Datadriven metod kan hjälpa polisen i kampen mot människohandel
Sexköp är ett brott i Sverige sedan 1999. Trots detta marknadsförs sexuella tjänster öppet på en mängd webbsidor – och köparna delar frikostigt med sig av sina omdömen. Det visar en ny stor kartläggning.

Foto: Will Xiang/Unsplash.
– Den internetbaserade prostitutionen i Sverige omfattande, välorganiserad och i hög grad normaliserad, konstaterar Lisa Kaati.
Hon är en av författarna till en ny rapport som har publicerats av Jämställdhetsmyndigheten.
Genom att scanna av webben fann forskarna närmare 50 onlineplattformar som erbjuder sexuella tjänster. De hämtade in data från 34 av plattformarna, och analyserade 13 000 profiler som presenteras på webbsidorna. Forskarna granskade också 30 000 omdömen som sexköpare lämnat.
– Några av de största webbplatserna har mellan 30 000 och 150 000 unika svenska besökare per månad. Det ger en tydlig bild av hur stor efterfrågan är, säger Kaati.
Och plattformarnas profilsidor avslöjar vad som efterfrågas. Där beskrivs i bild, video och text vad sexarbetarna erbjuder. 85 procent av profilerna tillhör kvinnor, och den vanligaste angivna åldern är 24–29 år. De flesta är aktiva i Stockholm, Skåne och Västra Götaland, men sexuella handlingar mot betalning erbjuds i hela Sverige.
Brotten recenseras
Kartläggningen visar att även riskfyllda handlingar marknadsförs, till exempel oskyddad sex, BDSM och olika fetischer. Och trots att det är ett brott att köpa sex, väljer många förövare att recensera sitt köp.
– Mer än 85 procent av omdömena är positiva, men språkbruket är starkt objektifierande. I negativa omdömen återkommer uppgifter om att personen inte är engagerad, verkar stressad eller att det finns tecken på människohandel.
Det är förvånansvärt hur öppet exploateringen pågår
Lisa Kaati berättar att hon och hennes forskarkollegor förvånades över flera saker när de genomförde studien.
– Det är förvånansvärt hur öppet exploateringen pågår. Det krävs inga tekniska kunskaper för att hitta profiler – vem som helst kan gå in på en sida och sortera efter ålder, etnicitet och sexuella handlingar.
– En annan sak som stack ut var omfattningen av att recensera brotten. Att nästan 30 000 omdömen – många skrivna på svenska – ligger helt öppet visar på en stark normalisering av sexköp som en konsumenttjänst, säger Lisa Kaati.

Lisa Kaati. Foto: Åse Karlén.
Tecken på människohandel
Forskarna såg också tydliga indikationer på människohandel.
– Vi kunde se att samma telefonnummer förekom i många olika profiler. Ett annat tecken på att det rörde sig om människohandel var att särskilt riskfyllda och förnedrande sexuella handlingar marknadsfördes på flera webbplatser.
Samhällsnyttan är stor för den här typen av forskning, anser Kaati. Datadrivna metoder ger en systematisk överblick av digitala miljöer som annars är svåra att få insyn i. Genom att analysera stora datamängder i den här studien har forskarna både kunnat visa hur omfattande marknadsföringen av sexuella handlingar är, och identifiera mönster i hur olika webbplatser organiseras och samordnas.
– Vi tror absolut att vår teknik kan stötta polisen i deras arbete, exempelvis genom att identifiera potentiell människohandel. Vi tror också att tekniken kan hjälpa polis och uppsökande verksamhet att hitta personer som är särskilt utsatta, säger Lisa Kaati.
Vår teknik kan stötta polisen i deras arbete
Tillsammans med sina kollegor utvecklar hon nu forskningen i flera riktningar. De arbetar med fördjupade analyser av förövarnas omdömen, och vill utveckla tekniken för att identifiera fler riskindikatorer på människohandel. Forskarna skriver också på en vetenskaplig artikel om hur sexköpare ser på sin egen roll, baserat på omdömen de lämnat.
– Det här projektet knyter direkt an till min forskning om internets mörka sidor. Jag intresserar mig för hur teknik kan användas för att analysera olika skadliga fenomen online. Många av de metoder vi tidigare använt – till exempel vid analyser av valpåverkan, riskindikatorer för våldsamt beteende, hat och hot – går att anpassa för att använda även på detta material, säger Lisa Kaati.
Mer om rapporten
Rapporten har titeln ”’Hon vill bara att tiden ska gå’. En kartläggning av profiler och webbplatser som marknadsför sexuella handlingar mot betalning” (Jämställdhetsmyndigheten, underlagsrapport 2025:5).
Författare är Lisa Kaati, Erica Bergkvist, Amendra Shrestha och Lukas Lundmark.
Kaati är universitetslektor och docent på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet. Bergkvist är doktorand vid Umeå universitet. Shrestha är forskare på DSV, och Lundmark är doktorand på DSV.
Rapporten har fått stor uppmärksamhet i medier. Några exempel:
Artikel i Svenska Dagbladet:
Forskare om sexköpare: ”Tror kvinnorna njuter”
Artikel från TT Nyhetsbyrån som återpublicerats i ett 50-tal tidningar, däribland Göteborgs-Posten, ETC, Aftonbladet och Svenska Dagbladet:
Sexköpare recenserar brott: ”Som en pryl de köpt"
Inslag i P4 Stockholm:
30 000 recensioner skrivna av sexköpare kartlagda: ”Så sjukt”
Läs mer om Lisa Kaatis forskning:
Forskningsbaserade verktyg kan stoppa terrordåd
Toxiska röster dämpar demokratiskt samtal
Senast uppdaterad: 2025-12-19
Sidansvarig: Institutionen för data- och systemvetenskap