Institutionen för ekologi, miljö och botanik

  1. Du är här:
  2. Start
  3. Institutionen för ekologi, miljö och botanik
Hav. Foto:Pixabay

Östersjön visar vägen för världshaven

Uppvärmning, försurning, övergödning och syrefria bottnar är några av alla de förändringar som pågår eller förväntas i världens oceaner. Nu lanserar ett internationellt forskarteam Östersjöregionen som en modell för att förutse och få bukt med kommande förändringar i världshavens kustområden.

Fibbla och bastardvärmare.

Flyttfåglar, insekter och växter anpassar sig olika mycket till klimatförändringar

Ett varmare klimat har lett till att växters blomning och flyttfåglars ankomst sker tidigare på året än förut. Nu visar en global studie också att förändringen i tajmingen mellan växter och djur som är beroende av varandra går allt snabbare.

Peter Bruce

Hur vi hanterar förorenade bottnar i Östersjön

Östersjön är förorenad. Nu behöver vi förstå hur vi bäst kan åtgärda problemen för att minska effekterna på oss och vår miljö. På DEEP undersöker doktoranden Peter Bruce hur väl den svenska hanteringen av förorenade bottnar uppfyller våra miljömål.

Photo: Maria Johansson

Skogsprojekt för att motverka klimatförändringarna hotar lokala ekosystem i Etiopien

Att öka mängden skog i utvecklingsländer med syfte att motverka klimatförändringarna har inte enbart positiva effekter, visar en ny studie som Stockholms universitet genomfört i södra Etiopien. Det kan också innebära ett hot mot biodiversiteten och alpina växters överlevnad.

Auqtic moss

Mossa som kan rena dricksvatten från arsenik upptäckt

En mossa som kan ta bort arsenik från förorenat vatten har upptäckts av forskare från Stockholms universitet. Och det går fort – på en timme är arseniknivån så låg att vattnet inte längre är skadligt för människor.

Matilda Arnell

Medborgarforskningsapp: Vilka fåglar äter vilka bär?

Vissa träd belönar fåglar med frukter för deras hjälp med att sprida frön. Doktoranden Matilda Arnell och hennes kollegor har släppt en app så att allmänheten kan rapportera sina observationer av vilken fågel som föredrar vilken trädsorts bär. Rapporter från allmänheten kommer ge en bättre bild av hela bärsäsongen under hösten i Sverige.

Andreas Profilbild

Vem äter vem: Vad zooplankton har i magen

Doktoranden Andreas Novotny på DEEP studerar zooplankton, små djurarter som lever i söt och saltvatten över hela världen. Han är intresserad av näringskedjan, av vem som äter vem. Se videon för att få reda på mer om hans forskning!

Hav och land.

Framtidens mat och klimat

Världens ledare har förbundit sig till 17 Globala mål för hållbar utveckling. Stockholms universitet arrangerade ett Hållbarhetsforum för att belysa hur vår forskning bidrar till detta och forskare från DEEP var med i diskussionen om bland annat hållbart fiske och klimatfrågan.

 Issues and Concepts in Historical Ecology (Carole L Crumley, Tommy Lennartsson, Anna Westin, red.)

Kan historien bidra till framtiden?

I och med att hållbarhetsforumet på Stockholms universitet går av stapeln denna vecka vill vi lyfta en bok i historisk ekologi – dvs. forskning om hur människan påverkat, och påverkats av, de landskap de lever i och den resursbas som människan är beroende av. Professor Ove Eriksson på DEEP är en av författarna.

Sjögräsäng. Foto: Martin Dahl

Sjögräsängar på västkusten är ovanligt bra på att lagra koldioxid

Sjögräsängar med ålgräs i Bohuslän kan lagra uppemot femton gånger mer kol än ålgräsängar i andra hav i Europa. Det beror på att havsbottnarna som sjögräsängarna växer på består av finkornig sand, och att de är lagom porösa. Detta är ännu ett viktigt skäl att skydda sjögräsängar och deras ekosystem, som hotas av övergödning och överfiske.

Caroline Raymond, Marenzelleria

Hur miljöövervakar vi de små djuren på havets botten bäst?

Det svenska miljöövervakningsprogrammet för havets bottenlevande fauna har nyligen gjorts om för att bättre svara på EU:s vattendirektiv. Därför anordnade Caroline Raymond på DEEP en workshop för att utförarnas metoder ska bli jämförbara.

Kallt mikroklimat. Caroline Greiser

Här kan växter gömma sig från ett varmare klimat i skogen

Global uppvärmning hotar växter anpassade till svalare temperaturer. Ett internationellt team med forskare från Stockholms universitet, Marseille och Helsingfors har tagit reda på var lokalt kallare platser i skogen finns, där dessa växter kanske kan överleva. Resultaten kan bidra till att förstå klimatförändringarnas effekter på skogens biologiska mångfald, och vad förändrat skogsbruk kan göra för att skydda den.

Fjällltrav Skandinavisk population

Snabb spridning av självbefruktande populationer kan ha skadliga genetiska följder

Klimatförändringar som leder till snabba förändringar av arters utbredning kan leda till förlust av genetisk variation och ansamling av skadliga mutationer. Detta kan vara ett särskilt stort problem hos växter som är självbefruktande och kan kolonisera nya områden med ett fåtal individer. En ny studie från Stockholms universitet visar hur.

Ragnar Elmgren, professor vid Institutionen för ekologi miljö och botanik

”Helt förändrat vår förståelse”

En vetenskaplig publikation får en fin utmärkelse. En av författarna till artikeln var professor Ragnar Elmgren vid Stockholms universitet. Artikeln prisas för att den haft så stor betydelse för havsforskning och förståelsen av övergödning.

Lab work at DEEP

Välkommen till vår institutionsblogg - DEEP Insights!

Vi skapar nu en blogg för att nå ut till så många som möjligt. Om du är nyfiken på vår senaste forskning och på hur livet som forskare ser ut – följ vår blogg ”DEEP insights”.