avslutningsvis kan läraren välja Wikipedia sidor som stöd för lärandet dels för att hjälpa studenter att komma ihåg de viktigaste fakta för kursen dels för att visa att dessa källor inte räcker för att utföra ett vetenskapligt arbete.

Referenser:
Blikstad-Balas, M. (2016). ‘You get what you need’: A study of students’ attitudes towards using Wikipedia when doing school assignments. Scandinavian Journal of Educational Research, 60 (6), 594-608.
Carroll, J., Zetterling, C.-M. (2009). Guiding students away from plagiarism. Stockholm: KTH
Learning Lab and the authors.
Chankova, M. (July 2017). ”Dealing with Students' Plagiarism Pre-Emptively Through Teaching
Proper Information Exploitation”, International Journal for the Scholarship of Teaching, vol. 11, n. 2:
artikel 4: https://doi.org/10.20429/ijsotl.2017.110204
Krathwohl, D. R. (2002). “A Revision of Bloom’s Taxonomy”, Theory into Practice, vo1. 41, #4.
Ohio State University, https://www.depauw.edu/files/resources/krathwohl.pdf
Pecorari, D. (2015). ”Plagiarism in second language writing: Is it time to close the case ?”, Journal of
Second Language Writing, 30: 94-99.

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 6
Presentationsform: Poster

Titel: Flipped classroom concept for increased teacher-student communication in a spectroscopy course  AL  ENG
Presentatör/-er: Andreas Barth (Inst f biokemi och biofysik)

Abstract: MOTIVATION FOR CHANGE
The course teaches several spectroscopic methods and their application to biological molecules. In recent years it consisted of lectures, assistant-held exercises and assistant-supervised laboratory exercises. The examination was at the end, which meant that problems in understanding were discovered too late. The main motivation for changing to the flipped classroom concept [1] was to correct these problems earlier. This required more time and an organized form for teacher-student communication, which also forces students to work continuously with the topic [2]. In order to get more time, in-class lecturing was abandoned in favor of student self-study of texts and recorded lectures. Other changes made students aware of how researchers act in their profession [3,4] and promoted active learning [5].
CHANGES INTRODUCED
A short assignment for each of the methods. Individual discussions between teacher and students based on these assignments
Teacher-led tutorials to discuss advanced problems, common misconceptions and mistakes
One laboratory was changed so that students had to reflect on how to develop the data. Lab reports are marked according to a list of criteria.
Some of the previous content was removed to get more time for interaction.
LESSONS LEARNED
Recording videos is very time-consuming and a long-term project.
Individual discussions are very helpful for student understanding but require that students come well-prepared.
Mistakes in published papers, manuscripts (beware, they are confidential), and made by oneself and one's co-workers are an excellent source for student problems.
It is fun but occasionally also frustrating to see student performance in teacher-led problem sessions.
More help is needed for students to develop a data evaluation method.
It is quite difficult to define criteria for a good lab report.
Students preferred the present concept to the traditional one, but would have liked lectures in addition to the texts and videos.

Referenser:
[1] Anne M. Braseby, The Flipped Classroom, IDEA Paper #57
[2] David Gross et al., Increased preclass preparation underlies student outcome improvement in the flipped classroom, CBE Life Sci Educ December 1 (2015) 14:ar36
[3] Louis Deslauriers et al., Improved Learning in a Large-enrollment Physics class, Science 332 (2011) 862-864
[4] Tony Burden, Workshopen om Interaktiva Föreläsningar, Stockholm University 4/10 2016
[5] Scott Freeman et al., Active learning increases student performance in science, engineering, and mathematics, PNAS 111 (2014) 8410–8415

Tillbaka till posterpresentationer

BidragsID 8
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Integrering och samsyn kring utbildning trots olika fokus  BP  SV
Presentatör/-er: Gunnar Linder (Inst f Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier)

Abstract: De fyra språkområdena (arabiska, japanska, kinesiska och koreanska) har i stort arbetat oberoende av varandra. Detta har lett till att vi nu ser skillnader i ”kultur” när lärare å ena sidan och studenter å den andra rör sig sektionsöverskridande med uppsatser på kandidat- och masternivå. De fem terminer som leder fram till kandidatkursen på termin 6 omfattar till cirka 75% språkstudier och endast 25% realia. Kurserna på grundnivå måste av naturliga skäl vara upplagda på olika sätt eftersom de olika språken kräver olika saker av studenterna, men det bör finnas goda möjligheter att samarbeta när det gäller att koordinera och integrera språk- och kulturstudier inom alla fyra sektioner på grundnivå. På avancerad nivå har vi två huvudområden: Asiens språk och kulturer, och Mellanösterns språk och kulturer.
De drygt 30 personer som är involverade i undervisning och handledning på grundnivå och avancerad nivå kommer från omkring 15 olika länder. Detta innebär att inte bara sociala konventioner och liknande skiljer sig åt, utan även de akademiska kulturerna. Vi har också mer än 20 nationaliteter bland vår personal på totalt cirka 50 personer. Detta leder till att betygskriterier, handledningsprocesser, opponeringsform, betygssättning, m.m. skiljer sig åt mellan ämnena. Även här finns utrymme för ett pedagogiskt samtal för att ge studenterna vid institutionen en tydligare struktur.

Referenser:
J. Bergqvist & K. Mårtensson, "Att formulera skriftliga betygskriterier – Bedömarkompetens och att sätta praxis på pränt". LU:s femte högskolepedagogiska utvecklingskonferens, 26 november 2015.
Stefan Ekecrantz, "Målrelaterade betyg: Att arbeta med betygskriterier och bedömning i sju grader". UPC Rapport 2007:1.
Kursplaner och kursbeskrivningar för de aktuella ämnena på kandidatkursen.
Lokal examinationsordning.

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 9
Presentationsform: Poster

Titel: Design of a ”student active” learning module in Biochemistry  AL  ENG
Presentatör/-er: Agneta Norén (Inst f biokemi och biofysik)

Abstract:
Aim: to enhance students´ learning by the use of self active learning practices; combining theory (filmed lecture), lab practical and presentation in one package.
A traditional lecture and lab practical based teaching of ”Gene Regulation” were transformed into a module where a film based lecture was used in combination with group assignments. The aim of the assignments focused on combining the general concept of gene regulation given in the film with the application of the lab practical results in relation to relevant terms/ processes. In order to optimize the group work, pre-group assignments were designed for to lead the students into the final format. Individual lab reports were replaced with written group reports and an oral presentation ( randomly picked group) where the general concepts were to be discussed in combination with the lab results in detail. This for to deepen the understanding of the concepts and get the students to perform more actively during the discussion (1,2).  We have not measured any number of success but the student evaluations indicate that the format was successful in terms of deeper knowledge and increased student activity. The summative assessment also indicates a higher success rate (this has though to be scientifically proven by the use of relevant methods).

Referenser:
Deslauriers L, Schelew E, Wieman C. (2011). Improved learning in a large-enrollment physics class. Science, 332, 862-864
.S. Freeman etal (2014). Active learning increases student performance in science, engineering, and mathematics . PNAS, 111 (23), 8410-8415.

Tillbaka till posterpresentationer

BidragsID 10
Presentationsform: Poster

Titel: GESTALTANDE AV MEDBORGARSKAP - Lärande i ett estetiskt och multimodalt nordiskt-baltiskt projekt  AL  SV
Presentatör/-er: Mimmi Larsson (Inst f de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik), Maria Pemsel (Inst f de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik)

Abstract: Inom ramen för ett nordiskt-baltiskt projekt med multimodala estetiska arbetsformer i lärarutbildning har Mimmi Larsson och Maria Pemsel utvecklat ett inbördes samarbete och kollegialt lärande. Scholarship of Teacher Education är ett erfarenhetsbaserat lärande där lärande sker genom utforskande och reflekterande verksamhet (Kreber 2002). Egen erfarenhet, studenters upplevelser, kollegors erfarenheter och kritiska öga, samt tidigare forskning bildar den teoretiska ramen (Handal, 1999; Jons 2017; Schulman, 1986).
 Syftet med vår poster är att presentera det treåriga nordplussamarbetet Innovative and sustainable aesthetic methods for citizenship education: Nordic and Baltic perspectives (ISAMCE). Teacher Education Network (TEN) genomför årligen intensivkurser för lärarstudenter och lärarutbildare. Från 2017 har kurserna genomförts i Köpenhamn, Reykjavik och 2019 kunde vi ta emot 50 deltagare i Stallet på Stockholms Universitet. De tre medborgskapsbegreppen ”frihet, jämlikhet och broderskap/systerskap” har bearbetats under perioden.
 Lärare och studenter arbetar tillsammans under intensivveckorna med att konkretisera temat som personliga erfarenheter uttryckt i rörelser, ljud och bilder i det sociala rummet. I motsats till narrativ arbetas det med relationell estetik där deltagarna delar erfarenheter och känslor. Det platsspecifika är en central del i arbetsformen. Stämningar, historik och atmosfär i landskapet, staden och rummet där man arbetar bearbetas. Projektens målsättning är att bearbeta medborgarskap transdisciplinärt med olika perspektiv genom att blanda ljud, rörelse och visuella utryck i genrer som performance, installation eller video.
 
Genom dialog i lärargruppen genomförs under intensivveckorna ett platsspecifikt planerings- och utvecklingsarbete. Lärarna skapar tillsammans olika lärsituationer och former för stimulans kring temat samt strategier för genomförande. I processen tränas vi i flexibilitet, att släppa kontrollen blir nödvändigt, det är praktiskt omöjligt att detaljplanera före kursens start. Som lärare påverkas vi av skeendet tillsammans med andra under intensivveckan. Vi har genom processen genererat ett nytänkande som inspirerar till ett mer holistiskt arbete på lärarutbildningen vid heminstitutionen.

Referenser:
Handal, Gunnar. (1999) Consultation Using Critical Friends. I Directions for Teaching and Learning, No. 79, 59–70.
Jons, Lotta. (2017, september). Metoder för Scolarship of Teacher Education-studier. Seminarium om kompetensutvecklingskurs för lärarutbildare på Stockholms universitet.
Kreber, Carolin. (2002). Teaching Excellence, Teaching Expertise, and the Scolarship of Teaching. Vol 27, No 1.in Innovating Higher Education.
Shulman, L. S. (1986). Those who understand: Knowledge growth in teaching. Educational Researcher, 15(2), 4-14.

Tillbaka till posterpresentationer

BidragsID 11
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Transforming a laboratory task from 'cookbook' to genuine inquiry  BP  ENG
Presentatör/-er: Fredrik Hellberg (Fysikum) och Kirsty Dunnett (NORDITA)

Abstract: 'Cookbook'style laboratory tasks have long been criticised for the lack of critical and independent thought that students need in order to complete them [1,2]. We present an account of how we tranformed a 'cookbook' lab to a genuine inquiry experiment in first year physics. Crucial features of the work were visits to see other teaching laboratories, understanding student prepardness and the selection of an appropriate experiment to develop [3].

Referenser:
[1] A. Hofstein and V. N. Lunetta. The laboratory in science education: Foundations for the twenty-first century. Sci. Ed., 88(1):28–54, 2004.
[2] C. Wieman. Comparative cognitive task analyses of experimental science and instructional laboratory courses. The Physics Teacher, 53(6):349– 351, 2015.
[3] P. A. Bartlett and K. Dunnett. Secret objectives: promoting inquiry and tac

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 12
Presentationsform: Rundabordssamtal

Titel: Kollegialt lärande som en del av ett akademiskt lärarskap – erfarenhetsutbyte om olika former av kollegial utveckling  AL  SV
Presentatör/-er: Vendela Blomström(Inst f svenska och flerspråkighet), Eva Nobel (Inst f svenska och flerspråkighet) och Jeanna Wennerberg (Inst f svenska och flerspråkighet)

Abstract: Vilka former av kollegial utveckling av den universitetspedagogiska praktiken fungerar bra? Och hur kan man arbeta så att det kollegiala lärandet blir en naturlig del av universitetslärares löpande arbete? Det var några frågor som vi i rollen som studierektor respektive kursföreståndare ställdes inför när ett lärarlag på vår institution uttryckte behov och önskemål om att få ökad möjlighet att reflektera över sin lärarprofession med koppling till undervisningspraktiken (läraroll, undervisningsupplägg och studenters lärande). Auskultation kan vara ett sätt att utvecklas i lärarrollen och i sin undervisningspraktik, vilket man också kan finna stöd för i den högskolepedagogiska forskningen. Vi skapade därför ett kollegialt utvecklingsprogram med bland annat auskultationer och kollegiala samtal.
Här presenterar vi några resultat av genomförandet och utvärderingen av detta projekt som kom att bli början på ett mer långsiktigt kollegialt utvecklingsarbete. Vi presenterar först den modell med särskilda mallar för auskultation, återkoppling och kollegiala samtal som vi utvecklade då. Sedan diskuterar vi några positiva effekter liksom vissa utmaningar. Erfarenheten av genomförandet visade bland annat att auskultationerna med mallar som stöd fungerade bra och kan leda till fördjupat kollegialt utbyte. Samtidigt är kostnad, lärarnas motivation att delta samt förhållningssätt vid framförandet av återkoppling på kollegernas undervisning några faktorer som kan påverka resultatet.
Efter presentationen öppnar vi upp för en bredare diskussion om olika vägar och möjligheter till utveckling av det akademiska lärarskapet genom olika former av kollegialt lärande/samarbete med följande frågor som utgångspunkt:
1.Vilka erfarenheter av kollegialt lärande/samarbete (t.ex. kollegial stöttning, kritiska vänner, samundervisning, auskultationer, sambedömning, kollegiala samtal etc.) finns på SU?
2.Vilka är fördelarna med att arbeta med kollegial utveckling på ett systematiserat sätt?
3.Vad upplevs som de största utmaningarna och vad krävs för att undanröja ev. hinder?
4.Kan/bör det kollegiala lärandet och kollegial granskning vara en naturlig del av det löpande arbetet? Vad krävs för att göra det möjligt? Hur arbetar man med detta på olika institutioner i dagsläget?

