På havets botten finns en massa arter som lever i leran och gyttjan. Dessa djur är viktiga för miljön genom att de t.ex. binder näringsämnen och syresätter botten genom sin aktivitet i leran/gyttjan, men de är också viktiga som föda högre upp i havets näringskedja. Eftersom de lever på botten kallas de ”bentisk fauna” (bentisk betyder bottenlevande/på botten).

Monoporeia är del av den bottenlevande faunan som finns i Östersjön. Foto: Caroline Raymond.

Förbättra metoder

Caroline Raymond på DEEP miljöövervakar dessa organismer. Utifrån vilka arter som finns och hur många de är går det att säga något om hur miljön mår vad det gäller övergödning, spridning av miljögifter och klimatförändringar.

Det är många andra som också studerar den bentiska faunan, förutom Caroline. Det är därför Caroline Raymond och Karl Norling från Havs- och vattenmyndigheten (HaV) tog initiativet att hålla en utförardag.

– För att data ska vara jämförbar mellan utförare måste den hanteras på likvärdigt vis, därför är det viktigt att samla utförare och komma överens om hur vi ska göra, säger Caroline Raymond.

Caroline Raymond, DEEP och Karl Norling, HaV. Foto: Amanda González-Bengtsson.

Temat för mötet var metoder inom den nationella miljöövervakningen. Det handlar t.ex. om vilken   provtagningsutrustning som ska användas och hur proverna som samlas in ska konserveras. Det nuvarande metoddokumentet är från 2004 men behöver revideras för att passa till det nya programmet och den tekniska utvecklingen.

– Miljöövervakningen är ett viktigt verktyg för att fånga upp förändringar över tid, så det är viktigt att vi inte förändrar metoder, provtagningspunkter och hur ofta vi provtar allt för mycket, säger Caroline. Samtidigt måste det gå att göra förändringar om det är till det bättre. Bara för att vi har gjort på ett visst sätt i 40 år behöver inte det var det bästa, men då är det viktigt att förstå vilken effekt en ändring har.

Marenzelleria är en art som man kan finna i Östersjön. Foto: Caroline Raymond.

Open access för bottenlevande fauna

En viktig punkt på workshopen gällde konservering av proverna. Traditionellt har detta gjorts med formalin. Tyvärr är formalin allergi- och cancerframkallande, så det utsätter personalen för stor risk i arbetet. Det är därför föreslaget att proverna ska konserveras i en lösning av etanol och glycerol från och med i år, vilket diskuterades flitigt.

Evenemanget hade 18 deltagare, varav 14 befann sig fysiskt på DEEP och fyra via länk. Bland annat deltog Havs- och vattenmyndigheten, olika universitet och konsultfirmor.

Deltagare på workshopen. Foto: Amanda González-Bengtsson.

– Jag tycker det är jättekul att vi är så många som är intresserade av de små krypen i leran, säger Caroline Raymond.

DEEP utför flera undersökningstyper av miljöövervakning, t.ex. mätningar av näringsämnen, växt- och djurplankton, växt- och djurlivet på vegetationsklädda bottnar och djurlivet på leriga bottnar. Det gemensamma målet är att ta reda på hur miljön mår. Den data de producerar hamnar i en nationell databas (SHARK, som ligger under SMHI) ) och är då fri att använda för vem som helst. Miljöövervakningen används för att främja miljömålen "Giftri miljö", "Ingen övergödning" och "Hav i balans samt levande kust och skärgård”.

Mjukbottenlevande fauna i Östersjön. Foto: Caroline Raymond.

Metoddokumentet för undersökningstyp makrofauna mjukbotten (nuvarande version från 2004) går att finna här.

 

 

 

 

 

 

 

Deltagarlista för workshopen:

Stockholms universitet
Umeå universitet
Linnéuniversitetet
Göteborgs universitet
Medins Havs och Vattenkonsulter AB
Marine Monitoring AB
Pelagia Nature & Environment AB
SLU Aqua kustlaboratoriet
SMHI