Studera hos oss

Varför valde du att läsa idéhistoria?
–Ämnet verkade sjukt intressant och jag hade hört mycket gott om det under gymnasietiden. Det kändes naturligt att hoppa på det efter gymnasiet då det är en allmänbildande kurs där man får veta mycket inom ett brett fält.

Vad får man göra när man läser idéhistoria, hur ser kurserna ut och vad behandlar de?
–Kurserna i Idéhistoria II till exempel går främst ut på att begripa och skapa egen akademisk text, men även en temakurs som i mitt fall handlade om politiska myter. 

Vad vill du jobba med efter studierna?
–Eventuellt skulle jag vilja bli gymnasielärare eller jobba på något museum eller någon myndighet.

Mer om ämnet Idéhistoria

Intervjun är från 2021:

Malin är student vid Kandidatprogrammet i musikvetenskap med inriktning mot musikkommunikatör, vid Institutionen för kultur och estetik. När hon har tagit examen vill hon jobba i en koordinerande roll med ansvar inom musikbranschen.

Vad innebär det att läsa musikvetenskap, vad får ni göra?

–I kandidatprogrammet som jag läser studerar man under första året allt från musikteori till musikhistoria, musikanalys, hur man kommunicerar om musik och mycket mer. Under andra terminen får man välja mellan att fördjupa sig inom filmmusik, musikteori eller musikteknologi och medier. Det andra året på programmet fungerar som ett breddningsår och möjligheten ges att läsa vad som helst inom de human- och samhällsvetenskapliga ämnena. För min egen del så valde jag att läsa företagsekonomi och globala affärsstudier under det andra året inom programmet.

–Det sista året börjar med kurser som lägger en bra grund inför skrivandet av examensuppsatsen - vilken kommer att komma med stormsteg. Slutligen kommer den sjätte och sista terminen som är mer arbetslivsinriktad, med kurser i marknad och rättigheter, skrivande, samt ett projektarbete och praktik.

Vad tycker du är roligt med att läsa musikvetenskap?

–Det jag gillar är främst bredden i utbildningen, och att vi har lärare som verkligen vill lära ut och är kunniga inom sina ämnen. Även om det ibland kan kännas lästungt, så skapar man gradvis en insikt om vidden av musik- och humanvetenskapens roll och betydelse både i nutid och dåtid. Utöver detta finns det goda möjligheter att studera utomlands 1-2 terminer, möjlighet att göra sin praktik utomlands, samt också att göra sin kandidatuppsats genom fältarbete utomlands.

Hur ser en vanlig studievecka ut i din utbildning?

–Vanligen har vi 2-3 lektioner i veckan, och beroende på kurs så har vi olika uppgifter till varje lektion. Det vanligaste är läsuppgifter som tas upp och diskuteras då vi har seminarier. Ibland träffar man även upp klasskamrater för att studera tillsammans och bolla tankar om ämnet och tillsammans öka förståelsen.

Märker man som student att vi har flera olika humanistiska ämnen vid institutionen?

–Jag märker det främst utifrån att jag är med i institutionens studentråd SIKE, där vi är en mix av studenter från många ämnen. Vid studieytorna i Manne Siegbahn-huset, där alla ämnen vid institutionen har majoriteten av sina lektioner, träffar man också studenter från de olika ämnena i huset. På institutionens sociala medier uppmärksammas de olika ämnena och det läggs bland annat ut information som visar på variationen av de humanistiska ämnena.

Vad vill du bli efter studierna?

–Under mina två valbara terminer valde jag att studera kurspaket i företagsekonomi samt globala affärsstudier, så är min önskan att jobba med musik kopplat till dessa ämnen. Jag vill gärna jobba i en koordinerande roll med ansvar inom musikbranschen!

Kandidatprogram i musikvetenskap med inriktning mot musikkommunikatör

Mer om ämnet musikvetenskap

Anders Dolk började läsa medicin på Karolinska Institutet (KI) 1972. År 2020 började han plugga litteraturvetenskap efter en karriär som både forskare och chef. Nu känner han igen sig i känslan som han hade då, av att möta en ny tankevärld. Att börja plugga ett nytt ämne efter att ha gjort karriär inom ett annat område beskriver han som extremt spännande och utmanande. Att diskutera med sina kursare, som kommer från olika bakgrund och med olika perspektiv, upplever Anders Dolk som särskilt lärorikt. Till någon som är mitt i livet eller äldre och funderar på att börja läsa vid universitetet skickar Anders Dolk en uppmaning:

Go for it! Tveka inte! Att vara riktigt intresserad av något och ha möjlighet att lära sig mer på universitetet är ju en helt makalöst fin möjlighet vi har.

Har öppnat nya dörrar

Studierna i litteraturvetenskap har öppnat nya dörrar och Anders Dolk rekommenderar den som funderar på att göra ett likande val att ta klivet in i de nya studierna.