Referenser:
Dahlgren, L. O., Eriksson, B. E., Gyllenhammar, H., Korkeila, M., Sääf-Rothoff, A., Wernerson, A., & Seeberger, A. (2006). To be and to have a critical friend in medical teaching. Medical Education, 40(1), 72–78.
Handal, G. (1999). Consultation using critical friends. New Directions for Teaching and Learning, 79, 59–70.
Kreber, C. (2002). Teaching excellence, teaching expertise, and scholarship of teaching, Innovative Higher Education, 27(1), 5–23.
Nobel, E., Blomström, V., & Wennerberg, J.. (2019, August 28). Utvecklingsprogram för  kollegialt lärande – Auskultation med återkoppling och kollegiala samtal. Stockholm University Open Educational Resources. https://doi.org
/10.17045/sthlmuni.9735035.v1
Wennerberg, J., Blomström, V., & Nobel, E. (2019). Kollegial stöttning genom auskultation – ett sätt att utveckla ett akademiskt lärarskap. Högre Utbildning, 9(1), 78-84. https://doi.org/10.23865/hu.v9.1515

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 13
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Digitala lär-resurser: kursutveckling i grundlärarutbildningen  BP  SV
Presentatör/-er: Barbro Johansson (Specialpedagogiska inst), Barbro Johansson (Specialpedagogiska inst) och Lisa Öhman (HSD)

Abstract: Syftet med presentationen är att diskutera hur digitala lär-resurser kan bidra till en kursutveckling som fördjupar lärarstudenters ämnesdidaktiska kunskaper i Specialpedagogisk grundkurs 7,5 hp. Målet är att erbjuda lärarstudenterna en vidgad förståelse för hur digitala lär-resurser kan användas för att utveckla undervisning som ger alla elever rätt till delaktighet och lärande i sin ordinarie klass (Johansson & Öhman, 2017). Presentationen har sin grund i ett fakultetsövergripande samarbete mellan Specialpedagogiska institutionen och bildämnet på institutionen för humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, HSD. Det multimodala perspektivet (Kress, 2010) har varit centralt för att uppmärksamma lärarstudenter på hur olika kommunikativa situationer kan designas, tolkas och omtolkas. Att koppla samman rörlig bild och estetiska ämnen med det specialpedagogiska perspektivet skapar möjligheter för studenter att fördjupa och utöka de didaktiska kunskaperna från tidigare lärarprogramskurser. Det fakultetsöverskridande projektet har erhållit rektorsmedel för att bedriva kursutveckling inom ovan beskrivna fält.

Referenser:
Johansson, B. & Öhman, L. (2017). Extra anpassningar i bildundervisningen. (Red). Åsén, G. Bildundervisning och lärande genom bilder. Stockholm: Liber.
Kress, G. R. (2010). Multimodality a social semiotic approach to contemporary communication. London: Routledge.

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 14
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Om utveckling av en distanskurs som inte passar som distanskurs  AL  SV
Presentatör/-er: Goran Maljan (Centrum för tvåspråkighetsforskning) och Ylva Falk (Inst f språkdidaktik)

Abstract: Inom lärarutbildningen för blivande lärare i svenska som andraspråk ingår första terminen kursen ”Svenskans grammatik i tvärspråkligt perspektiv”. Denna ges både som distanskurs och som campusförlagd kurs, och omfattar bland annat grundläggande grammatisk terminologi och enklare syntaktiska satslösningar. Kursen (framför allt distansvarianten) präglas av låg genomströmning och betraktas av studenter som svår och utmanande. Skälet är att kursinnehållet är väsensskilt från andra teoretiska kurser, då kursen handlar om att förstå och memorera väldigt många abstrakta begrepp samt att öva mycket. Detta gör att kursinnehållet inte passar för distanskurs, särskilt med tanke på att studenternas grammatiska förkunskaper är ganska låga.
I detta projekt vill vi utveckla stödstrukturer med syfte att öka de grammatiska kunskaper som krävs för godkänt betyg på kursen och därigenom även genomströmningen. Vi föreslår tre olika åtgärder för att anpassa distansundervisningen för en sådan kurs:
1.Nätbaserade föreläsningar – kartlägga vilka moment som anses vara särskilt utmanande genom enkäter till före detta studenter. Dessa områden ska förklaras i kortare inspelade föreläsningar.
2.Självrättande onlineövningar som ska stärka studenternas inlärning (förhoppningsvis i samarbete med en webutvecklare).
3.Bonuspoäng – möjlighet till extra poäng som studenter kan samla under kursens gång för att komplettera tentamen.
Presentationen delger en problematiserad syn på vilka typer av kurser som kan ges som distanskurser, och hur den här typen av undervisningen eventuellt kan förbättras.

Referenser:
Robert, D. N. (2005). Course Completion Rates among Distance Learners: Identifying Possible Methods to Improve Retention. Online Journal of Distance Learning Administration, Vol. 8 No. 4.
van Rijt, Jimmy H.M. & Swart, Peter & Wijnands, Astrid & Coppen, Peter-Arno. (2019). When students tackle grammatical problems: Exploring linguistic reasoning with linguistic metaconcepts in L1 grammar education. Linguistics and Education. 52. 78-88. 10.1016/j.linged.2019.06.004.

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 15
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Problembaserat studentaktiverande lärande (PROSA)  BP  SV
Presentatör/-er: Tore Nilsson (Inst f språkdidaktik), Una Cunningham (Inst f språkdidaktik) och Anna Bergström (Inst f språkdidaktik)

Abstract: En av professionsutbildningarnas utmaningar är att skapa bryggor mellan teori och praktik. Detta gäller inte minst lärarutbildningarna där forskning visat att lärarstudenter ofta har svårt att se teorin i praktiken och praktiken i teorin. I ett försök att föra de två kontexterna närmare varandra har vi i samarbete med språklärare på skolor i SU:s VFU-kluster formulerat ett antal språkdidaktiska dilemman. Exempel på sådana teman är individualisering, målspråksanvändning och återkoppling. Varje dilemma underbyggs av språkdidaktisk teori och empirisk forskning. I syfte att få så rika beskrivningar som möjligt och för att validera dessa genomfördes workshopar med verksamma språklärare, som fick i uppgift att fundera över, diskutera och konkretisera de utvalda teman. Workshopen dokumenterades genom dokument och inspelningar och utifrån dessa formulerade vi beskrivningarna av dilemman. Beskrivningarna skickades sedan på remiss till språklärarna som fick möjlighet att kommentera och revidera texterna.
Undervisningsupplägget utgår från problembaserat lärande.  De initiala lärsekvenserna i varje modul består av texter, inspelade föreläsningar och uppgifter som främjar och kontrollerar konceptuell förståelse. Detta arbete sker i huvudsak asynkront. Därefter får språklärarstudenterna arbeta med det aktuella dilemmat i ALC-sal och i grupper diskutera sig fram till olika sätt att lösa eller hantera problemställningen. Genom att ge förutsättningar för en hög konceptuell förförståelse möjliggörs fördjupade och mer kritiska diskussioner i uppläggets avslutande fas. Modulen avslutas med en individuell skriftlig produkt där ett (eller flera) lösningsförslag diskuteras i relation till litteraturen.
Vi vill presentera och diskutera följande aspekter av arbetet:
• lärarstudenternas möjligheter att på ett mer fördjupande och kritiskt sätt bearbeta kurslitteraturen genom att hantera konkreta och komplexa undervisningsdilemman
• våra egna erfarenheter av att utveckla en kurs för lärarstudenter med tre tydliga pedagogiska infallsvinklar – problembaserat lärande, studentaktiverande lärande och flipped classroom
• möjligheterna till kontinuerlig professionsutveckling för såväl universitetslärare som lärare i skolan genom ett nära samarbete mellan universitet och skola

Referenser:
Barrineau, S., Engström, A., &Schnaas, U. (2019). An active student participation companion. Uppsala University. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1286438&dswid=1737
Christersson, C, & Staff, P. (2019). Promoting active learning in universities. Thematic peer group report. Learning and teaching paper #5. European University Association. https://eua.eu/downloads/publications/eua%20tpg%20report%205-%20promoting%20active%20learning%20in%20universities.pdf

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 16
Presentationsform: Poster

Titel: Kurserna i självständigt arbete som utvecklingsprojekt  AL SV
Presentatör/-er: Rejman Katarina (Inst f språkdidaktik), Ylva Falk (Inst f språkdidaktik)

Abstract: Syftet med det pågående projektet är att vidareutveckla kurserna i självständigt arbete på grundnivå och avancerad nivå för att studenter ska beredas ökade möjligheter att klara av kraven i kurserna, och således uppnå en högre nivå i sina arbeten. För att möjliggöra detta har kursdokument som kursplaner, betygskriterier, uppsatsmallar och litteraturlistor bearbetats. En utveckling av kursen ska leda till en större samstämmighet och likvärdighet och i förlängningen större rättssäkerhet för studenterna. Vidare ska vi öka möjligheten för handledare och examinator att utgå från samma bedömningsgrunder för ett färdigt SA genom möten om och kompetensutveckling i vad som kännetecknar ett väl genomfört självständigt arbete både med avseende på fördjupade ämnesdidaktiska kunskaper och vetenskaplighet. Således är målet att både studenter, handledare och examinatorer verksamma vid ISD ska gagnas av att kurserna omarbetas och kvaliteten därigenom höjs, vilket vi anser kan realisera inom ramen för det här projektet. Vi menar även att det utvecklingsarbete som görs på ISD kan komma att implementeras vid andra institutioner som är involverade i lärarutbildningen. En utvärdering av detta utvecklingsarbete kommer att göras under vårterminen 2020 bland annat genom analys av självständiga arbeten och enkäter till handledare och examinatorer.

Referenser:
Lillis, T. (2011). Student writing. Access, regulation, desire. London: Routledge.
Cremin, T. & Locke, T. (2017). Writer identity and the teaching and learning of writing. London: Routledge.

