Öppna föreläsningar i historia på ABF-huset våren 2026
Under flera år har Historiska institutionen arrangerat öppna kvällsföreläsningar i Historia på ABF-huset. Med start den 23 februari kommer föreläsningsserien att under fem utvalda måndagar och en tisdag under våren fortsättningsvis presentera aktuell historieforskning från institutionen.
Föreläsningsserien är ett samarbete mellan ABF Stockholm och Historiska institutionen och innehållet speglar den bredd och det djup som finns inom institutionens forskning. Tidsmässigt sträcker de sig från tidig medeltid till nutid. Ämnesmässigt omfattar de aspekter som till exempel genus, sociala och ekonomiska förhållanden, kultur samt politisk makt.
Historia har funnits som akademiskt ämne i Stockholm i drygt hundra år, sedan år 1919 då en professur i historia inrättades och regelbunden undervisning i historieämnet startade vid dåvarande Stockholms högskola (idag Stockholms universitet). Sedan dess har forskare och studenter vid Stockholms högskola/universitet sökt efter historisk kunskap och kunskap om historien för att bättre förstå både det förflutna och samtiden.
Genom föreläsningsserien fullföljer Historiska institutionen den tradition och ambition som Stockholms högskola började sin verksamhet med, genom offentliga föreläsningar.
Föreläsningarna sker i samarbete med folkbildningsorganisationen ABF och hålls i ABF-huset på Sveavägen.
- Tid: Utvalda måndagar kl. 18.30 (om inget annat anges)
- Plats: ABF-huset Sveavägen 41.
- Fritt inträde. Ingen föranmälan krävs. Välkomna!
Program våren 2026
23/2: Revolution eller sociala reformer? Sveriges kommunistiska parti och den fredliga vägen till socialismen 1943–1953
År 1943 upplöstes Kommunistiska internationalen. Året därpå antog Sveriges kommunistiska parti (SKP) den ”fredliga” eller ”svenska” vägen till socialismen. Det var ett stort kliv bort från mellankrigstidens revolutionära politik. I stället sattes reformer på dagordningen.
Blev SKP reformistiskt? Kan SKP:s utveckling hjälpa oss att förstå varför vänsterrevolutionära partier överger målet att störta kapitalismen och i stället satsar på reformer inom systemet?
Föreläsare: Tomas Widing, doktorand i historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
9/3: Slaget vid Visby 1361: massgravarnas vittnesbörd
Händelserna på Gotland 1361 är något många känner till, men på olika vis. Det kan vara berättelsen om att Valdemar Atterdag brandskattade Visby eller den om att de gotländska bönderna blev slaktade utanför stadsmuren efter att ha blivit förrådda av stadens borgare. Man kanske också känner till det rika materialet från massgravarna, där de stupade begravdes efter slaget.
Vad kan sägas om människorna som hamnade i massgravarna, om deras samhälle och öde?
Föreläsare: Thomas Neijman, doktorand i historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
23/3: En by inför rätta: våld och försoning i ett lokalsamhälle under 1700-talet
I juni 1757 anklagades 13 kvinnor för trolldom vid tinget i Tunsta, Dalarna. Flera av dem erkände efter svår tortyr, men friades efter att landshövdingen ingripit. Tre år senare ställde dessa kvinnor företrädarna för domstolen – domare, länsman, nämndemän med flera – till svars för att få upprättelse. Ett hundratal ur lokalbefolkningen kallades in som vittnen.
Hur kunde ett lokalsamhälle gå vidare efter ett så våldsamt sammanbrott, där många varit inblandade?
Föreläsare: Anton Runesson, fil.dr. i historia och forskare vid Uppsala universitet.
7/4 (obs! tisdag): ”Ett slags äktenskapsskola”: Kärlek och samlevnad
i svensk skönlitteratur 1930–1950
Kan man läsa sig till ett bättre äktenskap? Det var grundtanken i den populära genren äktenskapsromaner, under första halvan av 1900-talet. Hos flera av verken var ambitionen att realistiskt skildra det samtida äktenskapet inifrån. Därmed snuddade de vid några av tidens stora frågor om kärlek, samlevnad och mäns och kvinnors villkor.
Hur föreställde sig författare ett lyckligt hem vid mitten av 1900-talet? Vilka problem ansåg de hotade det samtida äktenskapet?
Föreläsare: Emma Flärd, doktorand i historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
20/4: Utvecklingen av det kapitalistiska skogsbruket i Bosnien och Hercegovina 1850–1990
Bosnien var en osmansk provins, sedan region inom Habsburgriket, så en del av Kungariket Jugoslavien och slutligen en republik i det socialistiska Jugoslavien. Under alla regimer var
brukandet av den bosniska skogen och exporten av timmer på den globala marknaden en viktig del av ekonomin.
Hur skilde sig förutsättningarna under de olika regimerna, med tanke på rättssystemet, den ekonomiska ideologin, samt de skiftande sociala och ekologiska sammanhangen?
Föreläsare: Iva Lučić, Pro Futura Scientia forskare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
4/5: De svenska fideikommissens historia
Fideikommiss är en företeelse som för de flesta av oss har en ålderdomlig klang; det andas feodalism och romaner av Jane Austen. Märkligt nog är Sverige, som ibland kallas världens modernaste land, kanske det enda land i världen där företeelsen finns kvar.
Men vad är egentligen ett fideikommiss? När och hur kom företeelsen till Sverige? Vilka stiftade fideikommiss och varför? Och varför finns de kvar i Sverige när resten av Europa avvecklat dem?
Föreläsare: Brita Planck är fil. dr. i historia och har arbetat som lärare vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
Senast uppdaterad: 2026-01-30
Sidansvarig: Historiska institutionen