Profiles

LouiseDane

Louise Dane

Universitetslektor

Visa sidan på svenska
Works at Department of Law
Telephone 08-16 14 85
Email louise.dane@juridicum.su.se
Visiting address Universitetsvägen 10 C
Room C 528
Postal address Juridiska institutionen 106 91 Stockholm

About me

I am a senior lecturer and doctor of public law at the Department of Law. 

Teaching

A great part of my job is that I get to teach. Currently I function as a teacher in the courses of public law, migration law, child law and equality law. 

Research

My research concerns mainly migration law and child law. As a researcher I am affiliated with the Stockholm Centre for the Rights of the Child, a research centre dealing with child law and children’s rights with a strong focus on interdisciplinary perspectives. For more information on research, seminars, conferences see website (see link to the right). 

Publications

A selection from Stockholm University publication database
  • 2019. Louise Dane (et al.).

    This thesis analyses the principle of the best interests of the child and the right to private and family life in relation to the societal interest of controlling immigration. The aim of the thesis is to contribute to ensuring more predictable and transparent legislation and decision-making.

    States, generally, have the right to control immigration. At the same time, a child’s right to family and private life is a human right – regulated, for example, by the UN Convention of the Rights of the Child, the European Convention on Human Rights and the EU Charter of Fundamental Rights. This means that states can only restrict these rights when such interference is justified. In migration cases concerning private and family life, an assessment therefore must be made as to whether a decision to refuse residence is proportional. When a child is affected by such a decision, the child's best interests must be carefully assessed and taken into consideration. 

    This thesis examines what is legally required of a correct decision in migration cases concerning a child’s right to private and family life. Particular attention is given to those requirements imposed on lawmakers and legal actors by the public law principles of legality, objectivity and proportionality, as well as the duty to give reasoned decisions. This thesis charts the development and foundations of Swedish migration law including those requirements arising from EU and public international law. The focus thereafter is more specifically on the assessments made balancing the interests of children's rights and immigration control.

    Whether a restriction of the right to private and family life is proportionate is determined by the specific circumstances in the individual case. However, the research conducted demonstrates that there is a lack of guidance concerning which circumstances Swedish legal actors can and should consider, as well as the weight that should be attributed to the considered circumstances. The interest of immigration control is particularly ambiguous. The thesis identifies four types of circumstances that the Swedish lawmaker appears to suggest legal actors consider within this interest; (a) public order and security, (b) maintenance and enforcement of immigration control, (c) national economic well-being (including number of migrants), and (d) protection of the rights and freedoms of others.

    Lack of clear guidance is problematic, particularly in light of the principles of legality, objectivity and proportionality, as the outcomes of cases depend on what individual legal actors choose to consider. Vague guidance on what constitutes relevant circumstances may also contribute to the problem of poorly formulated decisions as identified in previous research. In order to increase the probability of legal actors rendering more correct decisions – on the basis of applicable law – a five-step model is presented: (1) identifying private and/or family life (2) identifying the child's best interests (3) identifying the underlying motivations linked to the interest of immigration control (4) listing the arguments for and against granting residence in Sweden and (5) determining which interests should prevail.

    The thesis concludes with a number of recommendations aimed mainly at lawmakers that could contribute to strengthening children's rights and increasing adherence to the rule of law in migration cases concerning children's right to private and family life.

  • 2019. Louise Dane. Festskrift till Anders Sundquist, 41-50

    Trots att barnkonventionen ännu inte är inkorporerad i sin helhet har konventionen på senare år haft betydelse i migrationsrättsliga ärenden. Inte minst när frågan gällt familjeåterförening. I artikeln diskuteras hur detta gått till. Argument lyfts för att barnkonventionens genomslag i familjeåterföreningsärenden beror på främst på tre faktorer; 1) att delar av barnkonventionen faktiskt redan är svensk lag, 2) att barnkonventionen getts ökad tyngd via Europadomstolen och EU-rätten samt 3) att barnkonventionens ställning i svensk migrationsrätt har stärkts via framgångar i praxis.