Tillbaka till posterpresentationer

BidragsID 17
Presentationsform: Rundabordssamtal

Titel: Athena som arena för bibliotekets kunskapsförmedling  BP  SV
Presentatör/-er: Urban Göranson (Stockholms universitetsbibliotek), Anna Stigell (Stockholms universitetsbibliotek), Helena Hedström (Stockholms universitetsbibliotek), Sofie Wennström (Stockholms universitetsbibliotek)

Abstract: Biblioteket har som ansvarsområde att stödja universitetets lärare och studenter inom informationsförsörjning och publicering. Universitetsbibliotekets strategidokument stipulerar att ”Biblioteket ska i nära samverkan med områdena erbjuda adekvat stöd åt forskare och studenter i ett snabbt föränderligt informationssamhälle”. För att tillhandahålla relevant support i relation till de resurser som biblioteket erbjuder finns en arbetsgrupp som kallas för Lärandestödet, där sju medarbetare arbetar med utbildning både i klassrum och via digitala kanaler. Biblioteket erbjuder också utbildning för studenter och forskare i form av individuell rådgivning.
Enligt tidigare användarundersökningar fanns ett behov av att öka tillgängligheten av bibliotekets service och resurser. För att komplettera utbildningsresurserna, som till exempel öppna resurser på webben, inleddes under 2018 ett projekt med att bygga upp en utbildningsmodul som kan spridas via universitetets lärplattform Athena. Materialet, Söka, värdera & referera, som presenteras via plattformen kan användas som fristående resurs eller importeras till institutionernas kurser i Athena. En av idéerna med detta projekt var att kunna nå fler studenter och då framförallt de som inte frekventerat utbildningstillfällen på biblioteket. För att få reda på mer om vilken effekt den här arbetsinsatsen haft, har arbetsgruppen samlat in information om hur studenterna har tagit till sig den kunskap som förmedlas i kursen.  
Det här rundabordssamtalet syftar till att berätta mer om erfarenheterna med arbetet att digitalisera delar av bibliotekets utbildningar och om resultatet av detta. Ett andra syfte med sessionen är att vidareutveckla kursmaterialet i samråd med lärare.
Frågor:
•Hur kan bibliotekets resurser integreras på ett relevant sätt i universitetets utbildningar?
•När ska man ha inslag i utbildningar som kommer från biblioteket – i början av utbildningen eller precis innan uppsatsen? Eller löpande?
•Hur kan biblioteket vidareutveckla stödet för studenter kring frågor om att förhålla sig kritisk till sina källor?  

Referenser:
JISC 2018 - Next generation [digital] learning environments: present and future.   
https://www.jisc.ac.uk/rd/projects/next-generation-digital-learning

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 18
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Att möta upp heterogena studentgrupper med nya pedagogiska verktyg  BP  SV
Presentatör/-er: Ylva Falk (Inst f språkdidaktik), Preben Hansen (DSV), Ludmila Pöppel (Slabafinety), Natalia Ringblom (Slabafinety)

Abstract: Bakgrund: Under de senaste åren har studentsammansättningen på Sveriges universitet förändrats. Andelen studenter som behöver stöd för att klara av sina studier har ökat. Flera studenter har svenska som andraspråk, ett heltidsarbete, vilket påverkar genomströmningen negativt. En del andra studenter har engelska som akademiskt språk, en stor variation andraspråk. Universitet ska erbjuda alla studenter likvärdiga möjligheter att klara av sina studier. Som ett första led i arbetet behöver vi få en bättre förståelse för studenternas behov. Vi börjar kartläggningen med en enkätundersökning.
Projektidé: Vi behöver samarbeta över ämnesgränserna och bygga nya pedagogiska verktyg för att möta de olika förutsättningar som finns i studentgruppen. Erfarenheter från till exempel Malmö högskola  visar att systematiskt arbete med uppföljning och stöd till studenter bidrar till att höja kvalitén på utbildningen och öka genomströmningen.
Genomförande: Vi har valt tre institutioner: ISD, Slabafinety och DSV och kommer att satsa på att hitta nya former för studentaktivt lärande. Vi kommer att lyfta in studenternas heterogena erfarenheter. och utveckla digitalt språkstöd och språkhandledning vad gäller akademiskt skrivande för de studenter som behöver det. Ett område som vi kommer att titta närmare på är hur samarbetsformer kan se ut inom grupparbeten: tex, vilken gruppstorlek som fungerar samt vilken typ av undervisningsformer som passar bäst. Vid ISD har vi sedan några terminer tillbaka provat en ny handledningsform, där handledning ges i grupp och handledarna arbetar i par, preliminära utfall visar att studentgenomströmningen ökar med detta arbetssätt.

Referenser:
Kipowsky, C. & Staaf, P. ( 2017) Hur möter vi heterogena studentgrupper? Malmö Högskola.

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 19
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Virtuella fall inom juristutbildningen  BP  SV
Presentatör/-er: Christine Storr (Juridiska inst), Annelie Gunnerstad (Juridiska inst), Åsa Örnberg (Juridiska inst), Cormac McGrath (Inst f pedagogik och didaktik)

Abstract: Under ht19 introducerades ett virtuellt handläggnings-case på en av juristprogrammets obligatoriska kurser. Bakgrunden är vår upplevelse av att många studenter har svårt att omsätta sina teoretiska kunskaper i en god, yrkesmässig praktik. Ytterligare en utmaning är att motivera studenterna att läsa kurslitteratur och att självständigt söka svar på juridiska frågor. Tanken bakom handläggnings-caset är att studenterna under realistiska former ska få öva på att tillämpa sina teoretiska kunskaper i en trygg och tillåtande miljö. Genom att förlägga övningen till en digital miljö får studenterna också bättre möjligheter att själva reglera och utvärdera sin lärprocess.
Via olika brainstorming-tekniker och design-processer, bl.a. post-it-lappar, tidslinjer, diskussioner byggde vi de olika stegen och valmöjligheter i ett fall inom förvaltningsrätt. Studenter företräder Stig som söker alkoholtillstånd för sin pub. Under ansökningsprocessen möter Stig olika utmaningar och studenter ska identifiera de juridiska problemen och möjliga lösningar via flervals- och fritextfrågor. Studenter får olika typer av feedback, inkl. fördjupningsmaterial, och skickas tillbaka till frågan i vissa steg när de svarar fel.
Till caset skapade vi också olika artefakter som t.ex. beslut, e-post-meddelanden, videos med feedback och videos som illustrerar scenariot. Fallen testades både med lärare och med en mindre grupp studenter, och det används nu under grundkursen ht19.
Våra lärdomar
- Att skapa ett virtuellt fall kräver andra verktyg än lärare är vana vid när de skapar traditionella lärresurser.
- Att omvandla förväntade studieresultaten till konkreta exempel kräver viss ändring i tankegångar.
- Att studenter uppskattar realistiska scenarion som inlärningstillfälle.

Referenser:
Uno Fors and Åsa Skoglund, ‘A Pilot Study of Virtual Cases in Law Education’ (2013) 4 European Journal of Law and Technology
Sören Huwendiek and others, ‘Design Principles for Virtual Patients: A Focus Group Study among Students’ (2009) 43 Medical Education 580
Andrzej A Kononowicz and others, ‘Virtual Patients in a Behavioral Medicine Massive Open Online Course (MOOC): A Case-Based Analysis of Technical Capacity and User Navigation Pathways’ (2015) 1 JMIR Medical Education <http://mededu.jmir.org/2015/2/e8/> accessed 7 November 2019
Clayton Lewis, ‘Using the’thinking-Aloud’method in Cognitive Interface Design’ [1982] Research Report RC9265, IBM TJ Watson Research Center.
Cormac McGrath, Per J Palmgren and Matilda Liljedahl, ‘Twelve Tips for Conducting Qualitative Research Interviews’ (2019) 41 Medical teacher 1002

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 20
Presentationsform: Poster

Titel: Distance Tandem Language Exchange: Limitations and possibilities in actual and virtual cultures  BP  ENG
Presentatör/-er: Christine Ericsdotter Nordgren (Språkstudion), Mitsuyo Kuwano Lidén (Inst f Asien-, Mellanöstern och Turkietstudier), Akiko Shirabe (Inst f Asien-, Mellanöstern och Turkietstudier), Tomas Brännmark (Språkstudion), Andreas Bengtsson (Inst f Asien-, Mellanöstern och Turkietstudier), Yujin Kim (Språkstudion)

Abstract: A “Tandem” language exchange is an activity in which two persons with different mother tongues meet regularly, and cooperate systematically, to learn each other’s languages and develop intercultural competences. It is a widely practiced and well-researched method with a long history, and it constantly varies its expressions making use of new communication technologies and language learning theories.
Språkstudion, the Language Learning Resource Centre at the Department of Language Education, runs the Tandem language exchange programme at Stockholm University. The main practice has been that of an informal face-to-face approach, but since 2018, distance meetings have been made possible for Spanish and Korean through collaborations with universities in Mexico and Korea. There is a growing interest to expand the programme with more languages to increase accessibility, inclusion and learner autonomy. In a new project, Språkstudion and researchers of Japanese at the Department of Asian, Middle Eastern and Turkish Studies are establishing a combined research-learning plan together with Osaka University. In our poster, we will present our project outline and discuss the following topics:
•challenges in documenting informal language learning activities
•comparing language and cultural competence progress in virtual and actual reality
•studying extramural language learning beyond English
•balancing teacher involvement and learner autonomy in distance language exchanges

Referenser:
Benson, P., & Voller, P. (2014). Autonomy and independence in language learning. London: Routledge. https://doi.org/10.4324/9781315842172
Lee, J. & Song, J. (2019). Developing intercultural competence through study abroad, telecollaboration, and on-campus language study. Language Learning & Technology, 23(3), 178–198. http://hdl.handle.net/10125/44702
Calvert, M. (1992). "Working in tandem: peddling an old idea." Language Learning Journal, 6:1, 17-19. https://doi.org/10.1080/09571739285200371
Van der Zwaard, R., & Bannink, A. (2019). "Toward a Comprehensive Model of Negotiated Interaction in Computer-mediated Communication." Language Learning & Technology, 23(3), 116–135. http://hdl.handle.net/10125/44699
Sundqvist, P., & Sylvén, L. K. (2016). Extramural English in teaching and learning. London: Palgrave Macmillan. https://doi.org/10.1057/978-1-137-46048-6

Tillbaka till posterpresentationer

BidragsID 21
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Growth mindset - ett misslyckat experiment  AL  SV
Presentatör/-er: Charlotta Stern (Sociologiska inst)

Abstract: I amerikanska studier av elever påstås att elevers vilja och arbetsinsats påverkas av inställningen till intelligens. Inställningen dikotomiseras vanligen i "growth mindset" vs. "fixed mindset". Elever med ett fixed mindset tänker att det här var svårt, jag har inte talang för detta och lägger av. Elever med growth mindset tänker jag kan inte det här nu men jag kan lära mig om jag arbetar hårt (Dweick 2006, 2012). Syftet med experimentet var att 1) undersöka universitetsstudenters mindset och 2) testa om ökad kunskap om hjärnans funktionssätt påverkade studenters prestation. Experimentet genomfördes på två institutioner på Stockholms universitet. Resultatet visar att den kunskapsökande insatsen fick viss effekt men att det inte går att utesluta alternativa förklaringar. Slutsatsen är att experimentella pedagogiska studier är svåra att genomföra.

Referenser:
Dweck, C. S. (2006). Mindset: The new psychology of success. New York: Random House.
Dweck, C. S. (2012). Mindset: How you can fulfill your potential. Constable & Robinson Limited.

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 22
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Orsaker till avhopp från språkstudier  BP  SV
Presentatör/-er: Hugues Engel (Romanska och klassiska inst), Anna Gudmundson (Romanska och klassiska inst)

Abstract: Som många andra institutioner vid Stockholms universitet har Romanska och klassiska institutionen, där man bl.a. undervisar i franska, spanska, italienska, portugisiska, latin och antik grekiska, problem med genomströmning. Denna problematik är särskilt stor på institutionens förberedande språkkurser, dvs. de kurser som inte kräver några förkunskaper. Den låga genomströmningen utgör ett problem i form av ”ett underutnyttjande av både studenternas och statens resurser” (Strategier för Stockholms universitet 2019-2022). I dagsläget vet man lite om varför studenter väljer att inte slutföra sina studier. Syftet med detta projekt är att öka förståelsen om de faktorer som kan kopplas till stora avhopp i språkstudier.
Vad som genomförts
Vi har skapat en enkät inspirerad av flera tidigare studier som har undersökt orsakerna till avhopp från universitetsstudier, bl.a. Willcoxson, Cotter & Joy (2011) och Zając & Komendant-Brodowska (2018). Enkäten undersöker olika variabler och faktorer som kan leda till avhopp. Vårt mål är att identifiera de ”inre” respektive ”yttre mekanismer” (se Bretschneider et al. 2016) som leder till just avhopp. De inre mekanismerna är de som institutionen kan påverka. Vi avser att studera bl.a.:
- studenternas engagemang i sina studier
- i vilken grad deras förväntningar har uppfyllts
- hur studenterna ser på det stöd och den hjälp som de har fått under sina studier
- hur de ser på den återkoppling som de har fått på sina prestationer
- deras tillhörighetskänsla under studierna.
Enkäten kommer att distribueras via Survey & Report till de studenter som läste någon av institutionens förberedande kurser under höstterminen 2019.
Resultat och lärdomar
Vi har inte uppnått några resultat än och kan i skrivande stund inte dra några slutsatser då vi planerar att skicka enkäten i början av 2020. Våra första resultat bör vara klara för analys i mars i samband med lärarkonferensen.

