LUMA 2026: När många perspektiv möts – forskning i matematiklärarutbildning

Onsdag 23 september

Torsdag 24 september

Fredag 25 september

Den inledande sessionen kommer att innehålla tre insiktsfulla presentationer från de pågående forskarskolorna om matematiklärarutbildning: REMATH, RelMaS och ASSESS. Presentationen ges på engelska.

In this first session, we will listen to three inspiring presentations from the ongoing research-schools related to mathematics teacher education: REMATH, RelMaS and ASSESS. The session is given i English.

REMATH

Iben Christiansen, Mälardalen university.

REMATH has teacher education itself as the object of study. The research school was formulated as focusing on practice-based mathematics teacher education, but the nine projects also focus on the content, not just pedagogies of mathematics teacher education. Together, the nine projects contribute to a mapping of current mathematics teacher education practices – what is taught, and how. The results point to that aims of the teaching, actual teaching practices, and the reasons linking the two are not always made sufficiently clear to the students. I will give a few examples of this. Together, the results also point to the need for more meso-level mapping of teacher education programmes, which we hope to pursue both in REMATH II and in separate research programmes.

RelMaS

Paola Valero, Stockholm University.

Relevancing Mathematics and Science Education (RelMaS) aims at providing PhD education researching in which ways math and science education (independently and together) challenge existing ideas of the relevance of the contents, the relevance of pedagogies for inclusion, and the relevance of forms of research connected to practice. It is motivated by the vision that current socio-ecological challenges calls for renewed thinking on these three dimension in schools and teacher education. I will focus on how this intention has unfolded through the 10 mathematics oriented projects funded during the 2 rounds of funding.

ASSESS

Samuel Sollerman, Stockholm University.

ASSESS is a graduate school with a focus on assessment of knowledge in educational systems (acronym ASSESS). ASSESS 'purpose is to strengthen research competence and educational research in the assessment area within teacher education. Assessment is a broad field and includes knowledge of different subject knowledge as well as how to observe, assess and measure them. In the assessment area, knowledge measurements are a central part that deals with assessment and evaluation of knowledge and skills. The graduate school focuses on developing quantitative research competence for critical review and in-depth analyzes of national and international knowledge measurements. One goal is to make better use of existing knowledge measurements and evaluations for important educational science issues. This presentation will focus on mathematics within Assess.

Som en uppföljning till presentationen och frågor från gruppdiskussionerna kommer Hanna Palmér diskutera perspektiv på forskning inom matematiklärarutibldningen med ledarna för forskarskolorna.

To follow up on the presentations and group discussions, Hanna Palmér will be discussing perspectives on research in mathematics education with the leaders of research schools. The panel discussion will be held in English, with the possibility to ask questions in Swedish.

• Professor Iben Christiansen, Mälardalens universitet.
• Professor Paola Valero, Stockholms Universitet.
• Dr Samuel Sollerman, Stockholms Universitetet
• The panel discussions are lead by professor Hanna Palmér, Linnéuniversitetet.

• Grupparbete 1: Nuläget
• Grupparbete 2: Diskussioner utifrån doktorandpresentationer
• Grupparbete 3: Framtiden

När det är dags för grupparbete delar vi in oss enligt de program vi arbetar närmast. Vi skickar med förslag till diskussionspunkter kring perspektiv på forskning i de olika utbildningarna.

• Förskollärarutbildning
• Grundlärare mot fritidshem
• Grundlärare F-3
• Grundlärare 4-6
• Ämneslärare

Erica Aldenius och Anneli Blomqvist (Stockholms universitet)

Lärare har ofta möjlighet att välja uppgifter för undervisning och bedömning i matematik. För att kunna göra medvetna val är det av betydelse att lärare har kunskaper om uppgifters potential. Till exempel kan uppgifter som är rika bidra till att elever utvecklar kunskaper inom flera områden inom matematiken och vid bedömning kan exempelvis uppgift och format påverka vilka kunskaper som möjliggörs för eleven att visa.

I vår presentation kommer vi att ge några exempel från vår forskning om uppgifters olika potential. Vi tillhör forskarskolan ASSESS som fokuserar på kvantitativ forskningskompetens utifrån data från storskaliga kunskapsmätningar. I våra studier har vi använt data från de nationella proven i matematik för årskurs 3 och 6.

Ivy Estrella (Stockholm University)

(Un)translating community mathematics: Resistance in the way of knowing and being
Based on an ethnographic study conducted in the Philippines, we examined how resistance is enacted through language and mathematics in the context of local communities. By interviewing members of the communities, we examined how jobs and industries resist the changes brought by modernity through mathematics education.

