Elin Jakobsson blir först ut i Sverige att disputera inom internationella relationer
Stockholms universitet firar sin första doktorsexamen inom området internationella relationer när Elin Jakobsson disputerar vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer. Studieområdet internationella relationer vid Stockholms universitet undersöker den globala utvecklingen inom säkerhet, politisk ekonomi och samarbete med fokus på såväl historiska som samtida frågor. Klimatförändringar, terrorism, utveckling, krishantering, geopolitiska skeenden och samspelet mellan militär och ekonomiska marknader är några av de områden som studeras. Den nya forskarutbildningen i internationella relationer signalerar universitetets åtagande att undersöka några av de viktigaste frågorna i vår tid.
Elins forskning undersöker hur normer sprids i det internationella samfundet, med särskilt fokus på varför några normer uppstår medan andra inte gör det. Hon studerar två viktiga fall: initiativ för att reducera riskerna kring naturkatastrofer och deras effekter (katastrofriskreducering), samt skydd för personer som tvingas lämna sina hem på grund av klimatförändringar och andra miljörelaterade orsaker (klimatmigration). Båda frågorna har engagerat det internationella samfundet under längre tid, men normerna kring katastrofriskreducering har lett till framgångsrika åtgärder på internationell nivå medan klimatmigration har gått ett annat öde till mötes. Analysen visar att externa tillfälligheter och möjlighetsfönster kan förbättra förståelsen för dessa fall på ett betydande sätt. Genom sin forskning sätter Elin ljus på framgångsrika ingredienser i internationellt samarbete.
Från avhandlingen:
Why do some proposed norms become accepted by the international community while others do not? This thesis investigates this central question using two normatively charged international issues – disaster risk reduction and climate-induced migration – as vehicles for explanation.
While climate-induced migration attracted much attention in the years 2007–2008, the norm acceptance process was stymied and stalled before it had a chance to gain broad acceptance in the international community. Disaster risk reduction reached a more successful outcome with the international community agreeing to the Sendai Framework for Disaster Risk Reduction in 2015 and with recognition by the UN Sustainable Development Goals and the Paris Agreement on climate change.
This thesis draws on theories on norm dynamics to understand these contrasting outcomes. Most importantly, the study argues that existing literature on norms have not sufficiently accounted for contingent factors. This thesis suggests a way to theorize contingencies and to understand how they can influence the norm emergence process. In doing so, it provides new knowledge on how norms emerge, and how they become or do not become accepted in the international system.