Referenser:
Bretschneider, P., Hermansson-Järvenpää, H., Nilsson, A. & af Petersens, L. (2016). Uppföljning av prestationsgrader vid det Humanvetenskapliga området. Rapport. Områdesnämnden för humanvetenskap, Stockholms universitet.
https://www.su.se/polopoly_fs/1.312004.1481789477!/menu/standard/file/Rapport_prestationsgrader_Humanvet_2016.pdf
Strategier för Stockholms universitet 2019-2022.
https://www.su.se/polopoly_fs/1.431765.1553097520!/menu/standard/file/Strategierna%202019-20122_sve.pdf
Willcoxson, L., Cotter, J. & Joy, S. (2011). “Beyond the first-year experience: the impact on attrition of student experiences throughout undergraduate degree studies in six diverse universities”. Studies in Higher Education 36(3), 331–352.
Zając, T. & Komendant-Brodowska, A. (2018). ”Premeditated, dismissed and disenchanted: higher education dropouts in Poland”. Tertiary Education and Management.

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 23
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Utveckling av trepartssamtal inom kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)  BP  SV
Presentatör/-er: Veronica Flodin (MND), Ola Palm (MND), Veronica Jatko Kraft (MND), Lisa Österling (MND), Gunilla Granath Zillén (HSD), Ylva Sandberg (Inst f språkdidaktik)

Abstract: Trepartssamtalet, dvs ett samtal mellan kurslärare, student och VFU-handledare, är en central del i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU), och dessutom ett av få tillfällen i hela lärarutbildningen där campus, student och skola möts. Studenterna lyfter fram trepartssamtalet i kursutvärderingar som ett av de viktigaste inslagen under utbildningen. Men trepartssamtalet är också kostsamt på olika sätt. Det kostar i tid att resa ut till skolorna och det behövs också många lärare att bemanna dem. Det är därför viktigt att utveckla och utforska olika former för samtal i VFU som inte är en ren minskning av kvalitet, utan kan vara en form som gynnar studenternas lärande.
Projektet omfattar två delstudier där I) studerar digitala trepartssamtal och II) studerar trepartssamtal i grupp. Delprojekt I) är en erfarenhetsbaserad studie där vi jämför våra resultat med till exempel Karlstads universitet som har lärarutbildning (och därmed trepartssamtal) på distans (Johansson och Johansson, 2018). Delprojekt II) innebär trepartssamtal med studentpar, och genomförs som en möjlig aktivitet inom klustren i den nya VFU-organisationen. Studier har visat att studenter som gör VFU i par eller grupp har möjlighet att genom gemensam planering och gemensamma reflektioner hitta kopplingar mellan den egna undervisningen och innehållet i de lästa kurserna (Cavanagh & McMaster, 2015; Manuchechrie, 2002). Delprojekt II sker också i samverkan med VFU-kursansvariga vid institutionerna HSD och ISD.
Under paneldiskussionen kommer vi presentera resultaten i de olika delprojekten, vad vi har lärt oss och vilka utmaningar som vi kan ställas inför, till exempel:
•Tekniska krav och hantering av GDPR
•Krav på stödstrukturer, till exempel digitala verktyg, gott samarbete med VFU-sekretariatet för placeringar och med lärare i övriga kurser
•Pedagogiska anpassningar av kursuppgifter och rutiner för samtalet
•Studenters och lärares engagemang och medverkan i projektet
•Att både få komma tillbaka till engagerade handledare, och att skala upp erfarenheter till att omfatta fler utbildningar

Referenser:
Cavanagh, M., & McMaster, H. (2015). A professional experience learning community for secondary mathematics: developing pre-service teachers’ reflective practice. Mathematics Education Research Journal, 27(4), 471-490.
Johansson , M. & Johansson L.E. (2018). Verksamhetsförlagd utbildning inom professionsutbildning - utvecklings- och forskningsprojekt från sjuksköterskeprogrammet och lärarutbildningen. Rapport, Karlstad universitet nr 2018:2
Manouchehri, A. (2002). Developing teaching knowledge through peer discourse. Teaching and Teacher Education, 18(6), 715–737.

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 24
Presentationsform: Workshop

Titel: Action! Prova på att spela in video i DSVs professionella videostudio  BP  SV
Presentatör/-er: Jonas Collin (DSV)

Abstract: Under lekfulla former får du inblick i hur du planerar och genomför en videoinspelning. Även om miljön håller en hög teknisk nivå ger workshoppen idéer om hur du kan göra liknande produktioner hemma på kontoret. Workshoppen är även intressant för er som har planer att skapa en gemensam videoresurs vid er institution.
Workshopen leds av Jonas Collin, Mediepedagog och producent på CeUL och DSV. Studion har bland annat används vid inspelning av Pedagogeeks och av flera pedagogiska pristagare.

Program:
• Visning av studions möjligheter med green screen och virtuella miljöer, kameror, scenografi, mikrofoner, belysning, kontrollrum mm.
• Genomgång av en enkel dramaturgisk modell
• Prova på inspelning
• Diskussion om videoanvändning på universitetet
DSV-studion har vuxit fram genom 10 års praktik i syfte att strömlinjeforma produktionen och skapa en miljö för högskolepedagogisk medieutbildning. Själva studiokomplexet byggdes med NOD-byggnaden 2015 och har utformats av Jonas i samarbete med akustiker, studiokonsulter och inredningsarkitekt och är en vidareutveckling av studion som fanns i det gamla Forumhuset.
Att bygga två avancerade studior har givit ovärderliga kunskaper inom produktion, teknik och pedagogik.
Smakprov på produktioner:
Kulturresan till Frankrike: https://youtu.be/eLBFxnCo5Dc
Pedagogeeks: https://youtu.be/W3jZmrJvoJ0
Organisk kemi: https://youtu.be/P4C1SnSSzgc
Co-Inform: https://youtu.be/1D1UKeK89cE
Introduktion inför en workshop: https://youtu.be/o8PA_gdKzaQ

Referenser:
https://youtu.be/K0Rp9kP8gVs

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 25
Presentationsform: Rundabordssamtal

Titel: Hinder och möjligheter för ökad genomströmning i lärarutbildningskurser - resultat från workshops med lärarutbildare på HSD  AL  SV
Presentatör/-er: Ann-Sofie Jägerskog (Inst f de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik), Viveca Lindberg (Inst f de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik)

Abstract: Tidigare rapporter (t.ex. UKÄ, 2017) har visat att genomströmningen på lärarutbildningarna är problematisk, något som även gäller Stockholms universitet. Syftet med detta projekt, som är finansierat med rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning, är att undersöka hur genomströmningen kan öka på HSD med bibehållen hög kvalitet. Detta är en central fråga för lärarutbildningen i stort och för den egna institutionen. I projektet har vi
•analyserat statistiska uppgifter om genomströmningen inom institutionens (HSD) kurser i lärarutbildningarna
•genomfört och analyserat en kartläggningsuppgift bland lärarutbildare på HSD
•distribuerat en enkät till de drygt 218 studenter som identifierades som avhopp under perioden 2013–2019
•påbörjat en kartläggning av vilka examinationsformer som används på institutionen
•granskat nationella rapporter och ett urval av internationell forskning om avbrott i lärarutbildning specifikt och högre utbildning generellt
Syftet med postern är att rapportera analysen av kartläggningsuppgiften bland HSD:s lärarutbildare. Denna genomfördes i två steg. I steg 1 identifierades “nycklar till god genomströmning”, d.v.s. vilka faktorer som ansågs möjliggörande respektive hindrande. I steg 2 relaterades detta bl.a. till olika examinationsformer. Fyra teman av framgångsfaktorer för god genomströmning identifierades i steg 1:
•Examinationsrelaterade faktorer
•Didaktiska strategier
•Interna (HSD) ramvillkor
•Externa (bortom HSD) ramvillkor
Dessa konstruerades till två modeller som sammantaget synliggör hur de olika faktorerna samspelar (se figur 1 och 2). I steg 2 kompletterades analysen med en femte faktor som nyanserade resultatet ytterligare, nämligen formerandet av en begynnande läraridentitet. Resultatet från kartläggningen bekräftar och nyanserar resultaten i tidigare studier som visar att hindren för genomströmning i högre utbildning kan ligga på såväl program- som strukturnivå (Alon & Gelbgiser, 2011; Darmody & Smyth, 2008).
Resultatet från denna delstudie kommer att jämföras med enkätsvaren, samt sättas i relation till de examinationsformer som används på institutionen, och användas för att föreslå hur HSD:s didaktiska strategier, där examinationsformer utgör en del, kan vidareutvecklas.


Referenser:
Alon, S. & Gelbgiser, D. (2011). The Female Advantage in College Academic
Achievements and Horizontal Sex Segregation. Social Science Research 40(1), s. 107–119.
Darmody, M. & Smyth, E. (2008). Full‐time Students? Term‐time Employment Among
Higher Education Students in Ireland. Journal of Education and Work 21(4): 349–362.
Carlhed, C. (2015). Vid den normala studietaktens utkanter. Analyser av studieavbrott på lärarutbildningar vid Uppsala universitet. Uppsala universitet. Hämtad i maj 2019 från http://media-carlhed.ydhag.com/2015/09/carlhed-2015-sec-54.pdf
Hasselgren, E. (2018). Varför lärarstudenter hoppar av. En studie om orsakerna bakom avhopp från lärarutbildning vid Göteborgs universitet. Göteborgs universitet. Hämtad i maj 2019 från https://lararutbildning.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter_Detalj/varfor-lararstudenter-hoppar-av.cid1586494
Universitetskanslerämbetet (2017). Tidiga avhopp från högskolan. Analyser av genomströmning på de tio största yrkesexamensprogrammen. Stockholm: UKÄ. Hämtad i april 2019 från https://www.uka.se/download/18.2b48d4bc15ec792491a331e/1507896110834/rapport-2017-10-12-tidiga-avhopp-fran-hogskolan.pdf

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 26
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Supplemental Instruction – Peer-Assisted Study Sessions AL ENG
Presentatör/-er: Gunnar Linder (Inst f Asien-, Mellanöstern- och Turkietstudier)

Abstract: Bakgrunden till detta projekt är att vi upplever det som att:
1) Många studenter blir inte klara med sina kandidatuppsatser, och
2) Många studenter slutar under termin 1.
Vi har undervisning i fyra svåra nybörjarspråk: arabiska, japanska, kinesiska och koreanska. Dessa språk kräver mycket tid och det är ett högt tempo för att på 5 terminer få upp studenternas språkförmåga (läsa, skriva, höra, tala) på en akademisk nivå. Dessutom ska studenterna lära sig om respektive land eller kultur-/språkområde med avseende på historia, litteratur, konstarter, samhälle, .... Språkstudier utgör cirka 75% av de första 5 terminerna. I uppsatsskrivandet förväntas studenterna vara insatta i teorier och metoder inom de discipliner de väljer att skriva sina examensarbeten inom (våra "ämnen" är inte "discipliner"; vi rör oss mellan litteratur, performativitet, visuell konst, musik, samhälle, politik, ekonomi, ....)
Projektet syftar till att (1) få fler studenter att klara av svårigheterna med att på kort tid skriva ett examensarbete, och (2) underlätta för studenter på första terminen att ta sig över de initiala ibland svindlande höga trösklar som språken utgör.
Statistiken indikerar att SI-PASS leder till att fler studenter klarar sig och klarar sig med bättre resultat. Förhoppningen är att vi ska kunna stämma in i den statistiska lovsången.
Problem föreligger på termin 6, eftersom processer och genomförande av handledning mm skiljer sig mellan ämnen och individuella handledare. Detta leder till att SI-ledare måste vara mycket flexibla och ibland kan ha svårt att skapa SI-pass som direkt relaterar till en föreläsning. Vi räknar med att behöva anpassa SI-passen till de förutsättningar som gäller. På termin 1 räknar vi med att på ett smidigare sätt kunna följa de grundprinciper som gäller för SI-PASS, att ett SI-pass följer på en föreläsning.

Referenser:
CENTRUM FÖR SUPPLEMENTAL INSTRUCTION, LU. "SI-ledarens Guide till Supplemental Instruction". 2018.

