Om oss
Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet bedriver forskning och ger utbildning inom sju huvudområden: Idéhistoria, Konstvetenskap, Litteraturvetenskap, Musikvetenskap, Teatervetenskap, Curating, och Kulturarvsstudier.
Institutionen för kultur och estetik. Foto: Ingmarie Andersson
Institutionen för kultur och estetik bildades den 1 januari 2015 som en sammanslagning av tre institutioner: Institutionen för konstvetenskap, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria och Institutionen för musik- och teatervetenskap. Det är en av de största institutionerna vid den Humanistiska fakulteten.
Institutionen samlar ungefär 1000 studenter fördelade på de olika ämnena. Utöver detta finns ett femtiotal aktiva doktorander. Det är cirka 150 anställda vid institutionen, forskare, lärare och teknisk och administrativ personal.
Om byggnaderna
Institutionen för kultur och estetik ligger i Manne Siegbahnhusen på campus Frescati.
Manne Siegbahnhusen ritades av arkitekten Gustav Holmdahl (1879-1958) och invigdes 1936. Samma år tilldelades Manne Siegbahn en professur i experimentell fysik, och Kungliga Vetenskapsakademien beslutade om att grunda ett institut med honom som föreståndare. Manne Siegbahnlaboratoriet (MSL) var en verksamhet inom Fysikum som bedrev forskning och utveckling inom acceleratorfysik. I byggnaden fanns tidigare en cyklotronanläggning. Frescativägen Nr. 22 är en villa som byggdes genom medel från Kungliga Vetenskapsakademien som privatbostad till Manne Siegbahn. Där finns nu Fakultetsklubben vid Stockholms universitet och ämnet Musikvetenskap. Manne Siegbahn fick Nobelpriset i fysik 1924 för sina röntgenspektroskopiska upptäckter och forskningar. Idag är husen alltså hemvist för Institutionen för kultur och estetik.
På Frescativägen 22 huserar restaurangen Fakultetsklubben Manne Siegbahn, som är öppen för alla anställda vid universitetet genom medlemskap.
Sedan 2019 är det tidigare underjordiska laboratoriet ombyggt till utställningssalar för konsthallen Accelerator, vars verksamhet är en del av Stockholms universitet.
Institutionen för kultur och estetik ligger i Manne Siegbahn-husen på Campus Frescati. Foto: Sören Andersson / Stockholms universitet
Historik
Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet bildades den 1 januari 2015 genom en sammanslagning av Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, Institutionen för musik- och teatervetenskap och Konstvetenskapliga institutionen.
Det var en av flera sammanslagningar som vid den här tiden gjordes vid den humanistiska fakulteten på Stockholms universitet. Bakgrunden var en strävan från universitetsledningens sida att undvika den sårbarhet som förknippades med alltför små enheter. En önskan var också att sammanslagningarna skulle medföra vetenskapliga vinster. Inför den stora omorganisationen gavs företrädare för de olika ämnena möjlighet att lämna synpunkter och önskemål.
De anställda röstade om namn
Det var naturligt att det blev just de här tre institutionerna som kom att bilda Institutionen för kultur och estetik. Redan flera år tidigare hade ett samarbete inletts mellan Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria och Institutionen för musik- och teatervetenskap genom skapandet av ett gemensamt administrativt kontor. Det hade möjliggjorts genom att båda institutionerna efter att ha flyttat från Södra huset var placerade intill varandra i lokaler i Manne Siegbahnhusen.
När även den konstvetenskapliga institutionen flyttade dit 2013 blev det naturligt att inlemma den i planerna på ett samgående. De diskussioner som fördes ledde till bildandet av en av de största institutionerna vid fakulteten. Efter en omröstning bland de anställda fick institutionen sitt nya namn.
Tvärvetenskaplig aktivitet utvecklades
Sammanslagningen underlättades genom närheten rent lokalmässigt mellan de tidigare institutionerna men också av det faktum att det redan fanns en aktiv samverkan mellan flera av ämnena. Ett uttryck för detta var de estetiska och kulturhistoriska forskarskolorna, som innebar att såväl doktorander som seniora forskare hade lärt känna varandra och inlett samarbeten över ämnesgränserna. I den nya institutionen byggdes vidare på detta och en intensiv tvärvetenskaplig aktivitet utvecklades, samtidigt som de ingående ämnenas identitet värnades.
Priser och utmärkelser
Följande priser och utmärkelser har tilldelats anställda vid institutionen.
Årets lärare
Illustration: SaraMara
Varje år belönar Stockholms universitet en eller flera personer med utmärkelsen Årets lärare. Följande personer vid Institutionen för kultur och estetik har tilldelats priset.
2007
Krzysztof Bak, dåvarande Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria
2000
Karin Helander, dåvarande Teatervetenskapliga institutionen
Hedersdoktorer
Ett hedersdoktorat är ett uttryck för universitetets uppskattning av framstående insatser inom något av universitetets verksamhetsområden. Följande personer har på förslag från Institutionen för kultur och estetik utsetts till hedersdoktorer vid Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten.
Åsa Simma, till vänster, hedersdoktor vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet. Foto: Johanna Säll
2025 Scenkonstnären, regissören, dramaturgen och aktivisten Åsa Simma
2024 Författaren, essäisten och kritikern Magnus Florin
2019 Fotohistorikern Eva Dahlman
2018 Skådespelaren Stina Ekblad
2014 Teaterforskaren Elaine Aston
2011 Konstkuratorn David Neuman
2010
Författaren Ulf Stark
2008 Musikern, kompositören och kapellmästaren Benny Andersson
2007 Dansforskaren Susan Foster
2003 Författaren Gun-Britt Sundström
2001
Översättaren Brita af Geijerstam
1999 Bokförläggaren Per I. Gedin
1998 Kompositören Povel Ramel
1997 Skådespelaren Erland Josephson
1995 Arkivarien Bergljot Krohn Bucht och författaren Per Wästberg
1993 Författaren Ying Toijer-Nilsson
1989 Författaren Lennart Hellsing
Nobelpristagare i litteratur hedersdoktor och alumn vid Stockholms universitet
Tomas Tranströmer. Foto: Albert Bonniers Förlag
2013 års Nobelpris i litteratur tilldelades den svenske poeten Tomas Tranströmer som en gång i tiden läste litteraturhistoria med poetik vid Stockholms högskola. Den 21 september 1990 promoverades Tranströmer till hedersdoktor vid Stockholms universitet.
Studierna i litteraturhistoria med poetik, religionshistoria samt psykologi ingick i hans filosofie kandidatexamen 1956. Efter att han avslutat sina akademiska studier anställdes han som assistent vid Psykotekniska institutet vid Stockholms högskola 1957.
Hedersdoktor vid Humanistiska fakulteten 1990
Tomas Tranströmer, född 1931, framstår inte bara som en av seklets stora svenska poeter. Han är också internationellt en mycket uppburen diktare, översatt till mer än trettio språk.
Ledande poeter i skilda länder har också tagit djupa intryck av hans konst, bland andra Tranströmers kinesiske uttolkare Bei Dao och nobelpristagaren Joseph Brodsky, som de båda själva omvittnat. Brodsky har dessutom föreslagit Tranströmer som kandidat till nobelpriset i litteratur. Tranströmer bedrev sina studier och sin första yrkespraktik vid Stockholms universitet, och det första större verket om hans poesi - Kjell Espmarks "Resans formler" - (1983) utkom här.
Från programmet för installations- och promotionshögtidligheten i Stadshuset den 21 september 1990.
Kontakt
Prefekt
%20Hans%20Hayden.png)
BesöksadressManne Siegbahnhusen, hus A
Rum: A 227
Frescativägen 24E
Senast uppdaterad: 2025-10-21
Sidansvarig: Institutionen för kultur och estetik