There is a lack of consolidated knowledge that identifies best practices when using digital learning tools, technologies and interventions in legal education. This paper seeks to illustrate the scope and nature of the current evidence that supports digital learning in legal education. The paper provides a scoping review of 10 years of empirical research in digital learning in legal education. Moreover, the paper discusses different forms of evidence in an effort to understand the kind of evidence legal scholars invoke when presenting what works in digital learning in legal education and why. In the paper, we present a picture of the empirical field of digital learning in legal education, including where these studies are being done, and the types of studies conducted. Moreover, we thematise the main findings across the studies: improved student learning, student satisfaction with digital tools, and drivers of engagement. We conclude by identifying some potential knowledge gaps. 

Concerns have been raised about how well legal education prepares law students for the reality of their future work life. Some research suggests that law students find it difficult to transfer and apply theoretical knowledge to decision-making in real-life contexts. This article presents a novel way, virtual law cases (VLCs), to teach and learn legal knowledge, analytical reasoning and decision-making skills in a safe environment without real-life repercussions. The paper sets out a number of steps when developing a virtual law case and illustrates the different elements that are included. The article also reports the results of the pilot testing with other colleagues, legal experts, as well as with law students in a Swedish legal education context. Early evidence suggests that colleagues and legal experts are confident that using VLCs is a valuable way to teach legal reasoning and decision-making, and that VLCs offer students a tool that allows them to see how legal fields are interconnected.

Den här boken presenterar ämnet medierätt huvudsakligen utifrån tre praktiska frågeställningar: hur marknadsaktörer skyddar sina tillgångar, hur aktörer får kommunicera till allmänheten, och hur kundinformation får användas och analyseras. För att belysa dessa tre frågeställningar diskuteras det juridiska ramverket inom tre områden - immaterialrätt, marknadsrätt och integritetsskydd.Efter en kort introduktion till ämnet juridik presenteras yttrandefrihet och dess gränser, samt hur reklam bör utformas för att följa god sed. Därefter diskuteras hur marknadsaktörer kan rättsligt skydda sina produkter genom immaterialrätt - varumärke, upphovsrätt och mönster. Relaterade ämnen som kortfattat presenteras är patent, företagshemligheter, konkurrensrätt, och avtalsrätt. Avslutningsvis diskuteras integritetsaspekter och rättsliga krav när kunddata hanteras.Boken är främst avsedd för undervisningsändamål med utgång i kurser vid svenska lärosäten. Boken är förhoppningsvis även av värde för yrkesverksamma inom exempelvis datavetenskap, marknadskommunikation och produktutveckling.