Using the decoloniality and the notions of translation and untranslatability, we argue that the same mechanism used to colonized the Filipino people during the Spanish colonial period, is also being used in the present through coloniality; and the same mechanism used by the native Filipino people to resist colonialism is also being used in the present to resist coloniality. We used a decolonial lens to bring into the discussion the histories, struggles, and experiences of the Filipino people, who are on the subaltern side (Walsh, 2013).

We argue that the different forms of translation and untranslatability enacted in the communities are used by community members as forms of resistance to the changes brought by modernity, operationalized through the education system. This study can be relevant to teacher education programs in all levels as the discussion opens up possibilities of other ways of thinking and doing mathematics.

Jenny Fred (Stockholms universitet)

Detta konferensbidrag presenterar erfarenheter och insikter från ett doktorandprojekt där lärarstudenter involveras som aktiva deltagare. Utgångspunkten är ett forskarlag bestående av lärare, lärarstudenter, lärarutbildare och forskare som gemensamt har utvecklat och prövat idén om Algebraiska Wicked Problem (AWP) för att integrera algebraiskt tänkande och socio-ekologiska kriser i elevers arbete.

Med utgångspunkt i transkriberade data från fyra forskargruppsmöten genomfördes en analys av det framväxande samarbetets nätverk, där relationer mellan innehåll, aktörer och arbetsprocesser undersöktes. Särskild vikt lades vid hur kopplingar etablerades och förändrades över tid. Bidraget diskuterar hur sådana kopplingar kan synliggöras och användas för att förstå villkor för samproduktion av kunskap i lärarutbildning och praktiknära forskning, samt vilka implikationer detta kan ha för lärarstudenters deltagande som medforskare.

Veronica Jatko Kraft (Åbo Akademi/Stockholms universitet)

Jag tar med exempel på uppgifter och seminarieinnehåll från en kurs för blivande grundlärare 4 – 6. Mina exempel är hämtade från ett utvecklingsarbete där matematik-lärarutbildare laborerat med val av innehåll och utformning av seminarier i matematikdidaktiska kurser. Utvecklingsarbetet har fokuserat på att hitta former för seminarier och övningar som ger studenterna möjlighet att prova olika undervisningsmetoder och samtidigt reflektera över dem med stöd i teori. Ambitionen är att ge studenterna en grund för professionellt omdöme, genom att erbjuda teorier, idéer, modeller och begrepp som kan tjäna som verktyg för att prata, tänka och reflektera över matematikundervisning.

Undervisningsutvecklingen är en del i mitt doktorandprojekt. I projektet undersöker jag hur matematiklärarstudenter möter och förenar praktiska och teoretiska perspektiv i utbildningen. Dels genom att undersöka vilka teoretiska idéer och praktiska metoder som studenterna får tillgång till i matematikdidaktisk kurslitteratur och dels genom att delta i och undersöka kursutveckling i matematikdidaktiska kurser.

Tore Nilsson (Mälardalens universitet)

Kommer senare

Anna-Karin Nordin (Stockholms universitet)

Tracing CME in Swedish Mathematics Teacher Education

Critical Mathematics Education (CME) has become a well-established research tradition in the Nordic countries, focusing on the education of democratic citizens to adopt a critical stance both with and towards mathematics, contributing with concepts like bringing mathematics into action. The aim of this study was to trace CME in texts used in and for Swedish mathematics teacher education. Using lexical searches for terms common in CME, we analysed the material through reflexive thematic analysis and identified two themes: The role of mathematics and Engaging with mathematics. Each theme included related claims, implications, and intended outcomes. These findings are discussed in relation to the broader field of CME

Bruna Nunes (Stockholm Universty)

Beyond Neutrality: Gender, Participation, and Practices in Mathematics Classrooms
Mathematics classrooms are often imagined as neutral spaces where participation, success, and recognition depend on individual ability and effort alone. Drawing on my PhD research, which investigates how gender is performed through material–discursive practices in university mathematics (i.e., the norms, temporal structures, interactional patterns, spatial arrangements, expectations, etc.), this seminar challenges such images of mathematics and mathematics classrooms.

