30 år i EU – om gränserna för och tillämpning av EU:s arbetsrätt?

I år är det 30 år sedan Sverige blev medlem i Europeiska unionen. Det fanns arbetsrättsliga farhågor och röda linjer under förhandlingarna som föregick anslutningen. Frågan om kollektivavtalets väl och ve var en stötesten och det har med tiden visat sig att kommissionär Flynns löften om att den svenska modellen skulle förbli intakt hade föga värde. Parterna har blivit tvungna att beakta EU-arbetsrättens ibland oförutsägbara innehåll i kollektivavtalen. Strejkrätten har fått sig en törn och förhandlingarna om ett direktiv om tillräckliga minimilöner fick arbetsrättssverige att sätta frukosten i vrångstrupen. Samtidigt har enskildas rättigheter kopplade till diskrimineringsförbud, semester och otrygga anställningar stärkts.

Efter tio års medlemskap utgav Arbetslivsinstitutet en skrift om bland annat de arbetsrättsliga konsekvenserna av medlemskapet. Då var Kerstin Ahlberg redaktör. Tio år senare anordnade Institutet för social civilrätt en konferens till hennes ära som handlade om nordiska arbetsrättsliga erfarenheter av 20 års medlemskap i EU. Föredragen publicerades i ett specialnummer av Europarättslig tidskrift.

Nu har ytterligare tio år gått – nya komplexa frågor långt ifrån de ursprungliga farhågorna står i centrum för EU:s arbete, till exempel plattformsarbete och AI i arbetslivet. Samtidigt utgör EU-arbetsrätten idag vardag för myndigheterna. Myndigheternas arbete är centralt för att Sverige ska uppfylla sina skyldigheter som medlem. Det gäller såväl domstolar som andra myndigheter. EU har också numera egna myndigheter med ansvar för att säkerställa EU-rättens genomslag. Men frågan är – gör de det de ska? En annan fråga som stått i centrum under de senaste åren är gränserna för EU:s kompetens på arbetsrättens område. Den 27 november har vi fått ett svar på den frågan genom EU-domstolens dom i målet om minimilönedirektivet, men hur ska det tolkas och vilka implikationer kan det få? Avslutningsvis ska vi också reflektera över denna 30-årsperiod, hur trodde vi att det skulle bli och hur blev det?

Varmt välkomna!

Petra Herzfeld Olsson

• 13.00 – 13.10 Inledning
  Petra Herzfeld Olsson, föreståndare för institutet för social civilrätt och professor i arbetsrätt, Juridicum, Stockholms universitet

TEMA 1 Tillämpning av EU-arbetsrätt av domstol och andra myndigheter

• 13.10 – 13.35 Arbetsdomstolen och skyldigheten att begära förhandsavgörande av EU-domstolen
  Erik Sinander, docent i internationell privaträtt, Juridicum, Stockholms universitet
• 13.40 – 14.05 Arbetsdomstolen och tillämpning av EU-arbetsrätt – exemplet AD 2025 nr 57
  Sabina Hellborg, docent i civilrätt, Institutet för social forskning, Stockholms universitet
• 14.10 – 14.50 Riksrevisionens rapport om arbetsrättsliga krav i offentlig upphandling
  Yvonne Thorsen, revisionsdirektör, Riksrevisionen
  Kommentarer: Niklas Bruun, professor emeritus, Hanken
• 14.50 – 15.10 Kaffepaus
• 15.10 – 15.40 Vad gör Europeiska arbetsmyndigheten (European Labour Authority) och hur samverkar EU-myndigheten med Sverige?
  Karlis Lapsa, kansliråd och Elizabeth Ekenstaf, kansliråd, Regeringskansliet

TEMA II Gränsen för EU:s kompetens på arbetsrättens område – exemplet tillräckliga minimilöner

• 15.45– 16.30 Gränsen för EU:s kompetens på arbetsrättens område – exemplet tillräckliga minimilöner
  Erik Sjödin, docent i civilrätt, Institutet för social forskning, Stockholms universitet
  16.35 – 16.55 Avslutande reflektioner – Blev det som vi trodde?
  Petra Herzfeld Olsson i samtal med Kerstin Ahlberg, juris doktor honoris causa, Juridicum, Stockholms universitet
  17.00 – 18.00 Mingel