Beror inte på sol, vind och vatten

– Vi ser att blomningarna, mätta som ansamlingar på havsytan, har en topp ungefär vart tredje år och är mindre dessimellan, men vi hittar inga kemiska eller icke-levande faktorer som kan förklara det mönstret, som är tydligast i norra och centrala egentliga Östersjön, säger Ragnar Elmgren, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP).

Ragnar Elmgren och hans forskarkollegor har inte funnit några tydliga samband med solinstrålning, vindstyrka, vattentemperatur, salthalt eller näringsämnen som kan förklara periodiciteten på tre år. Därför misstänker forskarna att biologiska mekanismer ligger bakom treårs-fluktuationen.

Ansamling av cyanobakterier, satellitvy över Östersjön den 16:e juli 2018. Foto: Mati Kahru.

Det är önskvärt att förstå varför och var ytansamlingar uppstår i Östersjön, bland annat för att de påverkar turismen när de flyter iland längs stränderna eller fyller badvikar, men också för att de kan innehålla giftet nodularin, som har dödat hundar, kor och sjöfåglar genom att skada levern. Det finns dock få om ens några rapporterade nodularinförgiftningar av människor. Men givetvis bör man vara försiktig med att bada i kraftiga ansamlingar, menar Ragnar Elmgren.

– Jag skulle dock inte planera min semester efter våra fynd. Även om man grovt kan förutsäga utbredningen av ytansamlingar så är det dagsvädret som avgör var ansamlingar längs stränderna hamnar, och har man otur kan ens lokala kuststräcka drabbas även ett år med mindre total utbredning. Ibland har det publicerats kartor med förutsägelser om var den kommande sommarens blomningar kan förväntas, men läser man det finstilta så har dom byggt på antagandet att vädret blir samma som förra året och det blir det ju aldrig. Man låtsas ge en prognos men saknar egentligen tillräckligt underlag, säger Ragnar Elmgren.

Är det vanligt med fluktuationer som dessa i naturen?

– Vi känner inte till några liknande tre-årscykler hos plankton i havet. Däremot finns biologiska cykler i djurvärlden, exempelvis lämmelår vart fjärde år. Nu anser man att det beror på att lämlar under lämmelår betar av så mycket vegetation att det inte finns mat nästa år. Sedan tar det tre år för vegetationen att återhämta sig – och då exploderar lämmelpopulationen igen, säger Ragnar Elmgren.

Virus kanske kan vara förklaringen

Ragnar Elmgren gissar att mönstret i algblomning kanske har med virus att göra: Det finns virus som angriper och dödar cyanobakterier. Man kan spekulera om att kraftiga blomningar skulle kunna leda till högre infektionsgrad med virus hos övervintrande cyanobakterier, vilket sedan bromsar blomningarna följande år. Molekylärbiologiska studier bör kunna visa om det är en hållbar förklaring.

Om det är virus som är orsaken, skulle det då vara möjligt att sprida viruset i Östersjön för att bli av med blomningarna?

I teorin, ja, åtminstone skulle man kunna minska blomningarna. Men först måste man i så fall lära sig framställa enorma mängder av viruset, och visa att det är ofarligt för människor och annat liv i havet än cyanobakterier. Och även om man lyckas med det, så kan det hända att blomningarna då ersätts av en annan art av cyanobakterier, eller att det dyker upp en muterad cyanobakterie som inte är mottaglig för viruset.

FAKTA: Sommarblomning i Östersjön

  • Sommarblomningar i Östersjön domineras av cyanobakterier
  • Ytansamlingar vid blomningarna domineras av cyanobakterien Nodularia spumigena
  • Sedimentprov har visat att cyanobakterieblomning i Östersjön förekommit i tusentals år
  • Särskilt höga generella nivåer uppmättes 2005-2015
  • Blomningen kommer nu tre veckor tidigare på sommaren är på 1970-talet
  • Blomningssäsongen startar numera ungefär vid midsommar
  • Cyanobakterier bildar flera gifter, Nodularia spumigena till exempel levergiftet nodularin
  • Cyanobakterier är också viktiga för att de kan göra gasformigt kväve i vattnet användbart för växter. Det ökar produktionen av mat för fisklarver, men bidrar också till övergödningen