De elever som lyckas påverka skolundervisningen har upparbetade informella relationer med sina klasskamrater. De elever som av olika skäl saknar detta har sämre möjligheter att påverka undervisningens form och innehåll. Det visar en ny avhandling av Kristina Lanå, lektor vid Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik, som lagts fram vid Göteborgs universitet.
Kristina Lanå har i sin avhandling "Makt, kön och diskurser. En etnografisk studie om elevers aktörsskap och positioneringar i undervisningen" undersökt hur elevers påverkan i undervisningen ser ut. Fokus för studien är hur eleverna går till väga då de på olika sätt försöker påverka den pågående undervisningens form och innehåll. Även hur lärarna går till väga när de bjuder in till elevpåverkan har studerats.
Läs hela artikeln av Torsten Arpi, Göteborgs universitet, på Lärarutbildningsportalen.
Senast uppdaterad:
29 september 2015
Webbredaktör:
Kajsa Salmi
Sidansvarig: Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik
