Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa - CHESS

CHESS är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som bildades år 2000 i samarbete mellan Stockholms universitet och Karolinska Institutet. Vid CHESS arbetar forskare i sociologi, psykologi, statsvetenskap och folkhälsovetenskap tillsammans med frågor som rör ojämlikhet i hälsa. Ojämlikhet i hälsa syftar på systematiska skillnader i hälsa och överlevnad mellan individer och mellan socialt definierade grupper. Skillnader i livsvillkor till följd av uppväxtförhållanden, utbildning, arbete, ekonomiska resurser och härkomst är exempel på omständigheter som studeras i relation till hälsoojämlikhet vid CHESS.

CHESS har som främsta mål att bedriva och främja forskning om ojämlikhet i hälsa samt sprida kunskap om sådan forskning till det omgivande samhället. CHESS ska också generellt verka för en bred dialog mellan samhällsvetenskap och medicin samt fungera som en länk i samverkan mellan Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet inom detta forskningsområde. Utöver forskning är en huvuduppgift för centrets forskare att medverka i handledning och utbildning av doktorander.

CHESS finns beläget på Campus Albano, Stockholms universitet, våning 5, hus 4.

I januari 2018 bildade CHESS tillsammans med SoRAD Institutionen för folkhälsovetenskap

Organisation

CHESS styrelse består av ordförande, föreståndare och fyra övriga ledamöter. Ledamöterna utses på tre år av rektor vid Stockholms universitet, förutom ordförande som utses av rektor vid Karolinska Institutet.

Styrelsen har i uppgift att stödja och främja verksamheten i enlighet med gällande målsättning vid centrumet, bevaka och stödja samverkan med Karolinska Institutet, bereda forskningsrelaterade ärenden för institutionsstyrelsen samt utföra omvärldsbevakning inom centrumets verksamhetsområde.

CHESS styrelse 2024

Ordförande

Marie Hasselberg, professor i folkhälsoepidemiologi och prefekt vid Institutionen för global hälsa, Karolinska Institutet.

Marie Hasselberg

Föreståndare

Ylva Brännström Almquist, professor vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.

Ylva Brännström Almquist

Ledamöter

Janne Agerholm, assisterande lektor vid Aging Research Center (ARC), Karolinska institutet

Janne Agerholm

Renate Minas, professor vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet

Renate Minas

Peter Skogman Thoursie, professor i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet.

Peter Skogman Thoursie

Personalrepresentant

Karl Gauffin, docent i folkhälsovetenskap vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.

Karl Gauffin

CHESS historia

I detta bokkapitel, publicerat i Samhällsvetenskapliga fakultetens jubileumsutgåva 50 år efter att den grundades, ger tidigare föreståndaren för CHESS, Denny Vågerö, en beskrivning av centrumets uppkomst och utveckling fram till år 2014.

CHESS - historia av Denny Vågerö pdf, 447.2 kB. (447 Kb)

Forskning

Den forskning som bedrivs vid CHESS kan delas in i fyra huvudsakliga områden:

1. Levnadsvillkor och hälsa bland barn och unga

Stressorer, stress och hälsobesvär bland flickor och pojkar under adolescensen
Vad förklarar samhällsvårdade barns underprestationer i utbildningssystemet?
Sociala bestämningsfaktorer för lärande och hälsa i skolans kontext
Skolans betydelse för de ungas psykiska hälsa
Hur går det för ungdomar med psykisk ohälsa?
Den nya generationen av unga mår sämre än förut
Betydelsen av skolans villkor för svenska ungdomars psykiska ohälsa

2. Livsförloppsstudier kring hur tidiga sociala förhållanden hänger samman med senare hälsa och överlevnad

Är barndomstrauma en bestämningsfaktor för nästa generations utveckling?
Risk och resiliens: Vägar till (o)hälsa bland kvinnor och män med erfarenheter av ogynnsamma uppväxtvillkor (RISE)
Reproduktion av ojämlikhet genom sammanflätade liv (RELINK)
Ofärdens barnbarn: Betydelsen av resiliens för multigenerationella ojämlikhetsmönster
Kvinnors hälsa i ett livsloppsperspektiv
Kroppsstorlek, mental hälsa och ojämlikhet: ett livsloppsperspektiv (BMI)
Fosterbarn som medelålders vuxna
Ett livsförloppsperspektiv på förlust av anhörig i barndomen och hälsa i vuxen ålder
Betydelsen av ursprung och destination: Levnadsvanor och hälsa bland första och andra generationen Sverigefinnar

3. Betydelsen av socioekonomiska förhållanden, arbete och välfärdspolitik för hälsa

Sociala skillnader i hälsa och arbetsmarknadstillhörighet bland äldre
Orsaker och konsekvenser av lönearbete efter pensionering i Sverige
Ojämlikhetens drivkrafter bland familjer med erfarenheter av social barnavård
Egenföretagande, prekärt arbete och ojämlikhet i hälsa i Sverige
De oavsiktliga följderna av svensk föräldraledighetspolitik (ParLeHealth): Ett hälsoperspektiv
Cancerscreening, stadium vid diagnos och överlevnad bland personer med funktionsnedsättning
Arbetsmarknads- och hälsoproblem hos vuxna med en familjemedlem som har en kronisk sjukdom
Arbete efter pensionering: Ett sätt att förlänga arbetslivet som skapar nya ojämlikheter?

4. Migration och hälsa

Den ambivalenta socioekonomiska gradienten i invandrarens hälsa
Sociala determinanter för hälsa hos individer med utländsk bakgrund (SMASH)
Förklaringar till överdödlighet i COVID-19 bland invandrare i Sverige
Född i Stockholm på femtiotalet
Från fördel till nackdel: Uppkomsten av dödlighetsskillnader hos nya invånare i Sverige

Forskningen inom dessa områden omfattar såväl breda frågor om längre orsakskedjor och större sammanhang, som mer detaljerade frågor kring enskilda mekanismer och specifika hälsoeffekter. Fokus spänner således från beskrivning till förklaringar och vidare till policy och åtgärder.

Det är viktigt att den forskning som bedrivs vid CHESS anpassar sig till den föränderliga värld som vi lever i. Under senare år har vi t.ex. sett ett ökat fokus på frågor som rör migration, segregation och skola bland forskarna på CHESS. I ljuset av den sociodemografiska utvecklingen i Sverige och i Europa blir det mer och mer tydligt att enskilda dimensioner av ojämlikhet (t.ex. social klass eller födelseland) inte kan betraktas enskilt, utan måste analyseras i relation till varandra.

Intersektionella perspektiv kan hjälpa oss att förstå hur dessa dimensioner samverkar i relation till utvecklingen av ojämlikhet i hälsa. De senaste åren har även covid-19-pandemins koppling till olika gruppers sociala, ekonomiska och hälsorelaterade situation seglat upp som en ny och viktig forskningsfråga vid centret. Från ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är det viktigt att understryka betydelsen av pandemins långsiktiga konsekvenser. Det folkhälsovetenskapliga arbetet med att analysera pandemins effekter på skola, arbete, välfärd och vård (samt de därmed sammanhängande kopplingarna till ojämlikhet i hälsa) har med andra ord bara börjat.