Lärarprofessionens framtid bygger på höga krav på blivande lärarna
Magnus Kilger, universitetslektor, docent och lärare på Grundlärarprogrammet fritidshem tycker det är viktigt att visa kopplingen mellan teori och praktik inom utbildningen och att tydliggöra lärare i fritidshems unika kompetens och uppdrag som bland annat är att utveckla elevers kompetens i sociala relationer.
Magnus Kilger, universitetslektor. Foto: Ylva Carlsdotter, Stockholms universitet.
Du undervisar på Grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem, men vad har du själv för bakgrund?
- Jag är från början gymnasielärare i samhällskunskap, historia och idrott och hälsa och jobbade som gymnasielärare i ett antal år. Jag närde sedan länge ett intresse av att doktorera så jag sökte till att bli doktorand i barn- och ungdomsvetenskap. Efter att jag disputerat hade jag en forskartjänst här på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen i ett år. Sen blev jag lektor i idrottsvetenskap på Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) med inriktning utbildningsvetenskap i tre år. Men nu är jag tillbaka här som forskare och lärare på BUV sedan 2021.
Vad kan en student förvänta sig från dig som lärare?
- Jag tror de kan förvänta sig engagemang och att jag har höga krav och förväntningar på att de visar upp en gedigen insats och deltar aktiv i till exempel diskussioner. Det är viktigt för hela lärarprofessionens framtid att vi ställer höga krav på att läraren ska vara en central figur. Speciellt i fritidshemmet så är sociala relationer särskilt viktigt. Grundlärare i fritidshem har större möjlighet att arbeta med sociala relationer och de kan ofta få en annan och närmare relation till eleverna än en klasslärare kan få. Det ställer särskilda krav på att grundlärare i fritidshem har kompetens inom det här området.
Hur ser du på rollen som grundlärare i fritidshem?
- Fritidshem är ju intressant på flera sätt för att det har förändrats över tid och på många sätt knutits närmare skolan. Fritidshemmet var ju historiskt sett ett stöd till hemmet, men nu är det framskrivet i läroplanen att det främst ska vara ett stöd till skolan.
- Och så är grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem en relativt ny utbildning, den första kullen tror jag gick ut 2014. Det gör att man kan förstå att kunskapen om professionen grundlärare i fritidshem kan vara ganska låg också i skolans värld och det är ju en utmaning, både för oss på universitet, men även för de som är nyexaminerade.
Vilka kurser undervisar du i?
- Jag undervisar mest i kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK), som till exempel kursen ”Sociala relationer i skolan” och så är jag är kursansvarig för kursen ”Språk och matematik genom multimodala läroprocesser”.
- kursen Sociala relationer är en del av den utbildningsvetenskapliga kärnan, det vill säga något som alla lärarstudenter läser, oavsett vilket stadium de sedan ska undervisa i. Då är mitt fokus inom sociala relationer just lärarens ledarskap i skolan. Det finns en hel del olikheter mellan de olika lärarprofessionerna, men grunden handlar om hur man arbetar med relationer till sina elever. En central del är konflikthantering. En annan del handlar om barns rättigheter i relation till skolans styrdokument och barnkonventionens skrivningar om diskriminering, trakasserier, kränkningar och mobbing och sådana frågor.
Vad tycker du är viktigt att fokusera på i din undervisning?
- Just kopplingen mellan teoretiska modeller och att använda teorin i praktiken tycker jag är en central del i en akademisk yrkesutbildning som det här är. Därför försöker vi arbeta med olika typer av fall där vi ponerar tänkbara scenarier som kan tänkas hända i skolans verksamhet och så försöker vi med hjälp av kurslitteratur, teorier och centrala begrepp hantera det.
- Det blir viktigt att påvisa vilken specifik kompetens grundlärare i fritidshem har som inte andra lärargrupper har. Det är helt avgörande för att få legitimitet för den här yrkeskategorin.
Vad är det viktigaste du vill att studenterna ska få med sig när de gått ut utbildningen?
- Att de får med sig strategier hur de kan systematiskt arbeta med frågorna kring sociala relationer och hur de kan arbeta långsiktigt med det. Fostransuppdraget i skolan, att fostra elever till goda samhällsmedborgare, är en lika viktig del av läraruppdraget som att förbättra elevers ämneskunskaper i matematik eller svenska.
Läs mer:
Senast uppdaterad: 2026-03-17
Sidansvarig: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen