Nordiskt forskningssamarbete om urban välfärd

Förra våren släpptes antologin Nordic welfare cities: Negotiating urban citizenship since 1850 (Routledge, 2024) med Magnus Linnarsson och Mats Hallenberg som redaktörer. Antologin, som syftade till att komplettera tidigare välfärdsstudier, tillförde inte bara nya infallsvinklar inom ämnet utan blev också startskottet för ett djupare nordiskt samarbete inom det urbanhistoriska forskningsområdet. 

Med ett lokalt perspektiv på rörelserna för välfärdssamhällets framväxt har Magnus Linnarsson och Mats Hallenberg tillsammans med sina svenska och nordiska kollegor sedan dess arbetat vidare med ambitionen att omformulera både tidslinjen och de rumsliga aspekterna för att försöka nå ny kunskap om välfärdssamhällets tidiga utvecklingsfaser

– Den nordiska välfärdsforskningen har varit framgångsrik på sistone, dock har fokuset varit riktat på välfärdsstaten under mellan- och efterkrigstiden. Vi vill istället utforska perioden innan, från mitten av 1800-talet och framåt, för att uppmärksamma hur de nordiska städerna hade ett inflytande på det välfärdssamhälle som senare växte fram under 1900-talet, berättar Mats Hallenberg.

I antologin från förra våren presenteras ”välfärdsstaden” som ett koncept och en politisk vision som började växa fram i städerna redan under industrikapitalismens intåg från mitten av 1800-talet. Det var under denna period som de nya idéerna om allmännyttans och den kommunala servicens roll för städerna föddes och kommunernas ansvar för medborgarna ökade.

– Vi ser även idag, ur ett lokalt perspektiv, hur städer går i bräschen för allmän välfärd i Europa. Städer som inför fri kollektivtrafik, öppnar upp för migranter, skriver under på miljöavtal och så vidare. Vi vill uppmärksamma hur politisk förändring kan ske underifrån och inte enbart som initiativ direkt från staten, poängterar Mats Hallenberg.

– Vi är intresserade av politisk förändring och hur den möjliggörs. Perioden som analyseras är också väldigt präglad av just denna nerifrån och uppåt process, fyller Magnus Linnarsson i.

Hur vi ska vi då förstå framväxten av allmän välfärd i de nordiska städerna under 1800-talet? En förklaring kan vara att det var en process som kunde formas genom en interaktion mellan en rad olika lokala aktörer: från stadens politiker, tjänstemän och ingenjörer till privata entreprenörer, sociala organisationer, lokal press och organiserade folkrörelser.

– I allmänhet har det i Norden funnits en syn på att det är socialdemokraterna som startar välfärdspolitiken. Vi menar att det också kan finnas andra aktörer, betonar Magnus Linnarsson.

– Vi har i Sverige under denna period en ganska liberal stat som inte vill lägga sig i på lokal nivå och som istället skjuter över ansvaret till städer och landsbygd. Vår ambition har varit att försöka bredda den urbanhistoriska forskningen inom det här området och tänkt att det vi gör här i Sverige även borde intressera forskare från Danmark, Norge och Finland. Det vi tar med oss från workshopen är att det också finns ett väldigt stort intresse för de här frågorna hos våra nordiska grannländer, avslutar Magnus Linnarsson.

Läs mer om antologin Nordic Welfare Cities: Negotiating Urban Citizenship since 1850 hos förlaget

Läs mer om projektet “Olika vägar till välfärdsstaden”