Hantering av diskriminiering och kränkningar

Stockholms universitet jobbar mot alla former av diskriminering eller kränkningar både gällande studenter och personal. Här hittar du information om regler och riktlinjer om vad som gäller vid diskriminering och kränkning. Du hittar också information om vad du ska tänka på vid grupparbeten.

Universitetets riktlinjer mot diskriminering

På Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen samt hela universitetet ska både studenter och personal bemötas på ett icke-diskriminerade och icke-kränkande sätt. Det gäller både i skriftligt tilltal och muntliga samtal.

Kränkande särbehandling, trakasserier/mobbing som har samband med någon diskrimineringsgrund eller sexuella trakasserier är oacceptabla och ska inte förekomma. Om Stockholms universitet får kännedom om att någon är utsatt för det ska åtgärder genast vidtas.

Lika villkor vid Stockholms universitet

Du kan också läsa mer om grundläggande förbud mot diskriminering i:

Diskrimineringslagen

De definierade diskrimineringsgrunderna är:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder

Trakasserier innebär kränkning av någons värdighet utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Institutionen verkar för att detta förhållningssätt mot diskriminering ska efterlevas även utanför universitetets verksamhet.

Yttrandefrihet men inte förtal och hot

Vi har yttrandefrihet i Sverige som är lagstadgad i Yttrandefrihetsgrundlagen samt artikel 10 i Europakonventionen. Men vissa yttranden är dock kriminaliserade i Brottsbalken, som till exempel förtal, förolämpning, hets mot folkgrupp och olaga hot.

Yttrandefrihetsgrundlagen

Artikel 10 i Europakonventionen

Brottsbalken

Hantering av diskriminering eller trakasserier vid institutionen

Om du upplever diskriminering eller om någon agerar mot dig på ett sätt som du uppfattar som trakasserande, då ska du göra anteckningar om vad som hände, när och var, och tala om saken med någon du känner förtroende för. Du kan vända dig till kursansvarig lärare, studievägledare, studierektor eller biträdande prefekt som även är kontaktpersonen för likabehandlingsfrågor vid institutionen.

Oavsett vem du tar kontakt med är den medarbetare som får kännedom om påtalade trakasserier skyldig att föra saken vidare till biträdande prefekt och prefekt. Prefekten är i sin tur skyldig att se till att en utredning inleds och att informera universitetets jämlikhetssamordnare.

Trakasserier hanteras som ett disciplinärende och kan innebära att disciplinära åtgärder vidtas för den som bedöms ha trakasserat.

Du kan också få rådgivning och samtalsstöd via:

Studenthälsan i Stockholm

Stockholms universitets studentkår

Om du har frågor kring diskriminering, kränkning och trakasserier eller vilka rättigheter du har som student eller om du vill veta mer om jämlikhetsarbetet vid universitetet kan du kontakta jämlikhetssamordnaren vid Studentavdelningen:

E-post: jamlikhet@su.se
Besöksadress: Studenthuset, Universitetsvägen 2B.

Vad är en diskriminering eller kränkning?

Här förklaras vad som menas med diskriminerin och vanliga begrepp som kan innebära diskriminering och kränkning för den/de som blir utsatt för det.

Begreppet innebär att en person, utifrån någon av diskrimineringsgrunderna, missgynnas direkt genom att bli sämre behandlad än någon annan, eller indirekt genom att någon regel eller bestämmelse som till synes är neutral ändå missgynnar personer. Diskriminering kan även grundas på bristande tillgänglighet eller ta sig uttryck genom trakasserier - uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

"Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal" (Brottsbalken 5 kap. 1 §).

"Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom /…/ dömes för förolämpning" (Brottsbalken 5 kap. 3 §).

"Om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom" (Brottsbalken 4 kap. 5 §, Tryckfrihetsförordningen 7 kap. 4:16§).

”Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp" (Brottsbalken 16 kap. 8 §).

Som student vid universitetet är du i stort sett dagligen del av olika sociala sammanhang. Här, precis som i annan social samvaro, kan oenighet uppstå om hur saker ska genomföras eller om vem som har ansvar för olika delar.

För att klargöra hur viktigt det är att varje student aktivt medverkar i grupparbeten inom en kurs har riktlinjer utarbetats som stöd i genomförandet av uppgiften. Här finns bland annat förslag på hur varje grupp i förväg kan definiera varje students ansvarsområde och vad som händer vid sjukdom eller annan frånvaro.

Läs mer om riktlinjer för grupparbeten vid BUV.

Senast uppdaterad: 2025-12-05

Sidansvarig: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.