  • 2017. Louise Dane.

    Stater har som utgångspunkt en rätt att bestämma vilka människor, utöver dess egna medborgare, som får – och inte får – befinna sig på statens territorium. Detta måste ses som en utgångspunkt för migrationslagstiftning i olika länder och därmed också för politiken på området. I en tid som präglas av åtstramningar av länders migrationslagstiftning och där samma lagstiftning riskerar att innebära kränkningar av mänskliga rättigheter blir rättstillämparen garanten för att internationella åtaganden efterlevs. Vid prövningen av migrationsrättsliga ärenden behöver rättstillämparen inte sällan genomföra proportionalitetsbedömningar där såväl individens intresse av att befinna sig i en viss stat som denna stats intresse av att reglera invandringen aktualiseras. Att stater har ett intresse av att reglera invandring är generellt något som sällan ifrågasätts men vad syftar begreppet ”intresset av reglerad invandring” på och vad innebär det?

    I denna text belyses översiktligt de nordiska staternas möjlighet att reglera invandring. Fokus ligger dock på innebörden av intresset av reglerad invandring – främst skillnaden på politiska och rättsliga intressen.

  • 2015. Louise Dane. Förvaltningsrättslig Tidskrift (2)

    Principen om barnets bästa framkommer av flera internationella överenskom- melser. Till exempel stadgas i artikel 3.1 i FN:s konvention om barnets rättig- heter (barnkonventionen) att ”vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vid- tas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, adminis- trativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.” Det anses idag allmänt vedertaget att principen ska beaktas vid samtliga avgöranden som rör barn.1 Det råder således ingen förvirring om att principen ska beaktas. Däremot saknas en närmare definition av principen – vad betyder barnets bästa?

    Att en princip saknar tydligt reglerat innehåll är inte i sig problematiskt. Men det väcker frågor. Kan vi utgå ifrån att principen om barnets bästa är samma princip inom alla rättsområden? 

    I artikeln diskuteras om vikten och innebörden av principen av barnets bästa påverkas av inom vilken måltyp principen hanteras. Artikeln baseras på en studie av 57 rättsfall från Europadomstolen. Studien visar på att det finns intressanta skillnader i Europadomstolens syn på barnets bästa. Något som i förlängningen innebär att principen inte ges den hållfasthet den borde.

  • 2015. Anna Bergmark (et al.).

    Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska alla barn som befinner sig i Sverige ha rätt att åtnjuta sina rättigheter oberoende av barnets eller föräldrarnas etniska eller sociala ursprung eller ställning i övrigt. Så är dock inte fallet idag. Många barn som befinner sig i Sverige ges inte möjlighet att åtnjuta sina rättigheter bland annat på grund av sin rättsliga status. En grupp av barn som uppmärksammats på senare tid är minderåriga unionsmedborgare som nyttjar den fria rörligheten men saknar förlängd uppehållsrätt, ofta kallade EU-migranter, men som vi valt att kalla barn som är EU-medborgare (eller unionsmedborgare) och lever i utsatthet. Dessa barns rättsliga ställning är oklar och det råder oenighet och förvirring kring vilka rättigheter de har. Det kan handla om barn som rest till Sverige med föräldrar (som exempelvis är här för att tigga) och hamnat utanför skolsystemet under en längre period. Myndigheterna har inte haft kännedom om att dessa barn befinner sig i Sverige eller saknar kunskap om barnens rättigheter. Barnen hamnar i ett socialt utanförskap och utanför samhällets skyddsnät. De barnen riskerar därmed att fara illa då de inte alltid omfattas av de regler och rättigheter som gäller andra barn i Sverige.

Show all publications by Louise Dane at Stockholm University

Last updated: December 2, 2019

Bookmark and share Tell a friend