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 27
Presentationsform:
Rundabordssamtal

Titel: Digitala kurser – effektiva verktyg eller hajp? Kritisk utvärdering av ett digitalt kursmaterial under tre terminer  AL  SV
Presentatör/-er: Elisabeth Corell (Inst f ekonomisk historia och internationella relationer)

Abstract: Vi ser fler studenter med särskilda behov, medan andra kompetensutvecklar sig i mitten av karriären. Samtidigt sker en bred antagning och många studenter saknar tillräcklig akademisk kompetens för grundläggande studier. Detta är en utmaning, särskilt i kurser med både nybörjare och mycket erfarna studenter. Går det att vara inkluderande och utvecklande för de oerfarna och samtidigt ge tillräckligt med tuggmotstånd för de erfarna? Kan man möta en heterogen studentgrupps behov genom ett digitalt material?
Förväntningarna på att högre utbildning ska göras mer tillgänglig ökar. Svaret blir idag ofta att utveckla digitala kurser och verktyg. Det råder på vissa håll stor entusiasm kring den nya teknikens möjligheter. Detta rundabordssamtal ämnar skapa ett utbyte kring vad vi känner till om för- och nackdelarna. Vilka är utmaningarna? Och vilka problem löser en digital kurs egentligen? Är det värt att lägga ner tiden på att utveckla materialet, då tekniska utmaningar kan sätta stopp för fortsatt användning? Hur kan vi påverka våra lärosäten för att göra flera verktyg tillgängliga? I vilken mån uppmuntrar digitala verktyg oss lärare att ”spionera” på våra studenters användning av resurserna och hur påverkar det vår bedömning av dem?
Diskussionen tar avstamp i ett projekt som genomförts under tre terminer på en 7,5hp-kurs i internationella relationer på SU, med cirka 100 studenter. Kursmaterialet fungerar som ett komplement till den ordinarie undervisningen och har fått goda omdömen i kursvärderingarna.

Referenser:
Gregory, Sue and Michelle Bannister-Tyrrell (2017) ‘Digital learner presence and online teaching tools: higher cognitive requirements of online learners for effective learning’, Research and Practice in Technology Enhanced Learning, (1), p. 1. doi: 10.1186/s41039-017-0059-3.
Xiang Ying Mei, Endre Aas, and Magnhild Medgard (2019) ‘Teachers’ use of digital learning tool for teaching in higher education: Exploring teaching practice and sharing culture’, Journal of Applied Research in Higher Education, (3), p. 522. doi: 10.1108/JARHE-10-2018-0202.

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 28
Presentationsform:
Rundabordssamtal

Titel: Professionsanknyten språkundervisning - ett utvecklingsprojekt inom Utländska lärare vidareutbildning  BP  SV
Presentatör/-er: Mårten Michanek (Inst f svenska och flerspråkighet), Helén Bodström (Inst f svenska och flerspråkighet)

Abstract: På språkintroduktionsterminen inom Utländska lärares vidareutbildning (ULV) har vi en relativt homogen studentgrupp: förutom att studenterna har bedömts behöva extra stöd i svenska har de alla en bakgrund som lärare och delar en framtid i svensk förskola och skola. I kursutvecklingsprojektet som presenteras här har vi fått rektorsmedel för att ta till vara på detta och ytterligare professionsanknyta språkundervisningen.
Som i våra andra kurser i högskoleförberedande svenska behöver studenterna utveckla en bred repertoar av färdigheter inför sina fortsatta studier. Men i språkintroduktionsterminen inom ULV vet vi mer specifikt vilka domäner som väntar studenterna, domäner som studenterna dessutom redan har rika erfarenheter av och kunskaper om. Det de saknar är den akademiska svenska som behövs framför allt för att kunna läsa och skriva de teoretiska texter de kommer möta i sina fortsatta studier och i arbetslivet.
Med utgångspunkt i task-based language teaching (Norris 2009) har vi i projektet påbörjat ett arbete med att utforma en undervisning med ett kombinerat fokus på form och innehåll, där studenterna får samarbeta för att lösa uppgifter som relaterar till skolan och använda och öva språk som behövs för att kommunicera i fortsatta studier och i läraryrket. I uppgifterna används filmer, rollspel och skolbesök för att bygga upp förståelse och ordförråd, som med stöd i Cummins (2017) teori om integrerad språk- och kunskapsutveckling, blir ingångar till läsning och skrivande av självbärande texter om samma ämnen.
Presentationen följs av en diskussion om språkutvecklande lärarutbildning. Hur utformar vi undervisning som kräver att studenterna kommunicerar och samarbetar? Hur kan man skapa gemensamma erfarenheter för studentgruppen att utgå ifrån i lärandet? Och hur kan vi i lärarutbildningen leva som vi lär, det vill säga låta den didaktik som diskuteras i vår kurslitteratur också synas i utformningen av vår egen undervisning? Välkomna att diskutera!

Referenser:
Cummins, Jim. (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur
Norris, J. M. (2009) Task‐Based Teaching and Testing. I Long, M.H. & Doughty, C. (red.). The handbook of language teaching. Chichester, U.K.: Wiley-Blackwell, sid : 578-594

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 29
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Språkutvecklande diagnostiska språktest: Exempel för akademiskt skrivande på svenska  AL SV
Presentatör/-er: Tomas Brännmark (Språkstudion), Christine Ericsdotter Nordgren (Språkstudion) och Therese Landh (Språkstudion)

Abstract: Språkstudions referensgrupp, med bred representation från Humanistiska fakulteten, har identifierat ökande behov av stödåtgärder för studenters akademiskt skrivande på svenska. Stöd för akademiskt skrivande sköts av Studentavdelningens studie- och språkverkstad, men Språkstudions ingång i ämnet utgår från ett undersökande språkdidaktiskt perspektiv, där akademiskt språk betraktas som ett slags främmande språk snarare än en genre eller ett register.

För att utprova om Språkstudion kunde bidra till att identifiera färdighetsnivåer i akademisk svenska på liknande sätt som för andra främmande språk, skapades ett diagnostiskt test. Frågorna i testet utformades så att bedömning av färdighetsnivå i ”språket” akademisk svenska skulle kunna skiljas från färdighetsnivå i vardagssvenska.

Det övergripande syftet var att medvetandegöra färdighetsnivåer för studenterna, för att i nästa steg kunna föreslå lämpliga språkutvecklande strategier. En uttalad ambition var att kunna erbjuda språkutvecklande övningar på alla färdighetsnivåer, motiverat av att språkutveckling är en livslång process, där alla språkbrukare har utvecklingspotential. En annan ambition var att utöver automatisk rättning av vissa moment, i stor utsträckning tillämpa färdigformulerade kommentarer i bedömningen. Detta för att underlätta för studenter och lärare att processa och kommunicera kring bedömningen, och helst också möjliggöra användning och bedömning av testet av andra lärare än språkvetare. Testet utformades i samråd med lärare i svenska och lärare i svenska som andraspråk.

I samarbete med vår moderinstitution Språkdidaktik har 100 lärarstudenter gjort och fått återkoppling på testet. I vår presentation kommer vi att diskutera resultaten i förhållandet till:
* testets reliabilitet och validitet
* bedömning- och återkopplingsprocessen
* språksyn och ansvarsfrågor kring akademiska skrivande
* motivationsaspekter baserade på student- och lärarröster som vi mött i processen.

Referenser:
Blomström, V. & Wennerberg, J. (2015). Akademiskt läsande och skrivande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Garberding, P. (2019). ”Ökade skrivsvårigheter stressar lärare och studenter.” Universitetsläraren 2019-10-25. Stockholm: Sveriges universitetslärarförbund (SULF).
https://universitetslararen.se/2019/10/25/okade-skrivsvarigheter-stressar-larare-och-studenter/?utm_campaign=unspecified&utm_content=unspecified&utm_medium=email&utm_source=apsis-anp-3

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 30
Presentationsform:
Presentation/Panel

Titel: Samverkans-Inlärning som stöd för grammatikkurser inom ämneslärarutbildningen  AL  SV
Presentatör/-er: Susan Sayehli (Centrum för tvåspråkighetsforskning), Goran Maljan (Centrum för tvåspråkighetsforskning)

Abstract: Grammatikkursen inom ämneslärarutbildningen i svenska som andraspråk (SvA) på Stockholms universitet har varit sedan länge en utmaning för studenterna. Genomströmning har varit låg, trots att det pedagogiska arbetet med kursen har kontinuerligt utvecklats. Konsekvensen av ett icke-godkänt resultat är allvarlig för studenterna. Kursen är en spärrkurs.
Under VT18 beviljades rektorsmedel för att främja studentaktiverande lärande, öka volymen och höja kvaliteten i undervisningen av grammatikkursen. Som en del i åtgärdspaketet ingick att utveckla ökade övningsmöjligheter för studenterna i form av Samverkans Inlärning (SI). SI är en beprövad pedagogisk modell. Studenter (SI ledarna) som läst samma kurs tidigare ska leda studiegrupper där man gemensamt gå igenom både det som upplevs som svårt och intressant.
 
Under VT19 sjösattes SI verksamheten i anknytning till ämneslärarutbildningens grammatikcampuskurs. Två äldre studenter arbetade med vardera två grupper av studenter under hela kursens gång. Det fanns ett SI-pass per vecka med studenterna. Utöver detta träffades SI-ledarna för handledning och supervision varannan vecka med SI-utbildaren, studierektorn och i mån av tid med utbildande läraren. Studenternas deltagande i SI passen var icke-obligatorisk och varierade över terminens gång. Sammanlagt var det knappt hälften av studenterna som deltog i SI-verksamheten enstaka eller flera gånger.
Utvärderingen av SI verksamheten i slutet av kursen vara genomgående positiv.
- Studenterna ansåg att de utvecklade en djupare förståelse för grammatiken och uppskattade möjligheten att tillsammans diskutera problem.
- Undervosande läraren vittnade om en högre kvalitet på diskussionerna av språkvetenskapliga problem och märkte att studenterna hade lärt sig en mer självständig hantering av kurslitteraturen.
- SI-ledarna uppskattade verksamheten och kände sig stärkta i sina framtida lärarroller men upplevde också en osäkerhet över sina roller under SI passen.
- I enlighet med de positiva omdömena höjdes genomströmningen. Studenter som deltog i SI hade i genomsnitt ett bättre studieresultat än de som inte deltog.
Möjliga förbättringar till SI-verksamheten kommer att diskuteras under presentationen.

Referenser:
Arendale, D.R. (1994). Understanding the supplemental instruction model. New directions for teaching and learning, (60), 11-21.
Dawson, P., van der Meer, J.,  Skalicky, J. & Cowley, K. (2014) On the effectiveness of supplemental instruction: A systematic review of supplemental instruction and peer-assisted study sessions literature between 2001 and 2010. Review of Educational Research 84 (4), 609-639.
Etter, E.R., Burmeister, S., Elder, R. (2000) Improving student performance and retention via supplemental instruction. Journal of Accounting Education 18 (4), 355-368.

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 31
Presentationsform:
Presentation/Panel

Titel: Vilka lärare nomineras egentligen och för vad? - Genusperspektiv på nomineringar till  Årets lärare  AL  SV
Presentatör/-er: Jeanna Wennerberg (Inst f svenska och flerspråkighet), Klara Bolander Laksov (Inst f pedagogik och didaktik) och Tore West (Inst f pedagogik och didaktik)

Abstract: Syftet med denna studie var att undersöka vilka bilder av ’den goda pedagogen’ som framkommer i studenters nomineringar till det pedagogiska priset ’Årets lärare’ vid Stockholms universitet och hur dessa bilder relaterar till genus hos sökande och nominerande studenter. Alla 200 nomineringar från ett och samma år analyserades med hjälp av Nvivo och klustrades till teman. Resultaten visar att nomineringarna till 'Årets lärare' lyfter fram pedagogiska styrkor hos lärare som vi känner igen från tidigare forskning om undervisning som gynnar studenters lärande. Utöver detta synliggörs personliga egenskaper och förhållningssätt där vi kan se vissa skillnader i nomineringarna av manliga respektive kvinnliga lärare. Det framkommer att det pedagogiska priset, i likhet med många andra priser och utnämningar, påverkas av genus. I presentationen kommer vi att diskutera resultaten närmare både i fråga om vad studenterna nominerar sina lärare för och hur detta är länkat till genus.

Referenser:
Behari-Leak, K., & McKenna, S. (2017). Generic gold standard or contextualised public good? Teaching excellence awards in post-colonial South Africa. Teaching in Higher Education, 22(4), 408-422.
Lubicz-Nawrocka, T., & Bunting, K. (2019). Student perceptions of teaching excellence: an analysis of student-led teaching award nomination data. Teaching in Higher Education, 24(1), 63-80
Macfarlane, B. (2011). Prizes, pedagogic research and teaching professors: lowering the status of teaching and learning through bifurcation. Teaching in Higher Education, 16(1), 127-130.
Seppala, N., & Smith, C. (2019). Teaching awards in higher education: a qualitative study of motivation and outcomes. Studies in higher education, 1-15.
Vanderbroeck, P. (2010). The traps that keep women from reaching the top and how to avoid them. Journal of Management Development, 29(9), 764-770.

