Tidigare forskning

Under de senaste åren har min forskning ägnats exempelvis Witold Gombrowicz, Wislawa Szymborska, Czeslaw Milosz och Stanislaw Jerzy Lec, kort sagt kring den polska (post)modernismen och det moderna i polsk litteratur. Jag har forskat kring det det annorlunda hos dessa författare i den bemärkelsen att deras författarskap inte vill skriva in sig i beskrivningarna i de rådande litteraturhistorierna. Visserligen levde några av dem i exil, men inte alla. Alla har erfarit totalitarism, direkt eller indirekt (Gombrowicz) men man kan knappt ta sig an deras författarskap med en sådan kategori. Det som jag har siktat till är frågan om man inte bör skriva om Europas litteraturhistoria och dess viktigaste strömningar.

De andra forskningsfälten har varit Centraleuropa ur postkolonialt perspektiv, antisemitismen i den polska litterära kanon och min vision av framtidens akademi, i synnerhet humaniora. Jag har också forskat om humor- problematiken ur psykoanalytiskt och filosofiskt perspektiv.

Pågående forskning

Projektet ställer frågan vem är den flyende. Detta sker mot bakgrund av Heideggers begrepp Bodenlosigkeit. Jag kommer att skildra två polska författare: Stanisław Jerzy Lec (1909-1965): hans aforismer ”Okammade tankar” och Leo Lipski (1917-1997): hans Gulag-berättelser och berättelse ”Peter”. Båda två debuterade före andra världskriget, men skrev sina viktigaste texter (just dem kommer jag att skildra) mellan 1950-1960. Båda hade traumatiska upplevelser av nazismen/kommunismen. Båda var emigranter (Lec ganska kort). Och båda var soldater i kampen mot nazismen. I min tolkning är det som de båda, extremt olika, författarna gör att de uttrycker erfarenhet av att vara just flyende.

Kategorier

Litteraturteori