Den här typen av frågor undervisar och forskar vi på i ekonomisk historia och internationella relationer. Ekonomisk historia är ett brett ämne. Det syns inte minst genom den forskning som bedrivs här hos oss. Pågående forskning tar upp skilda ämnen som t ex arbetslivets förändring, sexhandel, globaliseringens effekter, urbanhistoria, konsumtionshistoria, barnens roll i det ekonomiska systemet och mer generellt om ekonomisk/social utveckling från medeltiden fram till idag. Grundläggande för oss ekonomhistoriker är studiet av strukturella och institutionella förändringar över tid, där makt- och resursfördelningen på olika nivåer, globalt, lokalt och även inom familjen, är centralt.
Forskningsområden
Varför har vissa ekonomier vuxit snabbare medan andra stagnerat? När utlöser försörjningsproblem sociala konflikter? Hur bidrar internationella organisationer som FN till att reglera relationer mellan staterna? Hur uppstår finanskriser? Hur påverkas de internationella relationerna av globala handelsrelationer och av transnationella företag? Vad har välfärdsstatens framväxt inneburit i ett genusperspektiv? Vilket utrymme finns för icke-statliga organisationer att påverka internationell politik och ekonomi? Hur ser sambandet ut mellan samhällsutveckling och naturförhållanden?
Senast uppdaterad:
17 juni 2015
Sidansvarig: Ekonomisk-historiska institutionen
Forskningsnyheter
- Disputation Klas Eriksson - ekonomisk historia 2022-06-15
- Disputation Mark Bromley - International Relations 2022-06-13
- Disputation Gustav Ingman - ekonomisk historia 2022-06-03
- Lisa Dellmuth has been awarded the Michael Endres Prize 2022-03-01
- Disputation Nicholas Olczak - International Relations 2022-02-08