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 33
Presentationsform:
Presentation/Panel

Titel: Kritiskt tänkande i kandidatuppsatser i psykologi  AL  SV
Presentatör/-er: Maria Öhrstedt (Inst för pedagogik och didaktik)

Abstract: Kritiskt tänkande är en svårfångad kompetens som studeras med olika fokus i olika vetenskapliga discipliner (Lai, 2011). Inom utbildningsvetenskap ses kritiskt tänkande både som en generell förmåga och som en disciplinspecifik färdighet (Moore, 2011). I den här studien undersöks kritiskt tänkande som det kommer till uttryck i kandidatuppsatser i psykologi. Syftet är att kartlägga i vilka sammanhang studenter formulerar bedömningar (jämför judgements: Facione, 1990) som indikerar självständighet (jämför taking a powerful position: Andrews, 2007) i kandidatuppsatser i psykologi.

Metod: Ett stratifierat randomiserat urval, bestående av 40 av de totalt 221 kandidatuppsatser som HSV (senare UKÄ) samlade in i sin kvalitetsgranskning av utbildningen i psykologi på 19 svenska universitet år 2011-2014, har analyserats med hjälp av en teoristyrd tematisk analys. Davies och Barnetts (2015) resonemang kring studenters dispositioner att tänka kritiskt i relation till: 1) andra, 2) sig själv 3) den ”levda” världen, har använts som utgångspunkt för analysen.

Resultat: I kandidatuppsatser i psykologi tycks kritiskt tänkande i form av självständiga bedömningar huvudsakligen uttryckas som omdömen om kvalitet i forskning. Samma teman återkommer både i omdömen om andras forskning och om den egna studien. De kritiska reflektionerna är huvudsakligen fokuserade på kvalitet i förhållande till metod. Exempel på sammanhang där kritiskt tänkande uttrycks är i relation till studiers: urval, mätmetoder/-instrument, procedur, analysmetoder, generaliserbarhet, historiska kontext, samt kapacitet att bidra till att fylla en kunskapslucka.

Diskussion: Sammanfattningsvis tycks kritiskt tänkande, så som det uttrycks i kandidatuppsatser i psykologi, fokusera på metodfrågor och resonemang kring validitet och reliabilitet i psykologisk forskning. Slutsatsen relateras till tidigare reflektioner om kritiskt tänkande i psykologi och utmynnar i en diskussion kring kritiskt tänkande i relation till akademisk litteracitet.

Referenser:
Andrews, R. (2007). Argumentation, critical thinking and the postgraduate dissertation. Educational Review 59:1, 1–18
Davies, M. & Barnett, R. (2015). The Palgrave Handbook of Critical Thinking in Higher Education. London: Palgrave Macmillan.
Facione, P. A. (1990). The Delphi Report: Critical thinking: A statement of expert consensus for purposes of educational assessment and instruction. Millbrae, CA: The California Academic Press.
Lai, E. (2011). Critical thinking: A literature review. Research report, Pearson.
Moore, T J. (2011). Critical thinking and disciplinary thinking: a continuing debate. Higher Education Research & Development, 30:3, 261-274.

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 34
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Dialogue in a multidisciplinary writing group: learning in interaction  AL  ENG
Presentatör/-er: Daniel Egil Yencken (Academic Writing Service), Daniel Egil Yencken (Academic Writing Service) och Kathrin Kaufhold (Engelska inst)

Abstract: Student writing groups have attracted scholarly interest as additional platforms for academic writing development (Wilmot & McKenna, 2018). Talk around writing is a central feature of writing groups and they provide one possible response to students’ desire for further dialogue around their work (Lillis, 2001). While dialogic pedagogies have been investigated in classroom settings and in higher education contexts such as writing centre consultations (Wingate, 2019), there is little research investigating the dialogic features of writing group interaction or how these features contribute to reflexivity in relation to writing practice. Our case study is based on video recordings of one multidisciplinary writing group with six master’s students and two facilitators, covering a period of eight weeks. The study draws on discourse analytic methods and applies Burbules’ (1993) typology of dialogue in order to identify patterns of dialogical interaction. We ask: What forms of dialogue are present in writing group interaction, and how do they frame reflection on writing? The results show that the participants engage in convergent and divergent forms of dialogue. Convergent dialogues take place when, for example, participants converge in their perspectives on feedback or on a solution to a writing problem. Divergent dialogues take place when participants share writing experiences or offer different perspectives on a writing issue or text. Some pedagogical insights from the study are as follows:
 - writing group dialogues enable participants to engage with and question writing norms and conventions
 - participants are able to hear and take up different perspectives
 - facilitators balance ‘freedom’ and ‘guidance’
 - it is beneficial for writing groups to periodically reflect on the form of the interaction taking place in group meetings

Referenser:
Burbules, N. (1993). Dialogue in Teaching: Theory and practice. New York: Teachers College Press .
Lillis, T. M. (2001). Student Writing: Access, Regulation, Desire. London: Routledge.
Wilmot, K. & McKenna, S. (2018). Writing groups as transformative spaces. Higher Education Research & Development, 37(4),868-882.
Wingate, U. (2019). “Can you talk me through your argument”? Features of dialogic interaction in academic writing tutorials. Journal of English for Academic Purposes, 25, 25-35.

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 35
Presentationsform: IKT-workshop

Titel: Testa dina kunskaper i Athena-labbet – för jobba studentcentrerat med kurser i nya lärplattformen.  AL  SV
Presentatör/-er: Sofie Wennström, Stockholms universitetsbibliotek, Ola Knutsson (DSV), André Steinthorsson (IT-avdelningen) och Stina Haase (IT-avdelningen)

Abstract: Den nya lärplattformen Athena är byggd för att ge studenterna en överblick över kurserna, och tanken är att systemet ska hjälpa oss på universitetet att strukturera och förklara det som ska studeras. För många är detta ett nytt arbetssätt och det är kanske en utmaning att få ordning på alla funktioner.
I den här workshopen får du arbeta tillsammans med andra lärare och testa olika funktioner och roller i Athena för att få en bättre förståelse för hur det kan gå till att jobba med lärandedesign och med olika typer av kurser i verktyget. Vi kommer utgå ifrån några olika scenarier där vi använder oss av sex olika lärtyper (Laurillard, 2012) där tanken är att ge studenten en varierad lärsituation som kan engagera olika typer av människor i kursinnehållet.
Lärandemål: att tänka kritiskt om hur man designar genomtänkta och studentcenterade kurser i Athena.
Agenda:
1. introduktion till rollspelet och design för lärande
2. rollspel baserade på scenarier för kurser i Athena (30min/design)
3. utvärdera upplevelsen genom gruppdiskussioner (2+2)
4. sammanfattning och reflektion

Referenser:
Goodyear, P. (2015). Teaching as design. HERDSA Review of Higher Education, 2, 27–50.
Laurillard, D. (2012). Teaching as a Design Science: Building Pedagogical Patterns for Learning and Technology. New York and London: Routledge

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 36
Presentationsform: Poster

Titel: Pedagogisk verktygslåda: Stora och små knep i konsten att undervisa  BP  SV
Presentatör/-er: Elisabeth Corell (Inst f ekonomisk historia och internationella relationer)

Abstract: Här presenteras resultatet av mitt projekt som Pedagogisk Ambassadör vid SU under 2019. Då genomfördes en inventering och diskussion kring de pedagogiska tekniker vi använder vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
Med två ämnen under samma tak finns det goda möjligheter till utbyte kring pedagogiska frågor. Diskussionen har berikats av olika infallsvinklar och samlat medarbetare som annars tidvis arbetat i parallella spår.
Den pedagogiska verktygslådan innehåller verktyg som känns igen i flera discipliner än våra. Den är särskilt användbar för nya lärare, men påminner även erfarna lärare om strategier och idéer som kan behöva dammas av och tas fram igen. Verktygslådan erbjuder också tankar kring vad som kan utvecklas tillsammans med andra i lärarlag, och kan stimulera till diskussioner om hur man kan stärka det pedagogiska utbytet och samordningen inom en institution.

Referenser:
Bondestam, Fredrik (2004). Könsmedveten pedagogik för universitets- och högskolelärare: en introduktion och bibliografi. 1. uppl. Stockholm: Liber
Elliot, D. L. and Kobayashi, S. (2019) ‘How can PhD supervisors play a role in bridging academic cultures?’, Teaching in Higher Education, 24(8), pp. 911–929.
Henriksson, Ann-Sofie (2003). Undervisa tillgängligt!: pedagogiska verktyg för likabehandling av studenter med funktionshinder. Uppsala: Uppsala universitet
Löwenborg, Lars & Björn Gíslason (2003). Lärarens arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber

Tillbaka till posterpresentationer

BidragsID 37
Presentationsform: Poster

Titel: Röstvård och röstutveckling för lärarstudenter  BP  SV
Presentatör/-er: Christine Ericsdotter Nordgren (Språkstudion), Pernilla Rosell Steuer (Inst f språkdidaktik) och Anna Scaramellini (Språkstudion)

Abstract: Röstlära ges idag inte så stort utrymme i Stockholms universitets lärarutbildning. Samtidigt har ändrade förhållanden i skolan, vad gäller arbetsmiljö och arbetsbelastning, starkt påverkat hur läraren använder sin röst. Detta har i sin tur lett till att lärare, i synnerhet kvinnor, utgör en snabbt ökande patientgrupp inom svensk röstvård och att många av dem överväger att lämna yrket på grund av röstrelaterade problem. Röstlärans betydelse för läraryrket handlar dock inte enbart om ergonomi. Rösten är lärarens viktigaste arbetsverktyg och påverkar till stor del hur och vad elever tar till sig i olika situationer. Rösten spelar även en stor roll för att läraren ska kunna utöva ett gott ledarskap, såväl i klassrummet som i kontakten med föräldrar. För att synliggöra och stärka ämnet för lärarstudenter och lärarutbildare har Språkstudion och Institutionen för språkdidaktik utarbetat förslag till digitalt lärandematerial och arbetsmodeller för röstutveckling. Materialet är planerat för användning inom kurser i verksamhetsförlagd utbildning (VFU), då lärarstudenter ofta blir medvetna om rösten som arbetsredskap, och därför mottagliga och motiverade till röstträning och röstteori. Arbetet har fokuserat på ergonomi, relationskompetens, retorik och gestaltning. Vi kommer att vid presentationen att visa exempel från workshops, filmade övningar, samtal och enkäter med studenter, samt diskutera interaktionsaspekter, kontext och kompetens för det digitala materialet.

Referenser:
Lyberg-Åhlander, V., Brännström K. J., Sahlén, B. S. (2015). On the interaction of speakers’ voice quality, ambient noise and task complexity with children’s listening comprehension and cognition. Frontiers in Psychology 6: 871. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2015.00871
Furu, A.C. (2017). Professionell röstanvändning i läraryrket. Lund: Studentlitteratur.
Hedman, E (2018). Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga. Skolvärlden 2018-11-27. https://skolvarlden.se/artiklar/rosten-bortglomd-arbetsmiljofraga

Tillbaka till posterpresentationer

BidragsID 38
Presentationsform:
Presentation/Panel

Titel: Kvalitetssystem i utbildning – hur gör vi så att det blir kvalitetsdrivande och inte en belastning?  BP  SV
Presentatör/-er: Clas Hättestrand (Universitetsledningen), Joakim Edsjö (Naturvetenskapliga fakulteten), Yvonne Svanström (Samhällsvetenskapliga fakulteten)

Abstract: Hur bygger man ett kvalitetssystem för utbildning så att det blir kvalitetsdrivande och inte tar fokus från det löpande kontinuerliga utvecklingsarbetet, samtidigt som det svarar mot de krav som ställs på universitetet från exempelvis Universitetskanslersämbetet? Prorektor, ordförande för Rektors beredning för utbildningsutvärdering och system för kvalitetssäkring (Rebus), och ordförandena för utbildningberedningarna för grund- och avancerad nivå vid Naturvetenskapliga och Humanvetenskapliga områdena, presenterar  övergripande tankar, utformning och status för universitetets kvalitetsarbete.