Participants will engage with short research-fictions depicting moments from mathematics classrooms and, through structured small-group discussions, explore what is at stake in these situations: what is valued, what forms of engagement are made possible or constrained, and how these dynamics are produced in practice. The seminar invites participants to reflect on their own experiences both as mathematics teachers and as students, and to consider how seemingly neutral classroom practices may reproduce patterned exclusions, particularly in relation to gender. The session concludes by connecting these discussions to empirical insights from my research, showing how such situations emerge in university mathematics students’ narratives and what additional patterns become visible when examining university mathematics through a (gender) performative lens.

Miranda Rampe (Högsklolan Kristianstad)

Att ge blivande lärare förutsättningar att möta matematiskt begåvade elever: design av ett moment i lärarutbildningen

Hur kan lärarutbildning utformas för att ge blivande lärare förutsättningar att identifiera och möta matematiskt begåvade elever i heterogena klassrum? Trots att styrdokumenten tydligt framhåller att alla elever har rätt till stimulans och utmaning behandlas matematisk begåvning ofta fragmentariskt eller sporadiskt i lärarutbildningen.
I denna presentation diskuteras erfarenheter från en designbaserad studie där en intervention inom grundlärarutbildningen för årskurs 4–6 har designats och reviderats i tre cykler. Med utgångspunkt i studien presenteras praktiska moment från intervention i relation till hur matematisk begåvning kan adresseras i lärarutbildningen.

Harita Raval (Stockholm University)

Coming

Farouq Sessah Mensah (Stockholm University)

Praxis without logos? Modelling instructional technology in resource-constrained mathematics teacher education

This presentation draws on my award-winning article published in the African Journal of Research in Mathematics, Science and Technology Education, which analyses how a mathematics teacher educator modelled the use of GeoGebra in a large (200+ students), resource-constrained Ghanaian teacher education setting. Using the anthropological theory of the didactic, the study examines how didactic techniques and moments were sequenced during a model lesson on quadratic functions.

The findings reveal a patterned yet uneven praxeology: first encounter and exploration were strongly developed through guided whole-class demonstration, while the technological–theoretical, technical, and evaluative moments remained partial. Instructional technology functioned primarily as a teacher-controlled milieu, producing a praxis–logos gap. Thus, tasks and techniques were visible and replicable, but their justificatory discourse remained largely teacher-owned. I discuss how this imbalance emerges as a locally rational response to structural constraints and what this implies for mathematics teacher education in Sweden.

Mattias Winnberg (Stockholm University)

Ett instrumentellt perspektiv på digital verktygsanvändning inom matematikundervisning och bedömning.

På detta seminarium introduceras ett instrumentellt perspektiv inom matematikdidaktisk forskning. Perspektivet används för att analysera hur digitala verktyg utvecklas till produktiva resurser inom matematiska aktiviteter genom samspelet mellan användare och artefakt. Inom min forskning har perspektivet använts för att identifiera och bättre förstå elevers interaktioner med kalkylbladsverktyg inom summativa bedömningssituationer. Jag har också använt detta perspektiv för att analysera elevsvar i matematikuppgifter från PISA-undersökningen.

Även om mitt avhandlingsarbete främst har fokuserat på elevers arbete med digitala verktyg inom bedömningssituationer, kan ett instrumentellt perspektiv vara relevant för matematiklärarutbildningar. Perspektivet erbjuder analytiska redskap för att undersöka hur digitala verktyg utvecklas till instrument inom undervisning och bedömning, både utifrån elev- och lärarperspektiv.

Daniel Österberg (Mälardalens universitet)

Undervisning som innebär att leda matematiska samtal och andra komplexa undervisningspraktiker ställer höga krav på lärare, och därmed också på hur lärarutbildning organiseras. Forskning har visat att lärarstudenter ofta får begränsade möjligheter att utveckla kunnande för sådana praktiker, vilket har lett till ett ökat intresse för lärarutbildningsaktiviteter som ligger nära undervisningens praktik.

I denna presentation diskuteras resultat från ett avhandlingsarbete som undersöker hur lärarutbildningsaktiviteter kan utformas och förstås i relation till lärarstudenters möjligheter att lära sig komplexa undervisningspraktiker. Särskild uppmärksamhet riktas mot hur sådana aktiviteter kan karakteriseras, samt vilken roll lärarutbildaren spelar i genomförandet av dem.

Med utgångspunkt i flera delstudier diskuteras hur begrepp som approximationer av praktik, lärandemöjligheter och lärarutbildarens handlingar kan användas för att utveckla en mer precis förståelse av lärarutbildningens praktik. Presentationen syftar till att bidra till teoretisk utveckling inom forskning om lärarutbildning och till reflektion kring utformningen av undervisning i lärarutbildning.