A selection from Stockholm University publication database

• Transspråkande om naturvetenskap på teckenspråk

  2018. Camilla Lindahl. Transspråkande i svenska utbildningssammanhang, 173-196

  Chapter

  Meningsskapande i naturvetenskapliga ämnen på teckenspråk är en språklig komplex situation vilket det här kapitlet visar. I undervisningssammanhang bidrar erfarenheterna kring transspråkande på teckenspråk även till ökad förståelse för flerspråkighet på talade språk.

  Read more about Transspråkande om naturvetenskap på teckenspråk

• Tecken av betydelse

  2015. Camilla Lindahl (et al.).

  Thesis (Doc)

  Ett gemensamt meningsskapande i skolans naturvetenskapliga klassrum förutsätter en interaktion som i allt högre grad kommer att präglas av ett naturvetenskapligt språkbruk. Utvecklingen av ett naturvetenskapligt ämnesspråk innebär ofta en stor utmaning för flerspråkiga elever som lär sig naturvetenskap på sitt andraspråk och vars behov av stöttning därför är särskilt stort. Denna studie utforskar döva och hörselskadade elevers lärande naturvetenskap i ett tvåspråkigt NO-klassrum där meningsskapandet sker genom svenskt teckenspråk och skriven svenska. Avhandlingens övergripande frågor är hur svenskt teckenspråk och svenska används i dialogen och hur dessa språk, i interaktion med andra modaliteter, bidrar till meningsskapandet i naturvetenskap. En grupp på två lärare och åtta elever, alla döva och teckenspråkig tvåspråkiga, filmades i totalt sjutton NO-lektioner. Klassrumskommunikation i denna teckenspråkigt tvåspråkiga miljö med naturvetenskapliga artefakter som modeller, tabeller och övrig naturvetenskaplig utrustning analyseras sedan från ett multimodalt socialsemiotiskt perspektiv där språk och modaliteter diskuteras som potentiella resurser i meningsskapandet. Resultaten visar en komplex dialog där språk och modaliteter hela tiden växlar på ett sätt som starkt bidrar till att driva dialogen framåt. Vidare framstår det visuella-gestuella teckenspråket som en kraftfull modalitet. I synnerhet spelar avbildande tecken en framträdande roll i dialogen och i det naturvetenskapliga meningsskapandet. Språkväxlingar i den teckenspråkiga dialogen sker dynamiskt i form av sömlösa och spontana växlingar men utnyttjas även som pedagogiskt verktyg. Teckenspråkets kontextbundenhet kräver dessutom ibland tvärspråkliga resonemang på metanivå där oklarheter såväl som likheter och skillnader mellan olika språkliga uttryck kan redas ut. Resultaten uppmärksammar också lärarnas viktiga roll för att stötta eleverna i det naturvetenskapliga meningsskapandet liksom för utvecklingen av ett naturvetenskapligt språk. I diskussionen lyfts behovet av pedagogiska strategier som stärker stöttningen av döva och hörselskadade elevers teckenspråkiga tvåspråkiga meningsskapande i naturvetenskap.

  Read more about Tecken av betydelse

• Kemiförsök i en tvåspråkig miljö

  2011. Camilla Lindahl, Bengt-Olov Molander.

  Report

  Read more about Kemiförsök i en tvåspråkig miljö

• Ambiguity – A tool or obstacle for joint productive dialogue activity in deaf and hearing students’ reasoning about ecology

  2010. Bengt-Olov Molander, Ola Halldén, Camilla Lindahl. International Journal of Educational Research 49 (1), 33-47

  Article

  The ambiguity of words and signs as a resource or obstacle in group discussions is studied.How deaf and hearing students aged 13–15 years elaborate on ecological concepts throughdialogue is described. Group interviews were conducted with 14 hearing and 18 deafstudents. Probes were used to initiate discussion about the different meanings ofecological concepts: producer, consumer, nutrients/nutriment, food-chain and cycles. Theresults show that the dialogues are less elaborated for deaf learners than for hearinglearners. It is argued that dialogues between hearing students have a greater chance ofbecoming ‘joint productive activity’, since words in Swedish pave the way for sharedmeaning-making. To deaf learners, differences in connotation between the Swedish wordsand the signs used lead to uncertainty and unproductive lines of reasoning. Oneimplication for instruction is that this bilingual communication needs to be taken intoconsideration to a much greater extent.

  Read more about Ambiguity – A tool or obstacle for joint productive dialogue activity in deaf and hearing students’ reasoning about ecology

• Ambiguity as a motor for communication – Differences between hearing and deaf students’ ways of reasoning about energy

  2007. Bengt-Olov Molander, Ola Halldén, Camilla Lindahl. International Journal of Educational Research 46 (6), 327-340

  Article

  Ambiguity in group discussions as a resource for communication is studied. How students, aged 13–15 years, elaborateon the concept energy through dialogue is described. Group interviews were conducted with 15 hearing and 20 deafstudents. Three probes were used to initiate discussions on different meanings of energy. The results show that thedialogues are less elaborated for deaf learners compared with hearing learners. It is argued that dialogues between hearingstudents have a greater chance of becoming ‘joint productive activity’, since the ambiguity of the word energy in Swedishlays the ground for shared meaning-making. To deaf learners, the ambiguity between the Swedish word and the signs usedproduces uncertainty and puts an end to further dialogue.

  Read more about Ambiguity as a motor for communication – Differences between hearing and deaf students’ ways of reasoning about energy

Show all publications by Camilla Lindahl at Stockholm University