David Marsh är pedagogisk ambassadör

David har utsetts till en av universitetets fyra pedagogiska ambassadörer för år 2026 och tilldelats rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning. Hans projekt syftar till att utveckla nya kontinuerliga examinationsformer. — Generativ AI:s snabbt förbättrade färdigheter inom fysikalisk problemlösning hotar att göra alla former av inlämningsuppgifter mindre effektiva som pedagogiska verktyg, säger David Marsh.

David Marsh, universitetslektor och forskare på Fysikum. Foto: Gunilla Häggström

David Marsh är universitetslektor på Fysikum och forskar i teoretisk fysik inom kosmologi, astropartikelfysik och fundamental fysik.

Mycket av diskussionen kring AI och högre utbildning har handlat om risken för fusk och att studenter använder AI som en genväg för att ”slippa” lära sig material. — Samtidigt öppnar AI-verktygen spännande möjligheter att utveckla nya, effektiva undervisningsmetoder.

— Forskning över det senaste årtiondet har visat att studenter lär sig mer ifall de är aktivt engagerade i klassrummet än ifall de endast passivt lyssnar på en föreläsning. Vi har sett starka exempel på det på Fysikum: en kurs gick från att 8 av 22 klarade tentan 2024 med traditionellt upplägg medan 29 av 31 blev godkända i mars 2025 med ett student-aktivt upplägg, säger David Marsh.

— Inom det pedagogiska ambassadör-projektet kommer jag vidareutveckla en typ av inlämningsuppgift som jag använt de senaste fem åren. Metoden betonar intensiv problemlösning, verbalt förklarande av lösningar och relevanta koncept, och utvärderande bedömning av andras lösningar genom kamratgranskning, säger David.

Målet med projektet är att med stöd av de senaste årens forskning utveckla en kontinuerlig examinationsform som är AI-säkrad, eller som drar nytta av AI-verktygen. — Jag kommer utforska och eventuellt sammanlänka tre pedagogiska spår. Den första är team-baserat lärande, som sedan flera år använts framgångsrikt på läkarutbildningen på Karolinska Institutet. Det andra är tvåstegsexamination, vilken involverar prov med både en individuell del och en del som löses i grupp. Tvåstegs examinationer börjar bli populära internationellt, och tar vara på provet som inlärningstillfälle som kan stärka studenterna, säger David.

Den tredje delen bygger på en studie från Harvard publicerad i somras där hälften av studenterna undervisats med forskningsbaserade metoder, och den andra med en special-designad chatbot. — Studenterna som interagerar med chatbotten fick dubbelt så bra resultat samt blev mer engagerade. Resultaten illustrerar att det finns en stor potential för AI i undervisning, t.ex. genom att studenterna snabbt kan få respons på sina idéer, men användandet behöver tydlig pedagogisk styrning, säger David.
Projektet kommer att pågå under 2026 där David kommer att lägga ner runt 30% av sin arbetstid.

— Tanken är att implementera den nya examinationsformen under 2027. Det pedagogiska ambassadörsprogrammet kommer erbjuda viktigt stöd i form av coachning och seminarier. Resultaten kommer sannolikt spridas genom workshops organiserade av Centrum för Universitetslärarutbildning (CeUL), säger David Marsh.