Referenser:  
Universitetskanslersämbetet (2016). Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. Rapport 2016:15

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 39
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Utbildningsgranskningar – erfarenheter och lärdomar från de första omgångarna av områdenas granskningar av institutionernas utbildning  BP  SV
Presentatör/-er: Joakim Edsjö (Naturvetenskapliga fakulteten), Yvonne Svanström (Samhällsvetenskapliga fakulteten) samt utbildnings- och granskningsansvariga

Abstract:Utbildningsgranskningar är en bärande del av universitets kvalitetssäkringssystem. Genom kollegial granskning av utbildningarnas förutsättningar, utformning och genomförande säkras att universitetets utbildningar håller en hög kvalitet. Ett centralt syfte med granskningarna är också att utbildningsansvariga institutioner ska ges stöd i sitt interna utvecklingsarbete. Under sessionen berättar ansvariga på områdesnivå, utbildningsansvariga på institutioner samt representanter från granskningsgrupperna sina erfarenheter från de hittills genomförda utbildningsgranskningarna, och vad de har inneburit för utvecklingen av universitetets utbildningar.

Referenser:
Universitetskanslersämbetet (2016). Nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning. Rapport 2016:15

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 40
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Att anta utmaningen att utbilda - Masterprogram som verktyg för utveckling  BP  SV
Presentatör/-er: Anna Klerfelt (Barn- och ungdomsvetenskapliga inst), Anneli Hippinen Ahlgren (Barn- och ungdomsvetenskapliga inst)

Abstract: Inom Grundlärarprogrammet finns idag en lärarinriktning som utbildar lärare för arbete i fritidshem, men utbildning på avancerad nivå saknas. En mastersutbildning inom Barn- och ungdomsvetenskap med inriktning mot fritidshemspedagogik kan utgöra en resurs för att utveckla forskningsområdet och kunskapsfältet (Elen & Verburgh, 2008). Utbildningen skulle i sig kunna vara ett forum för att fortsätta konstruktionen av systematisk kunskap för att samla, skapa överblick och identifiera kunskapsbehov inom fältet och beforska dem. Genom att utröna var grundläggande kunskapsbehov finns och bidra till att åtgärda dessa brister så erhåller fältet en grundläggande kunskapsbas för vad som sker inom verksamheten på fritidshem (Garvis, & Matthew, 2015). Konstruktion av kunskap om fritidshemmets potential för bidrag både på individ- och samhällelig nivå gagnar en kritisk och reflekterande diskussion inom forskningsområdet. Då det råder en allvarlig brist på disputerade, på docenter och på professorer och tillväxten av forskare är svag behövs en överbryggning mellan grundutbildning och forskarutbildning. Detta mastersprogram skulle kunna utbilda för att åtgärda glappet mellan grund- och doktorandutbildning för att forskningsområdet ska kunna erhålla en livaktig kår av forskare.
Syftet i detta projekt är att beskriva och diskutera olika avvägningar för att skapa en masterutbildning med inriktning mot fritidshemspedagogik som kan anta utmaningen att bidra till utveckling inom ett ungt forskningsområde och kunskapsfält.
Utbildningen planeras att ges som en kombination av distans- och campusutbildning (Herlo, 2015) och vända sig både lokalt till potentiella studerande i Stockholm, såväl som nationellt till personer hemmahöriga i olika delar av Sverige. Arbetet är pågående och vid presentationen på Lärarkonferensen 2020 kommer arbetsmoment, med reflektioner kring tillvägagångssätt, överväganden inför olika former av val, hinder och möjligheter, att presenteras och diskuteras, tillika med reflektioner kring erfarenheter, lärdomar och råd till kollegor.

Referenser:
Elen, J. & Verburgh, A. (2008). Bologna in European Research-Intensive Universities. Implications for Bachelor and Master Programs. Antwerp – Apeldoorn: Garant publishers and the authors.
Herlo, D. (2015). Improving Efficiency of Learning in Education Master Programs, by Blended Learning. Procedia - Social and Behavioral Sciences 191, 1304 – 1309.
 
Garvis, S. & Matthew, M. (2015). Do Master Early Childhood Teacher Education Programs Provide Adequate Coverage of Infants and Toddlers?: A Review of Content. Australian Journal of Teacher Education, 40(8).

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 41
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Critical questions for Learning Analytics in Higher Education  AL  ENG
Presentatör/-er: Teresa Cerratto Pargman (DSV), Cormac McGrath (Inst f pedagogik och didaktik)

Abstract: The argument underlying the interest in Learning Analytics is a simple one; it is grounded in the general belief that access to available data will improve learning, student’s performance, teaching practices and institutional decision-making. Although simple in nature this argument has recently gained much attention, and is attributable to three main reasons; an increasingly  complex and competitive environment, the increased use of online learning platforms, and the easy access to advanced tools and techniques capable of  better capture and predict students’ learning trajectories. However, developing intensive data-driven, and learning analytics informed educational practices confront teachers, program directors, institutional leadership, administrators and IT support staff with new ethical and moral issues. This presentation will unpack some of these issues in relation to the following three domains: Location & interpretation of data; Informed consent, privacy & de-identification; Management, classification & storage of data. In this context, the following critical questions for the implementation of learning analytics in higher education will be introduced: What is the student success and benefits? What is the student vulnerability? Is learning analytics neutral? The presentation is aimed at sparking discussion in relation to: data ownership, users surveillance and student labelling that are issues of which neither universities nor system designers are today fully aware of. The presentation is based on a systematic literature review performed on 65 articles published between 2010-2019 funded by Digital Humanities (DHV) at Stockholm University.

Referenser:
Slade, S., & Prinsloo, P. (2013). Learning Analytics: Ethical Issues and Dilemmas. American Behavioral Scientist, 57(10), 1510–1529. https://doi.org/10.1177/0002764213479366
Prinsloo, P., & Slade, S. (2016). Student Vulnerability, Agency, and Learning Analytics: An Exploration. Journal of Learning Analytics, 3(1), 159–182. Retrieved from https://search.proquest.com/docview/1895979337?accountid=38978
Prinsloo, P., & Slade, S. (2016). Big data, higher education and learning analytics: Beyond justice, towards an ethics of care. In Big Data and Learning Analytics in Higher Education: Current Theory and Practice (pp. 109–124). https://doi.org/10.1007/978-3-319-06520-5_8
Howell, J. A., Roberts, L. D., Seaman, K., & Gibson, D. C. (2018). Are We on Our Way to Becoming a “Helicopter University”? Academics’ Views on Learning Analytics. Technology, Knowledge and Learning, 23(1). https://doi.org/10.1007/s10758-017-9329-9

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 42
Presentationsform: Poster

Titel: Akademisk skrivkompetens hos tyskstudenter på grundnivå  AL  SV
Presentatör/-er: Christine Becker (Slabafinety)

Abstract: Att skriva vetenskapliga texter är en utmaning för många som läser vid en högskola eller ett universitet. Utmaningen är ännu större när man ska författa en vetenskaplig text på ett främmande språk. Därför genomfördes det ett pedagogiskt ambassadörsprojekt på Avdelningen för tyska vars syfte var att utveckla och implementera ett undervisningsmaterial som hjälper studenterna att förbättra den akademiska skrivkompetensen. Posterns syfte är att visa och kritiskt belysa hur vi arbetade med studenternas akademiska skrivkompetens. Den ska också ge utgångspunkter för reflektion och dialog med lärare från andra språkinstitutioner över hur vi som lärare kan bidra till att alla våra studenter klarar av att skriva en vetenskaplig text på ett främmande språk.

Referenser:
Wennerberg, Jeanna: Stöd till studenter i akademiskt läsande och skrivande. Pedagogisk ambassadör Rapport 2015/1. URL: https://www.su.se/ceul/samverkan/pedagogiska-ambassad%C3%B6rer/akademiska-litteraciteter-och-insocialisering-i-den-akademiska-milj%C3%B6n-1.266058
Bühler, C. (2017). Wissenschaftliches Arbeiten und Schreiben in der Fremdsprache Deutsch. Eine empirische Studie zu Problem-Lösungsstrategien ausländischer Studierender. Informationen Deutsch als Fremdsprache, 27(2-3), pp. 151-153.

Tillbaka till posterpresentationer

BidragsID 43
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: Europauniversitetet Civis – en möjlighet till internationellt samarbete och pedagogisk utveckling  BP  SV
Presentatör/-er: Fredrik Oldsjö (Rektors kansli), Christine Ericsdotter Nordgren ( Språkstudion) och Ulf Olsson (DSV)

Abstract: Stockholms universitet har i oktober 2019 bildat Europauniversitetet Civis tillsammans med sju stora universitet i Europa:
Aix-Marseille Université (Frankrike)
National and Kapodistrian University of Athens (Grekland)
Universitatea din București (Rumänien)
Université libre de Bruxelles (Belgien)
Universidad Autonoma de Madrid (Spanien)
Sapienza Università di Roma (Italien)
Stockholms universitet
Eberhard Karls Universität Tübingen (Tyskland)
Inom alliansen ska program och kurser tillgängliggöras för alla studenter och nya gemensamma utbildningar byggas upp. Lärare, forskare och administrativ personal ska kunna samarbeta inom utbildning, forskning, samverkan och stödverksamhet.
För Stockholms universitets lärare finns nu stora möjligheter att vara med och skapa gemensamma utbildningar tillsammans med kollegor vid de andra universiteten. Stockholms universitet ansvarar inom alliansen för att utveckla tvärvetenskapliga hubbar för utbildning inom fem områden:
- Digitala och teknologiska omvandlingar
- Hälsa
- Klimat, miljö och energi
- Samhälle, kulturer och kulturarv
- Städer och mobilitet.
Inom dessa områden ska ny utbildning utvecklas med kurser som har nära koppling till excellent forskning. För studenter och doktorander kommer olika studievägar att synliggöras med nya och befintliga kurser inom de olika temana vid alla universiteten.
Det finns också möjlighet att delta i Civis-alliansens särskilda högskolepedagogiska satsningar på att utveckla nya former för undervisning för gemensamma flexibla kurser. Som lärare kan du vara med och utveckla utbildning som möjliggör för studenter att virtuellt kunna ta del av undervisning vid alliansens övriga lärosäten. En viktig del av arbetet är också att utveckla universitetspedagogiska metoder och digitala stöd för studenter att kunna ta del av undervisning på Civis-alliansens olika språk.
Vårt bidrag syftar till att presentera möjligheter vid Stockholms universitet till internationellt samarbete och pedagogisk utveckling genom universitetsalliansen Civis.

Referenser:
www.su.se/civis/sv
https://civis.eu/
Caruso, E. (2018). Translanguaging in higher education: Using several languages for the analysis of academic content in the teaching and learning process . Language Learning in Higher Education, 8(1), pp. 65-90.
Parrott S., Jones S. (2018) Virtual Mobility: Flipping the Global Classroom Through a Blended Learning Opportunity. In: Hall T., Gray T., Downey G., Singh M. (eds) The Globalisation of Higher Education. Palgrave Macmillan, Cham
European Centre for Modern Languages of the Council of Europe: Plurilingual and intercultural education (Retrieved 29 Nov 2019). https://www.ecml.at/Thematicareas/Plurilingualandinterculturaleducation/tabid/4145/language/en-GB/Default.aspx

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 44
Presentationsform: IKT-workshop

Titel: Unpacking Gamification and Game-based Learning AL  ENG
Presentatör/-er: Melinda Mathe (DSV), Björn Strååt (DSV)

Abstract: The ubiquitous presence of technology in classrooms has inspired a shift from traditional classroom lectures to technology-integrated, interactive learning environments and present an opportunity to include game elements and the use of games in education (Subhash & Cudney, 2018). Well-designed gamification and game-based learning approaches may support a wide range of educational objectives such as increasing student attention, motivation, knowledge acquisition, collaboration, communication or the development of higher-level thinking skills (Subhash & Cudney, 2018; Boyle, et al., 2016). Nevertheless, recent research points to the pivotal and complex roles of teachers for effective implementation (Kangas, et al., 2016).
The proposed workshop is based on an ongoing PhD research project on digital-game based learning with a theoretical underpinning in activity theory. It will introduce participants to relevant theories and provide examples of praxis-based implementation. A strong focus will be given to the role of teachers in gamified/game-based learning and possible challenges that may arise in the reality of classrooms. Participants will be familiarized with teachers´ current use of gamification and digital game resources across various levels of education.
The proposed workshop is planned to last 90 minutes. The first part will provide participants an introduction to gamification and game-based learning ranging from playful use of analog and digital game elements to immersive games and simulations. In the second part of the workshop, participants will be encouraged to explore and discuss the applicability of game-based and gamified approaches in their teaching through hands-on group activities. The workshop may serve as an inspiration for teachers to design their own gamified or game-based teaching activities. Moreover, the workshop discussions will serve as an input for research on game-based professional development interests and needs of teachers in higher education and in particular at Stockholm University.

