Det var 40 år sedan de studerade vid Stockholms universitet inom ramen för International Graduate School, IGS. När ett tjugotal alumner från länder som USA, Filippinerna, Australien och Belgien återsågs på Stockholms universitet framkom tydligt att tiden i Sverige gjort avtryck, inte bara på ett personligt plan utan för många även ett på professionellt.
- Många såg på Sverige som ett föregångsland inom arbetsmarknadsområdet vilket intresserade mig, säger Ellen Hansen från Wisconsin, USA.
Att få lära sig mer om de svenska arbetsmarknadsprogrammen var en av anledningarna till att hon valde att studera vid International Graduate School. Hon kom senare – delvis tack vare studierna i Sverige - att arbeta som expert på Internationella arbetsorganisationen, ILO, i Genève.
- Men jag har även samarbetat med svenska myndigheter kring arbetsmarknadsfrågor, säger Ellen Hansen, som också lockades av Sverige då hon har släkt från Lund.
International Graduate School erbjöd en ettårig utbildning på masternivå med samhällsvetenskapliga kurser, bland annat en kurs i Social Welfare. Många studenter var precis som Ellen Hansen intresserade av den svenska välfärdsmodellen och flera av dem kom att arbeta med koppling till sociala frågor.
- Det fanns en bild av Sverige som ett välfärdsparadis, särskild bland vänsterliberala amerikaner, säger Thomas Lundén, professor emeritus i kulturgeografi och föreståndare mellan 1979-86 för Institute for English Speaking Students, IES.
IES bildades för att bättra på Sveriges rykte efter andra världskriget. En tanke var att ta emot amerikanska soldater som missat sin universitetsutbildning och de första åren kom en del studenter den vägen.
- Så småningom kom också studenter från utvecklingsländer och andra länder i Europa. Ofta var anledningen helt enkelt att de hade fått ett stipendium. När de väl var här var det många som blev hängivna och behöll kontakten med Sverige senare i livet.
Inkörsport till Sverige
IES fungerade som en inkörsport till Sverige för utländska studenter som inte var på forskarnivå, även om del senare hamnade där.
Ett par av statsvetarna blev faktiskt docenter och professorer vid Stockholms universitet, berättar Thomas.
På institutet fanns också en tradition av att visa upp Sverige och ta med eleverna på utflykter, museum och aktiviteter.
- Det var väldigt kul att se hur de reagerade på Sverige. Det mesta var väldigt positivt, även om de förstås tyckte att en del saker var konstiga, säger Thomas.
Idag är det internationella utbytet självklart på ett helt annat sätt. Dornet Venturanza från Filippinerna vittnar om en annan tid.
- Jag var ofta den enda med mörkt hår på tunnelbanan, så folk brukade sträcka ut händerna för att känna på det. Det var också svårt att hitta ingredienser till den mat jag ville laga. Men Stockholm var så tryggt och säkert och vi fick se så mycket. Det var en fantastisk upplevelse.