Hållbarhetsforumet är i full gång och därför passar vi på att lyfta en bok relevant för ämnet som nyligen kom ut:

Professor Ove Eriksson på DEEP är medförfattare på ett kapitel om ’biokulturell diversitet”. Hans huvudsakliga insats är dock som huvudansvarig författare (tillsammans med fyra medförfattare) av ett kapitel om begrepp som kan vara användbara för att integrera de olika akademiska discipliner som behövs för forskning om historisk ekologi.

Issues and Concepts in Historical Ecology (Carole L Crumley, Tommy Lennartsson, Anna Westin, red.)

Tvärvetenskapligt samarbete

– Det hela började med en workshop organiserad av huvudförfattaren Carole Crumley, som samlade en grupp forskare från olika akademiska discipliner: ekologi, historia, arkeologi, antropologi, litteraturvetenskap, berättar Ove Eriksson.

Syftet med workshopen var att diskutera (1) hur man åstadkommer ämnesmässigt integrerad forskning om historisk ekologi (som till sin natur är tvärvetenskaplig), och (2) hur forskning om historisk ekologi kan bidra till förståelsen av förhållandet människa-landskap-natur i nutiden, och inte minst i framtiden. Från workshopen föddes idén om att skriva en bok.

– I kapitlet gör vi en översikt av olika begrepp och ansatser som används inom olika akademiska discipliner (landskapsekologi, arkeologi, natur- och kulturgeografi) för forskning i historisk ekologi – dvs. forskning om hur människan påverkat, och påverkats av, de landskap de lever i och den resursbas som människan är beroende av, säger Ove Eriksson.

Ove Eriksson.

Biologiska kontra kulturella förklaringar

Författarna till kapitlet leder sedan diskussionen över till några användbara begrepp för integrerad forskning: ’anpassning’ och ’nischkonstruktion’. Begreppen kan ses som problematiska, fr.a. det förstnämnda:

–  Vi försöker förklara hur de kan förstås på ett sätt som överbyggar den ofta kontroversiella frågan om ’biologiska’ kontra ’kultuella’ förklaringar till människans samhälle och utveckling. Vi använder några exempel, från kulturlandskap Skandinavien och Afrika, säger Ove Eriksson.

Förhoppningen är att boken ska vara av intresse för alla som studerar, eller bara är allmänt nyfikna på förhållandet mellan det mänskliga samhället, landskap, och hushållning med resurser, förr, nu och i framtiden.