Genushistoriska seminariet
Historiska institutionen har en lång och livaktig tradition av forskning kring genushistoria, det vill säga historia där relationerna mellan män och kvinnor sätts i fokus för historieskrivningen.
I genushistoriska seminariet diskuteras, genomtröskas och debatteras texter med nya genusperspektiv. Seminariet samlar forskare som arbetar med alla perioder, från medeltid till vår samtid, och forskare som ägnar sig åt någon form av genusperspektiv i sin forskning. Information om seminariets program hittar du nedan, samt i kalendariet på Historiska institutionens hemsida.
Till Historiska institutionens kalender
Seminarierna hålls i hybridform, på plats i sal D900 på Historiska institutionen och via Zoom.
Sammankallande är Anders Ahlbäck och Helena Tolvhed,
Historiska institutionen vid Stockholms universitet.
Sjukgymnastik på Gymnastiska centralinstitutet, Hamngatan 14 i Stockholm runt år 1900. Kvinnliga patienter. Foto: Klemmings atelier, Stockholm. Källa: Gymnastik- och idrottshögskolans bibliotek.
Program vårterminen 2026
Om inget annat anges hålls seminarierna tisdagar kl. 15:30–17:15.
Tisdag 24 februari
Lisa Öberg: ”'Oäkta'. Samhället och de utomäktenskapliga barnen från medeltid till 1900-tal"
Tisdag 31 mars
Helena Tolvhed: "Kvinnor kan – en kvinnorörelse för 1980-talet"
Tisdag 21 april
Presentation av två pågående masteruppsatsarbeten:
- Samuel Sjöberg: "Överklassperversion eller abnorm konstitution? Attityder till homosexualitet inom svensk vänster 1940 - 1959"
- Theodor Östervall: ”'Finns det någon annan som känner som jag?' Om normbrytande kön och organisationer för transpersoner på 1900-talet"
Mer om genushistoria
Forskning med genusperspektiv berör alla perioder, från medeltid till vår samtid. Den genushistoriska forskningen vid institutionen är samtidigt också teoretiskt och tematiskt bred. Insikten om att vi, för att studera genus, också måste gå bortom genus är djupt inarbetad i institutionens forskningsprofil.
Denna insikt har fört in institutionens genushistoriska forskning på nya vägar under det senaste decenniet. Särskilda kompetensområden på institutionen där genusperspektiven är starka är till exempel svensk politik under 1900-talet, känslornas historia, män och maskuliniteter, och religion.
Teoretiskt och metodologiskt är ansatserna tvärvetenskapliga. Genus studeras utifrån biografiska perspektiv som sätter en enstaka individ i fokus. Kvinnorörelsen har studerats utifrån de känslor som uppstod mellan kvinnor och hur kvinnor använde sig av dessa känsloband politiskt. Nya teoretiseringar av maskulinitet har utvecklats. Särskilt den tidigmoderna perioden har studerats utifrån queerperspektiv. Medeltiden har analyserats genom nya metoder och perspektiv kring markägande. Flera forskare studerar relationen mellan religiösa föreställningar och genus. På alla dessa områden har forskningen behandlat relativt okänd terräng, och nya förståelser för hur genusrelationer har strukturerat vårt förflutna och fortsätter att strukturera vår tillvaro har utvecklats.
Senast uppdaterad: 2026-01-20
Sidansvarig: Historiska institutionen