Caroline Greiser measuring Lathyrus vernus (spring pea, vårärt) which was trans-planted to different forest microclimates at its northern range margin. Photo: Malin Borg.

Svensk sammanfattning

I ett varmare klimat börjar arter förflytta sina utbredningsgränser, men mikroklima-tiska skillnader nära marken kan påverka denna dynamik. Nordliga arter, som är anpassade till ett kallare klimat, skulle kunna överleva i lokalt kallare mikroklimat (mikrorefugier). Sydliga arter, som är anpassade till ett varmare klimat, skulle kunna kolonisera varmare platser norr om sina nuvarande utbredningsområden. Ett sådant mönster förutsätter dock att arternas utbredning begränsas av klimatet, och det vet vi oftast inte. Därutöver saknas i forskning om mikroklimat oftast koppling till orga-nismer och biologiska processer och särskilt för den nordliga barrskogen är det okänt vilken roll mikroklimatet spelar för utbredningsförändringar som följer den globala uppvärmningen.

I min avhandling studerade jag mikroklimat och dess påverkan på arters utbredningsgränser längs den sydliga kanten av den nordliga barrskogen i centrala Sverige (”norrlandsgränsen”). Jag mätte och modellerade temperatur nära skogsmarken med hjälp av små loggrar och undersökte den biologiska rollen av mikroklimat för arter (kärlväxter, bladmossor, levermossor och lavar) på deras nordliga eller sydliga utbredningsgräns. Jag gjorde korrelationsanalyser med naturliga kantpopulationer och undersökte hur arter reagerar på olika mikroklimat i transplanteringsförsök.

Jag fann att temperaturen nära marken kan variera starkt över korta avstånd och att det mikroklimatiska landskapet ändras över dygnet och året. Temperaturskillnaderna är störst under soliga sommardagar men är mycket små i kallt och mulet höstväder. Under växtsäsongen påverkar skogens täthet och krontäckning mikroklimatet mer än de flesta terrängfaktorer, medan på hösten och våren dominerar terrängfaktorer (t.ex. nord- eller sydsluttning, avstånd till vattnet).  

Forests create a characteristic microclimate with often buffered temperature extremes. Microclimate is influenced by features of the terrain, the forest and vicinity to water bodies. Photo: Caroline Greiser.

 

Naturliga kantpopulationer av nordliga och sydliga arter, som har sin naturliga utbredningsgräns i mitt undersökningsområde, var tydligt associerade med mikro-klimatet: Sydliga arter växte på varmare platser  och nordliga arter på kallare platser (svala sommartemperaturer, stabila klimat, sen snösmältning). Dock var det oftast andra faktorer än mikroklimatet som påverkade arterna som transplanterades längs temperaturgradienter. Den sydliga kärlväxten vårärt, Lathyrus vernus, grodde, växte, blommade och bildade frukt i alla slags mikroklimat, men verkar däremot begränsad av ljus och jordkvalitet när den flyttades in i den nordliga barrskogen. De nordliga arterna (en bladmossa, en levermossa och en lav) växte faktiskt bättre i varmare mikroklimat, men också på platser med mer fuktighet, mer barrträd och mindre snigelbete . Resultaten indikerar att konkurrens, bete, förna och brist på vatten kanske är viktigare än temperatur som direkt begränsande faktorer vid arternas sydliga gräns. Slutsatsen är att mikroklimatet påverkar arters förekomst och populationstillväxt vid utbredningsgränser men på ett mer indirekt sätt via dess verkan på vattentillgänglighet, konkurrens och naturliga fiender.

Skogsskötsel och skogsbruk påverkar skogarnas temperaturlandskap och med min avhandling vill jag uppmana till att hänsyn ska tas till dessa effekter i skogs-planering och naturvård. Det kan innebära till exempel att skydda mikroklimatet för hotade arter, lämna bufferzoner, växla från det traditionella trakthyggesbruket till olika former av hyggesfritt skogsbruk, minska skogsfragmenteringen och dikning och att välja rätt träslagssammansättning – beroende på skyddsmålet. På detta sett kan vi säkerställa värdefulla mikroklimat för både nordliga och sydliga arter och därigenom minska förlusten av biologisk mångfald som följer med klimatförändringen.