Referenser:
Boyle, E. A. et al., 2016. An update to the systematic literature review of empirical evidence of the impacts and outcomes of computer games and serious games. Computers & Education, Volume 94, pp. 178-192.
Kangas, M., Koskinen, A. & Krokfors, L., 2016. A qualitative literature review of educational games in the classroom: the teacher´s pedagogical activities. Teachers and Teaching, 23(4), pp. 451-470.
Subhash, S. & Cudney, E. A., 2018. Gamified learning in higher education: A systematic review of the literature. Computers in Human Behaviour, Volume 87, pp. 192-206.

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 45
Presentationsform: Poster

Titel: Svenska via Athena  BP  SV
Presentatör/-er: Peter Lundkvist (Inst f svenska och flerspråkighet)

Abstract: Sedan flera år tillbaka har vi sju introduktionsföreläsningar i svenska för internationella studenter. Vi använder en internetbaserad kurs, Learning Swedish - skapad av Svenska institutet, som kursmaterialet. Och nu har vi fått pengar för att göra föreläsningarna mer interaktiva och för att koppla dem till Athena. www.learningswedish.se Under hösten 2019 har vi i Athena börjat att skapa olika quizz som handlar om
de grammatiska moment, som vi har tagit upp under den senaste föreläsningen.
Meningen är att studenterna ska ha gjort dessa quizz före nästa föreläsning.
Nästa steg är att utveckla dessa grammatiska quizz och komplettera dem med ett
antal ordkunskapsquizz. Dessutom måste vi jobba en del med det estetiska och
göra materialet mer grafiskt professionellt.
2. Vilka resultat kan man förvänta sig enligt tidigare forskning.
Att ha nybörjarundervisning i språk i föreläsningsform med upp till 300 i en
undervisningsgrupp (tror jag) är någonting som är unikt för Stockholms universitet
(SU), där vi haft denna storföreläsningsundervisning sedan början av 2000-
talet. En frågeställning för framtida forskning, inom ett område som hittills är
ganska ”outforskat”, är hur mycket av ett nytt språk man lär sig under tre veckor?
Syftet med de obligatoriska övningarna i Athena är att göra studenterna mer
aktiva som kursdeltagare och att göra kursen Svenska för internationella studenter,
kurs 1 (NS0001), mer interaktiv.De som kommer till den här posterpresentationen kommer förhoppningsvis få
kunskap om hur vi under sju storföreläsningar för internationella studenter vid
SU försöker att introducera grunderna i det svenska språket och hur vi förbereder
och motiverar studenterna att fortsätta att lära sig svenska under den tid de
är studenter på SU

Tillbaka till posterpresentationer

BidragsID 46
Presentationsform: Workshop

Titel: Teaching for interdisciplinary thinking  AL  ENG
Presentatör/-er: Miriam Huitric (Stockholm Resilience Centre), Lisen Schultz (Stockholm Resilience Centre) och Kara Pellowe (Stockholm Resilience Centre)

Abstract: This workshop will explore and share experiences of interdisciplinary teaching at Stockholm University in the aim of supporting both teaching and learning in ways that do not deepen cognitive dissonance for students entering this domain of thinking (Haider et al. 2018). To stimulate discussion, we will use experiences from our education at the SRC to exemplify types of challenges that bridging disciplines entails and teaching approaches we have designed to address these challenges (eg Wijermans 2018). The workshop will be designed around three sections. Each section will start with a 5-10 minute introduction to the topic followed by a 20-minute discussion. The aim is to share experiences and stimulate knowledge sharing as opposed to show-casing our existing approaches. The outcomes will be 1) a summary of the discussions with emphasis on common challenges and tools used in teaching and 2) a network at SU for those engaged in interdisciplinary thinking and teaching to continue developing understanding and providing scholarly support.
Background: The SRC works with inter-disciplinary thinking and practice in our research and education. The kinds of questions we address cannot be answered from the knowledge or approach of a single discipline, these questions require integration and synthesis of knowledge of 2 or more disciplines, which Spelt et al. (2009) identify to be the defining characteristic of interdisciplinarity. Fazey (2010) argues interdisciplanrity requires higher order thinking, scholars must face their epistemological beliefs and understand others’ in order to be able to integrate knowledge. We also often find ourselves in situations where we can no longer rely on academia as the expert-holder, our questions often move beyond academia, requiring knowledge and/ or participation of non-academic experts. This transdisciplinary space requires additional self-awareness and respect for other forms of knowledge and ethical competencies.

Referenser:
Fazey, I. (2010) Resilience and Higher Order Thinking. Ecology and Society 15(3): 9.
Haider, L.J., Hentati-Sundberg, J., Giusti, M., Goodness, J., Hamann, M., Masterson, V.A., Meacham, M., Merrie, A., Ospina, D., Schill, C., Sinare H. (2018) The undisciplinary journey: early-career perspectives in sustainability science. Sustainability Science 13: 191.
Spelt EJH, Luning PA, van Boekel MAJS, Mulder M (2015) Constructively aligned teaching
and learning in higher education in engineering: what do students perceive as contributing
to the learning of interdisciplinary thinking? European Journal of Engineering Education pp.
1–18.
Spelt EJH, Biemans HJA, Tobi H, Luning PA, Mulder M (2009) Teaching and Learning in
Interdisciplinary Higher Education: A Systematic Review. Educational Psychology Review
21(4):365–378
Wijermans, N. (2018) Skills for interdisciplinary thinking - reflections for sustainability science education. Assignment for UL1 course at CeUL.

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 47
Presentationsform: Rundabordssamtal

Titel: Addressing the ”Climate Crisis” in higher education  AL  ENG
Presentatör/-er: Miriam Huitric (Stockholm Resilience Centre)

Abstract: In 2019, SU declared a Climate Crisis in support of the growing scientific and social call for action on climate change. What does this mean in higher education? What different kinds of aspects could/ should SU take into account?
a. Syllabus content – SDGs? Sustainability? Specific skills?
b. Cross-campus – travel, energy, pensions. These could turn into cross-campus/ department initiatives: to address these and compare
c. Divesting?

Design:
The round table would start with three 5-minute presentations to set the discussion. Topic examples: What is SU committed to? Examples from other universities. Examples from within SU. Outcomes of the 3rd December meeting…
This will be followed by a 25-minute discussion guided by the following questions:
- What can we learn from the critique against universities declaring a climate urgency?
- How are departments working with this?
- There is a tension between a continued teaching of science, which is rather a slow, incremental process and the urgency felt. If we are facing a climate emergency and if we are expecting some severe disruptions in the near future. Are we really preparing our students for this? would we know how to if we wanted to?

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 48
Presentationsform: IKT-workshop

Titel: Zoom – ett verktyg för onlinemöten och distansutbildning  BP  SV
Presentatör/-er: Ola Palm (MND)

Abstract: Utveckla din kompetens att delta i eller leda ett online-möte. Zoom är Stockholm universitets digitala verktyg för att anordna möten online via webben, oavsett var du befinner dig. Tjänsten kan användas för större föreläsningar, mindre seminarier, handledning, arbetsmöten och grupparbeten.
Målgrupp: Lärare och forskare, alla som har behov av kommunikation i sin tjänst
Möjligheten att kunna delta i möten på distans har två stora positiva effekter. Dels minskar resandet och på så vis bidrar vi till ett hållbarare samhälle men det kan även öka möjligheten att inkludera fler personer med viktig kompetens att delta konstruktivt i möten. Behållningen av ett möte med en eller flera deltagare på distans kan förstås variera. Denna workshop har som mål att ge dig en insyn och chans att bli förtrogen med Zoomverktygets olika funktioner, skärmdelning, chat, gruppindelning och skärminspelning såväl som den tekniska utrustning som kan behövas inte bara i distansutbildning utan också för samarbeten under kursens gång, för att underlätta grupparbeten för studenter eller kanske handledning av självständiga arbeten.

Tillbaka till förmiddagssessioner

BidragsID 49
Presentationsform: IKT-workshop

Titel: Automatisk rättning av programmeringsinlämningsuppgifter - möjligheter och begränsningar  BP  SV
Presentatör/-er: Peter Idestam-Almquist (DSV), Henrik Bergström (DSV)

Abstract: Syfte: Att demonstrera verktygen Code Runner och Virtual Programming Lab.
Preliminär agenda:
- Presentation (30 min): Lärare på DSV presenterar verktygen och sina erfarenheter av dem.
- Laboration (30 min): Deltagarna får testa att använda verktygen Code Runner och Virtual Programming Lab.
- Diskussion (30 min): Vilka möjligheter och begränsningar ser deltagarna för att använda dessa verktyg i sin undervisning.

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 50
Presentationsform: Workshop

Titel: Going beyond metrics: evidencing the value of intangible assets within higher education  AL  ENG
Presentatör/-er: Elisabeth Cleaver (University of the West of England, Bristol)

Abstract: In the UK, many of the official metrics now used to monitor the university sector – e.g. student satisfaction, graduate earnings and student retention – are increasingly recognised as evidencing only part of the rich story of higher education. This workshop, based on the findings and outputs from a recent Quality Assurance Agency (QAA) Scotland funded project, supports participants to gain a renewed understanding of the aspects of their work that are not easily measurable but remain important – our so called intangible assets.
This taster workshop provides a brief overview of the project and its resources, and offer participants an opportunity begin to identify some of the intangible assets that are important to them in their settings. Participants will then have a brief opportunity to begin to map the ways in which one intangible asset is valued, embedded and evidenced within their particular higher education setting. The session is designed to form the foundation from which individuals and teams can go to use the QAA Scotland resources to identify evidence and enhance their team or institutional intangible assets in greater depth.
Full details of the ‘Beyond the Metrics’ project and resources can be found here.  A blog post Navigating the McNamara Trap about the project can be found here.

Tillbaka till eftermiddagssessioner

BidragsID 51
Presentationsform: Presentation/Panel

Titel: When learning gets tough: Student ecxperiences in emotionally unpleasant situations  AL  ENG
Presentatör/-er: Maria Weurlander (Inst f pedagogik och didaktik)

Abstract: In the course of their education, students sometimes find themselves in situations that evoke feelings of unpleasantness. This presentation focuses on teacher- and medical students, but students from other disciplines have been found to experience negative feelings as well, for example stress and anxiety related to mathematics, statistics or environmental issues. Also, dissections performed in biology classes is known to be perceived as unpleasant for some students.
In this session, I will present the findings so far within our project "Learning in situations of perceived unpleasantness" (Vetenskapsrådet). Students from teacher- and medical education has been interviewed in focus groups, which displayed a range of emotionally strong and in many cases stressful and unpleasant experiences, especially in the practicum pat of the education.
We believe that student of other academic disciplines who experience similar feelings of unpleasantness,, regardless of what causes it, is left alone, leading to similar feelings of  inadequacy and uncertainty as the teacher- and medical students were found to live through.  We believe that an enhanced understanding of the students’ experiences and learning in relation to unpleasantness is key to aid them in dealing with these challenges, in turn enhancing the awareness of these phenomenon and thereby allowing for a better student support.

Referenser:
Bessant, K. (1995). Factors Associated with Types of Mathematics Anxiety in College Students. Journal for Research in Mathematics Education, 26(4), 327-345.
Charmaz, K. (2014). Constructing grounded theory. Thousand Oaks, CA: Sage.
Ojala, M. (2016). Facing anxiety in climate change education: from therapeutic practice to hopeful transgressive learning. Canadian Journal of Environmental Education, 21: 41-56.
Pekrun R, Götz T, Titz W, Perry RP (2002). Academic emotions in students’ self-regulated learning and achievement: a program of qualitative and quantitative research. Educational Psychology, 37, 91-105.
Randler, C., Demirhan, E., Wüst-Ackermann, P. & Desch, IH. (2016) Influence of a Dissection Video Clip on Anxiety, Affect, and Self-Efficacy in Educational Dissection: A Treatment Study. CBE—Life Sciences Education,15(1).

Tillbaka till eftermiddagssessioner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bokmärk och dela Tipsa

Kontakt

Frågor om konferensen
Kontakta Projektledningsgruppen vid Centrum för universitetslärarutbildning.
E-mejl: lararkonferensen.ceul@su.se

VIKTIGA DATUM

2020

25 mars 2020 Sista dag för anmälan av deltagande i den virtuella konferensen (vi har ytterligare 150 platser då konferensen hålls online)

27 januari Publiceras färdigt program

 

2019

9 september öppnar anmälan och vi börjar ta emot konferensbidrag

1 december är sista dag för inlämning av konferensbidrag (har förlängts till 1 dec)

12 december: Besked om bidrag