Begränsning eller möjlighet? Kampen om den svenska neutralitetspolitiken, 1952-1962

Forskningsprogrammet Sverige under kalla kriget (Sukk) konstaterade att Sveriges efterkrigstida utrikespolitik genomgick en tydlig förändring under 1950-talet och 1960-talen. Den återhållsamma utrikespolitiken i början av kalla kriget förvandlades till en aktiv utrikespolitik där man medvetet sökte efter systemförändringar på global nivå genom opinionsbildning, kritik, medling och brobyggande samt bistånd. Syftet med Yuji Suzukis forskning är att skildra de processer och beslut inom UD som förändrade de svenska utrikespolitiska ståndpunkterna från mitten av 1950-talet till början av 1960-talet. Under denna tid tog avkoloniseringen fart globalt och dessa frågor kom att introduceras i svensk politisk debatt. Denna forskning handlar om hur avkoloniseringen påverkade den svenska utrikespolitiken och fokuserar främst på hur svenska beslutsfattare som Östen Undén, Tage Erlander och Sverker Åström hanterade frågor om avkolonisering inom ramen för neutralitetspolitiken. Vilken syn på svensk neutralitetspolitik hade de? Fanns det meningsskiljaktigheter bland dem och om så var fallet hur påverkade dessa svenska utrikespolitiska besluten?

Restriction or opportunity? The Struggle for Neutrality

The research programme Sweden during the Cold War(SUKK), carried out in the 1990s and 2000s, pointed out a significant shift in Swedish foreign policy during the 1950s and 1960s. The cautious foreign policy of the early post-war period morphed into an active foreign policy which agigated for systemic change on the global level through opinion-forming, criticicism (of the superpowers), mediation and bridge-building as well as extensive development aid. The purpose of Yuji Suzuki’s research is to study the processes and decisions behind this policy shift within the Swedish Ministry for Foreign Affairs. Decolonization gained pace during this era which added to the significance of international affairs in the public political debate in Sweden. This research addresses how leading decision-makers such as Östen Undén, Tage Erlander and Sverker Åström responded to decolonization in their making of Sweden’s foreign policy. How did they view their country’s role in the world and how did their opinions and arguments affect their country’s foreign policy.