Projekt: Ung på jobbet. Instabila anställningar, arbetsmiljö och (o)hållbara arbetsplatser inom detaljhandel
Projektledare: Paulina de los Reyes

Projektets övergripande syfte är att undersöka på vilket sätt ungdomars arbetsmiljö, (o)hälsa och karriärmöjligheter påverkas av instabila anställningar och informella hierarkier på arbetsplatsen. Studien fokuserar på detaljhandeln som är en av de största privata branscherna inom svenskt näringsliv där många unga människor arbetar. Anställningarna är ofta tidsbegränsade, vilket kan bidra till att unga människor hamnar i en särskilt utsatt situation på arbetsplatsen. Tidigare studier har visat att de långa sjukskrivningarna har ökat kraftigt för unga i handeln men vi saknar långsiktiga arbetsplatsbaserade studier av detaljhandel. Genom att analysera detta i ett lång tidsperspektiv bidrar projektet till att fylla en viktig kunskapslucka i svensk arbetsmiljö- och arbetslivsforskning.

Projektet beviljades 4,2 miljoner för tre år. Medverkande forskare  är förutom projektledare Paulina de los Reyes även Lena Sohl, (sociolog) och Stefan Carlén (ekonom historiker).

 

Projekt: Facklig internationalism och internationell arbetsgivarlojalitet. Den svenska teko-sektorn och Europaintegrationerna 1957–1995
Projektledare: Johan Svanberg

Projektet fokuserar arbetsmarknadsrelationer i den efterkrigstida svenska textil- och konfektionsindustrin (teko) ifråga om europeiska integrationsprocesser och mot bakgrund av en globaliserad världsekonomi och de båda sammanhängande branschernas strukturkris. Här undersöks svenska aktörers försök att påverka konkurrenssituationen och rörligheten av arbetskraft, kapital och varor genom att agera på internationella arenor, inom sektorer av arbetsmarknaden som präglades av en stor andel unga kvinnliga migrantarbetare. Därmed studeras dynamiken mellan nationella fackförbund och arbetsgivarorganisationer och deras respektive internationella forum: fackliga yrkesinternationaler och internationella arbetsgivarorganisationer. I ett intersektionellt perspektiv, med hänsyn till klass, etnicitet, genus och ålder, undersöks såväl betydelsen av facklig internationalism och internationellt arbetsgivarsamarbete som den fackliga solidaritetens och arbetsgivarlojalitetens gränser. I förlängningen analyseras hur internationella kontakter och förhandlingar påverkade svenska arbetsmarknadsrelationer i teko-industrin.

Nationella och internationella arbetsmarknadsorganisationer behandlas dels som forum för interna diskussioner, dels som aktörer med förmågan att kommunicera utåt med en samlad röst. En forskningsuppgift är att analysera de interna diskussioner som låg till grund för den externa kommunikationen – det vill säga lobbyarbetet i relation till Europaintegrationerna. Underlaget består därför av både internt organisationsmaterial (protokoll, PM och korrespondens) och organisationstryck (tidskrifter). Projektet tar tidsmässig utgångspunkt i de parallella europeiska integrationsprocesserna genom Romfördragen 1957 och EFTA 1960 och följer utvecklingen fram till det svenska EU-inträdet 1995.

Projektet beviljades 3,8 miljoner kr.