Stockholm university

Astrid PetterssonProfessor emerita

About me

Astrid Pettersson is a Professor of Education and Mathematics Education. She started her career as a teacher in mathematics and chemistry. After ten years teaching in secondary school, upper secondary school and adult education she began working in a longitudinal project at Stockholm Institute of Education. The aim of this longitudinal project (Evaluation through follow-up, ETF) was to provide a basis for evaluation of the Swedish educational system by following individual students in their educational careers. After six years she began to work at the PRIM-group and since 1997 she is the research leader for this group. The PRIM-group has the commission from the National Agency for Education to construct national tests in Mathematics. During some years the PRIM-group also had the commission to construct assessment materials in domestic science at secondary school and for the vocational education in upper secondary school. Astrid has been the leader for a general research network called “Network for the Assessment of Knowledge” which crosses over subject borders. She was 2007-2013 director for the research school Educational Assessment (A research school financed by the Swedish Research Council). Astrid has been involved in PISA since its start and has been the research leader in the department level for PISA since the beginning and up to 2015.

Teaching

Astrid has supervised a number of doctoral and masters students and has been responsible for a doctoral course in basic quantitative analysis and in statistic for teachers. She has given lectures for teacher education students and for teachers in inservice training all over Sweden.

Research

Astrid has many research interests. Focus is on assessment of knowledge in mathematics and she studies how students solve problems in mathematics and their development of achievement. In the ETF-project Astrid studied students´ solutions and development of achievement in mathematics and their attitudes in grades 3, 6 and 9. In the project National evaluation (NU) she studied the students´knowledge in and attitudes towards mathematics in grades 2, 5 and 9. The data collections were in 1989, 1992, 1995 and 2003. Now she has the possibility to continue this theme of research in her work with the national tests for the compulsory school and for course 1 in the upper secondary school and also for different types of national assessment supporting material in mathematics. In some years she worked with researchers from Great Britain and France in the project Computer based Mathematics in the Formation of European Engineers. IMATEC. For a few years, Astrid was research leader for a project that investigated students with allergies and their performances during the pollen period.
 

A selection of the publications

  • Pettersson, A., Olofsson, G., Kjellström, K., Ingemansson, I., Hallén, S., Björklund Boistrup, L & Alm, L. (2010). Bedömning av kunskap – för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter del 4. Stockholm: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
  • Pettersson, A. & Björklund Boistrup, L. (2010). National assessment in Swedish Compulsory School. In B. Srirman, C. Bergsten, S. Goodchild, G. Pálsdóttir, B. Dahl & L. Haapasalo (red). The first sourcebook on nordic research in mathematics education. s 373-385. Charlotte: Information Age Pub.
  • Pettersson, A. (2011). Bedömning av kunskap. I G. Brandell & A. Pettersson (red). Matematikundervisning. Vetenskapliga perspektiv. (s. 209-229). Stockholm: Stockholms universitets förlag.
  • Pettersson, A. (2011). Bedömning – varför, vad och varthän?. I L. Lindström, V. Lindberg & A. Pettersson (Red).  Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Andra uppdaterade upplagan. (sid. 31-42). Stockholm: Stockholms universitets förlag.
  • Pettersson, A. (2011). Elevers prestationsutveckling i matematik. I A. Svensson (red). Utvärdering Genom Uppföljning. Longitudinell individforskning under ett halvsekel. (sid. 147-153). Göteborg: Göteborgs universitet.
  • Pettersson, A. (2012). Alla hörn och kanter räknas. I L. Mathiasson (red.), Uppdrag Lärare en antologi om status, yrkesskicklighet och framtidsdrömmar. s. 121-128. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
  • Lundgren, P. & Pettersson, A. (2012).Lärare och forskare i samverkan – en forskningscirkel om gensvar och hur den utvecklats. I Samspelet mellan forskare och skola. Forskning om undervisning och lärande, 8. s. 50-59.
  • Enoksson, M., Pettersson, A. & Strand, S (2014). Bedömning utifrån kunskapskraven – En utmaning för ämnesproven i årskurs 6 och 9. I NCM. Matematikundervisning i praktiken. s. 220-239.
  • Pettersson, A. (2014). Matematiken i skolprojektet. I P. Dahlbeck & K.Lagrell, En skola som berör. s. 191-209. Lund: Studentlitteratur
  • Pettersson, A. & Sollerman, S. (2015). Med fokus på matematik: Analys av samstämmigheten mellan svenska styrdokument och den internationella studien PISA. Stockholm: Skolverket.
  • Nordvedt, S., Pettersen, A., Pettersson, A. & Sollerman, S. (2016) Is PISA 2012 relevant to mathematics education in Norway and Sweden? In Northern lights on PISA and TALIS 2012. Nordic Council of Ministers. (tillsammans med Nortvedt,  Pettersen och  Sollerman).
  • Pettersson, A. (2017). Förord. I Hattie, Fischer & Frye, Framgångsrik undervisning i matematik.Stockholm: Natur och Kultur.
  • C. Nordberg & Pettersson, A. (2017). Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2017. www.primgruppen.se
  • Lindberg, V., Eriksson, I & Pettersson, A. (2018). (red). Lärares bedömningsarbete. Förutsättningar – Villkor – Agens. Stockholm: Natur och Kultur.
  • Pettersson, A. (2018). Vad kan lärare ha för nytta av internationella studier? I V. Lindberg, I. Eriksson & A. Pettersson (red.) Lärares bedömningsarbete. Förutsättningar – Villkor – Agens. (s. 149-172). Stockholm: Natur och Kultur.
  • Pettersson, A. (2018). Nationella prov och internationella kunskapsmätningar. I E. Insulander & S. Selander (red). Att bli lärare. Stockholm: Liber.

 

Research projects