1. Berätta om dig själv och din akademiska bakgrund. Vad fick dig att bli intresserad av ditt ämne?
- Jag har min akademiska bakgrund i statsvetenskapen, och har under tidigare studier fördjupat mig i nordisk utrikes- och säkerhetspolitik. De nordiska staterna är särskilt intressanta att studera eftersom de, trots sina många likheter, har valt olika säkerhetsstrategier och gjort skilda vägval när det gäller multilaterala samarbeten. Mitt intresseområde berör framförallt hur partier utifrån ideologiska uppfattningar förhåller sig till små staters säkerhetsdilemman och relationer till det internationella systemet.
2. Vad väckte ditt intresse för projektet ”Neutralitet eller solidaritet? Sverige under mellankrigstiden”?
- Projektet innebär en unik möjlighet att utforska just små staters avvägningar mellan isolationism och internationellt samarbete. Under mellankrigstiden skedde dessutom en maktförskjutning från statschefen och regeringen till riksdagen vilket skapade nya partipolitiska förutsättningar i Sverige. Perioden från fredsavtal till nya konfrontationer gör därför en analys av hur ideologiska resonemang responderade till en föränderlig omvärld särskilt spännande och relevant.
3. Berätta kort om ditt egna doktorandprojekt.
- Jag kommer att gräva djupare i hur de svenska partierna resonerade kring nya möjligheter till internationellt samarbete i och med Nationernas Förbund, men också deras uppfattningar av den svenska neutralitetslinjen. Min övergripande ambition är att erbjuda nya kunskaper om partipolitikens roll för den svenska utrikes- och säkerhetspolitikens utformning under mellankrigstiden, och därmed huruvida partideologier påverkar små staters utrikes- och säkerhetspolitiska avvägningar generellt.
4. Med en bakgrund i statsvetenskap, hur skulle du beskriva ditt perspektiv på de internationella relationernas historia? Hur vill du bidra till fältet?
- Statsvetenskap handlar om politik, makt och hur vi organiserar oss – över både tid och rum. IR och IR historia är fält som studerar dessa maktordningar på internationell nivå, och mellankrigstiden är en avgörande period i vår historia för framväxten av det internationella systemet som vi känner det idag. Jag hoppas därför kunna bidra med nya perspektiv på hur Sverige förhöll sig till en internationell maktordning under förändring, där den historiska ansatsen har potential att också säga oss något om den tid vi lever i idag.
5. För de som är intresserade av att för första gången dyka ner i neutralitet och mellankrigstiden, var ska de börja? Vilka är Zignes top 5?
- Jacob Westberg – Svensk neutralitetspolitik, Krister Wahlbäck – "Neutralitet och solidaritet ett dilemma i svensk säkerhetspolitik 1920–1996" (i boken Fred och säkerhet i tider av förändring: Essäer om utrikes- och säkerhetspolitik), Herbert Tingsten – Svensk utrikesdebatt mellan världskrigen, Erik Lönnroth – Den svenska utrikespolitikens historia 1919–1939 och Torbjörn Norman – Hjalmar Branting, freden och Folkens förbund.
Ett extra tips är Ulf Bjereld och Marie Demkers bok Utrikespolitiken som slagfält: De svenska partierna och utrikesfrågorna, för de som tycker att partipolitikens roll för utrikespolitiken låter spännande.
