Undervisning med omsorg — men når du fram?
Med hjälp av Universell design för lärande (UDL) undersöker en studie samspelet mellan lärares intentioner och autistiska studenters egna erfarenheter av lärande.
Till att börja med behöver vi titta på vad Universell design för lärande (UDL) innebär innan själva studien tas upp. UDL innehåller tre kärnprinciper: Aktivt deltagande (eng. engagement), kunskapsframställning (eng. representation) och uttrycksformer för undervisning (eng. action and expression). 1) Aktivt deltagande handlar om kursens koppling till intresse och identitet hos studenten, till exempel flexibilitet beträffande studenters önskan att utföra en uppgift individuellt eller i grupp. Att skapa kreativa uppgifter är också en väg att gå där studenter med autism ofta utmärker sig när de får koppla kurslitteraturen till ett ämne de själva väljer. Att stimulera ansträngning och uthållighet är också del av aktivt deltagande och syftar på att bryta ned kursens mål i delmål. Formativ bedömning kan stödja motivation och lärande vilket det redan har forskats mycket om. 2) Den andra komponenten, kunskapsframställning, tar upp stödjande av studenters förståelse genom olika medier/format, det vill säga, att använda videor, bilder, 3D-modeller och text med mera. Människor tar in information på olika sätt helt enkelt. Viktigt är även att språket i både kursmaterial och muntlig framställning är tydligt men även att gå igenom fundamentala koncept som ofta tas för givet att studenter redan förstår när de kommer till den högre utbildningen. Att få återkoppling av studenterna under ett seminarium om en uppgift är tillräckligt tydligt beskriven hjälper studenters förståelse och ger dem chansen att be om ytterligare förklaring. Hur materialet för studenterna är organiserat är också av vikt; tydlig struktur skapar bättre förståelse. Här kan användningen av ett digitalt verktyg där läraren bygger en tydlig struktur på en lärplattform eller använder sig av Virtual Classroom vara till stor hjälp. 3) Den tredje komponenten, uttrycksformer för undervisning, syftar på hur studenter går tillväga för att ta till sig kunskap till exempel genom att läraren spelar in seminariet och sedan laddar upp filen på universitetets lärplattformen. Hur studenterna kommunicerar eller visar vad de har lärt sig kan ske genom praktiska övningar i form av klassrumsdebatter. På så sätt kopplas teori till praktisk tillämpning för att skapa djupare förståelse och motivation. En annan möjlighet innebär att lärare sammanställer så kallade lösningsexempel för att studenterna ska utveckla en strategi (visuellt se hur man gör) för att kunna lösa uppgifter på egen hand.
Det slår en direkt att Universell design för lärande inte bara syftar till att specifikt stödja studenter med funktionsvariation utan som namnet anger är modellen tänkt att fungera inkluderande för alla studenter. I studien "What faculty already do: Universal Design for Learning Strategies to support autistic students at university" i Teaching in Higher Education vill författarna undersöka UDL utifrån både lärares och autistiska studenters perspektiv. Vilka resultat visar då denna kvalitativa studie?
I studien ingick 15 universitetslärare från olika ämnesområden, till exempel hälsovetenskap, arkitektur och humaniora samt 12 autistiska studenter vid ett universitet i Spanien. Lärarna fick diskutera i fokusgrupper hur de använder UDL:s kärnprinciper, utan att de nödvändigtvis kände till dem sedan tidigare, och studenterna deltog i semistrukturerade intervjuer. Lärarna visade stor flexibilitet kring grupparbeten. Studenterna kunde ofta välja om de ville arbeta i grupp eller hellre lösa uppgiften på egen hand – och i så fall med vem. Att stödja studenternas kunskapsinhämtning med hjälp av olika medier eller format förekom i hög grad men här visar tidigare forskning att det kan orsaka kognitiv överbelastning hos autistiska studenter. Tydlig struktur av kursen och själva kursmaterial sågs av både lärare och studenter som viktigt, speciellt tydliga förklaringar av koncept. Flera lärare nämnde även inspelning av föreläsningar/seminarier som ett bra stöd för studenter. Dock menade några lärare att möjligheten att lyssna på föreläsningar efteråt äventyrade studenters närvaro och därmed deras aktiva deltagande.
Hur såg då de autistiska studenterna på UDL:s kärnprinciper? Val av former för grupparbete visade sig vara olika beroende student. Några föredrog att arbeta individuellt, andra i grupp men framför allt om de fick välja deltagare själva. Studenterna arbetade också gärna med uppgifter vars inriktning de kunde bestämma själva även om de insåg att detta kunde vara mer tidskrävande. Alla studenter upplevde inte formativ bedömning kopplad till kursens delmål som ett stöd. Endast tre studenter menade att formativ bedömning stärkte deras motivation och uthållighet i studierna. Tydliga definitioner av koncept och tydlig kursstruktur nämnde studenterna i positiva ordalag. Till sist uttryckte studenterna uppskattning av lärares praktiska seminarieaktiviteter eftersom de ofta var kopplade till företeelser i verkliga livet som studenterna kunde relatera till och hade speciellt intresse för.
Enligt författarna har det varit svårt att få gehör för användningen av UDL i den högre utbildningen men resultatet från den här undersökningen visar att många av kärnprinciperna redan tillämpas av lärarna, ofta utan kännedom om modellen. För att utveckla och medvetandegöra UDL hos lärare krävs mer inkluderande forskning där studenter med autism involveras i forskningsprocessen för att forskarna bättre ska förstå hur deras lärande gestaltar sig, menar artikelförfattarna.
Kommentar: Med tanke på universitetens ständigt växande åtagande beträffande studenter med funktionsvariationer ville jag ta reda på mer om UDL. Jag upplever att vårt lärarkollegium diskuterar många av de principer som tas upp i modellen. Mycket gör vi redan men vad mer kan vi göra? Det kan nog vara enklare och ekonomiskt mer hållbart att skapa undervisningsmodeller som är inkluderande för alla studenter men föredrar studenter med funktionsvariation ändå extra stöd? Det skulle vara intressant med en studie av hur studenter med funktionsvariation ser på extra stöd, det vill säga, hur upplever studenterna extra stöd eller skulle de föredra till exempel UDL med inkludering för alla istället?
Jag har med intresse läst den debattartikel som publicerades i Universitetsläraren i maj 2025 om UDL som ett ovetenskapligt trendkoncept. I artikeln i Teaching in Higher Education nämns inga 172 rekommendationspunkter vilket onekligen låter bisarrt och en omöjlig uppgift för läraren att beakta i sin undervisning. Läs alltså gärna även debattartikeln Ovetenskapligt trendkoncept på flera lärosäten i Universitetsläraren!
Text: Annika Johansson, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Nyckelord: Universell design för lärande, UDL, autism, högre utbildning
Senast uppdaterad: 2025-06-09
Sidansvarig: Centrum för universitetslärarutbildning