Varför forskas och utbildas det så lite om svensk utrikes- och säkerhetspolitisk historia i Sverige? I Sveriges grannländer är detta område fortfarande en viktig del av historievetenskapen. Det skapar i sin tur förutsättningar för en mer informerad diskussion om frågor som rör rikets säkerhet, utrikesrelationer och roll i världen i samhällsdebatten samt ett gott underlag för nuvarande och framtida utrikes- och säkerhetspolitiskt beslutsfattande. Vill vi inte ha det så i Sverige?
