Den (skatte)fria lunchen
Daniel Stridh och Klara Arnberg, båda verksamma ekonomhistoriker, har fått forskningsanslag för projektet "Den (skatte)fria lunchen. Rikskuponger som marknadsskapare och styrningsteknik i Sverige, 1973–2014".
Riksbankens jubileumsfond finansierar det nya forskningsprojektet "Den (skatte)fria lunchen. Rikskuponger som marknadsskapare och styrningsteknik i Sverige, 1973–2014" som undersöker rikskupongernas införande, användning och reglering i Sverige.

Daniel Stridh och Klara Arnberg är forskarna bakom projektet "Den (skatte)fria lunchen. Rikskuponger som marknadsskapare och styrningsteknik i Sverige, 1973–2014". Foto: Gabriel Holmbom
När började man använda rikskuponger i Sverige?
– Rikskuponger, i form av färgglada små häften med kuponger i olika valörer, infördes på den svenska marknaden 1973 som ett företagsinitiativ av Skandinaviska Enskilda Bankens Eurocard, men fick statligt stöd genom att de undantogs från förmånsbeskattning. Detta innebar att det blev förmånligt för både arbetsgivare och arbetstagare att erbjuda rikskuponger – ett slags alternativ valuta som bara kunde användas på anslutna restauranger. Rikskupongerna förändrade lunchvanorna och erbjöd valfrihet på bekostnad av personalrestauranger och medhavd lunch. På sin höjdpunkt fick över en halv miljon svenskar rikskuponger som en del av sin lön och systemet omfattade nästan alla restauranger.
Vad är det som gör dem så intressanta ur ett ekonomisk-historiskt perspektiv?
– Vi är inte bara intresserade av hur rikskupongerna påverkade restaurangbranschen, utan också hur de bidrog till att skapa nya marknader och normer kring vardagligt ätande och valfrihet. Rikskupongerna blev både ett vardagsföremål och ett sätt att styra konsumtionen. Att systemet infördes just 1973, i samband med oljekrisen och strax efter införandet av särbeskattningen som gjorde det mer lönsamt för gifta kvinnor att lönearbeta, är talande. Flera branscher krisade samtidigt som delar av det husliga arbetet, såsom att laga lunch, alltmer kom att utföras av marknadsaktörer. Tidigare forskning visar också att rikskuponger och deras utländska motsvarigheter kommit väl till pass när företag ville outsourca verksamhet som inte räknades till kärnproduktionen, hit hörde personalmatsalar. Vi är nyfikna på hur såväl staten, som arbetsmarknadens parter och de företag som tillhandahöll rikskuponger argumenterade för dess betydelse och nytta.
Finns rikskuponger kvar?
– Genom en skattereform 1991 blev rikskupongerna en löneförmån som skulle beskattas, vilket gjorde lösningen långt mindre attraktiv. År 2014 slutade papperskupongerna tillverkas, men systemet finns fortfarande kvar i form av betalkort.
---
Senast uppdaterad: 2025-11-19
Sidansvarig: Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer