Olyckan på kärnkraftverket Fukushima Dai-ichi i Japan, ledde till utsläpp av radioaktiva ämnen till den omgivande miljön. Efter olyckan har medvetenheten av de risker som är relaterade till kontaminering av radioaktiva ämnen hos lantbruksgrödor ökat. Det är framförallt de långlivade radionukliderna som t ex radiocesium (134, 137Cs) och radiostrontium (85, 90Sr) som kan finnas kvar i miljön över väldigt lång tid som är problematiska. Dessa radioaktiva ämnen kan sprida sig vidare till livsmedel via t ex växtdelar och djurfoder. Största risken för spridning av dessa radioaktiva ämnen till de olika växtdelarna har man funnit att detta sker framför allt under växtsäsongen. Man har även funnit att upptagsmängden och omfördelningen av radionuklider kan variera beroende på växtstadiet hos växten och även på vilken typ av radioaktivt ämne. För att kunna få en bättre förståelse av hur upptaget och omfördelningen sker av radioaktiva ämnen behövs det göras flera studier.

Handledare: Stefan Bengtsson - stefan.bengtsson@su.se Maria Greger – maria.greger@su.se

Experimentellt tillvägagångssätt: två olika lantbruksgrödor kommer att studeras, vete och raps. Ett antal olika sorter av varje gröda kommer att väljas ut för att studera deras förmåga att ta upp olika radioaktiva ämnen så som radiocesium och radiostrontium. Grödorna kommer att odlas i tillväxtmedium innehållande de valda radioaktiva ämnena och placeras i klimatkammare. Mängden radioaktiva ämnen som grödorna tagit upp kommer att mätas med hjälp av bl.a. scintillationsteknik. Om det är möjligt att relatera skillnaderna i upptag med växtfysiologiska skillnader mellan sorterna kommer detta också att studeras.

Involverad teknik: i projektet kommer följande metoder/instrument att läras ut; (a) arbeta med radioaktiva ämnen, (b) odla grödor i klimatkammare, (c) radiokemi, (d) scintillationsteknik.