Tveka inte att börja plugga igen! säger kirurgen som läser litteraturvetenskap

Funderar du på att börja plugga för att byta karriär eller förverkliga en dröm?

Du blir inte för gammal för att plugga!

Hon forskar om människans relation till djur i historien. Det kan till exempel handla om idéer om djurskydd eller 1800-talets diskussioner om stora rovdjur. Och som lärare vid Institutionen för kultur och estetik undervisar hon till exempel på grundkursen Idéhistoria I. Där får du möta de tänkare som har formulerat idéer inom filosofi, politik och vetenskap från antiken till idag. Karin Dirke undervisar även på Masterprogrammet i historiska studier. Hon har också startat en ny kurs på forskarutbildningsnivå om miljöhumaniora.

Vem passar det att läsa idéhistoria?

–Den som är intresserad av historia och vill koppla ihop olika aspekter och perspektiv har glädje av ämnet. Många som läser idéhistoria tycker att det ger bildning. Idéhistoria används ofta för att ge bakgrund till, och förståelse för, andra ämnen. Jag tycker ämnet svarar på frågor som andra ämnen ofta missar, om hur föränderliga våra världsbilder är men hur vi ändå kan känna igen oss i hur människor tänkt förr.

Vad ger det en att studera idéhistoria?

–Perspektiv. Att få en förståelse för hur idéer, tankar, föreställningar och världsbilder har förändrats genom historien. Och så blir man bra på att samla information och att analysera större material och presentera det hela på ett begripligt sätt.

Har du några tips till den som vill söka en kurs i idéhistoria?

–Läs! Allt från dagstidningar till skönlitteratur.

Karin Dirkes forskning

Mer om ämnet idéhistoria

–När du studerar konstvetenskap får du lära dig att se stadens rum, som gator, platser, byggnader, att se hur de har utvecklats och förändrats historiskt, och relatera dem till de människor som använder dem. Mycket av undervisningen sker på museer, i kyrkor, vid byggnader och i offentliga miljöer, säger hon.

–Genom att läsa konstvetenskap lär du dig tolka konstverks betydelser i ett historiskt perspektiv och idag. Du övar upp din förmåga att se, att betrakta konstverk och visuell kultur. Konstvetenskap täcker in i princip allt från antiken till samtiden: målningar, skulpturer, fotografier, byggnader, trädgårdar, reklambilder, skivomslag, och konceptkonst.

Mer om ämnet konstvetenskap

Hon har till exempel forskat och skrivit om europeisk dramatik som handlar om Medea, känd från Euripides antika tragedi.

–Medea är en kontroversiell figur – hon dödar sina två söner – men det sena 1700-talets författare lyckas ofta göra henne till en ömkansvärd älskande kvinna och mor. Det finns en uppsjö Medea-dramer i olika genrer och från olika delar av Europa under upplysningens och revolutionernas tidsperiod (1750-1800). Jag vill visa att det finns viktiga skillnader mellan exempelvis en engelsk och en tysk Medea, men också hur 1700-talets syn på kvinnan och modern både blir en möjlighet och ett hinder i de nya versionerna av berättelsen, berättar Anna Albrektson.

Anna Albrektson undervisar på delkursen i den äldre litteraturens historia på vår grundkurs Litteraturvetenskap I. Där får du som student läsa klassiker från antiken till och med 1700-talet. Hon håller också i läskurser om 1700-talets litteratur.

Vad ger det en att studera litteraturvetenskap?

–Först och främst ger det läsupplevelser – läslusten är en bra drivkraft. Men du möter också nya texter och nya sätt att läsa. Utbildningen på Stockholms universitet har både ett historiskt och ett teoretiskt fokus – du kommer att upptäcka att litteratur är så mycket mer än den pocket du läser i tunnelbanan. Du får lyssna och smaka på rytmen i Sapfos kärleksdikter, fundera över hur manligt och kvinnligt gestaltas i Hamlet, och upptäcka att 1800-talsromanens cliffhanger beror på publikationssättet – ett kapitel i taget trycktes i pressen. Att läsa litteraturvetenskap gör att du kan resa i tid och rum på ett ganska miljövänligt sätt, och ger dig dessutom en humanistisk, kritisk och vetenskaplig skolning, säger Anna Albrektson.

Vem passar det att läsa litteraturvetenskap?

–Alla som vill ägna många timmar åt att läsa, och som är beredda att möta människor och föreställningar från alla tider och platser. Alla som vill skaffa sig en bra verktygslåda för läsning. Alla som är beredda att leta böcker på bibliotek, antikvariat, på nätet och i bokhandeln. Alla som orkar bära många böcker. Alla som vill pröva sina sinnen – litteratur är till för ögat, örat, känseln och – varför inte? – smak och lukt.

Blir man författare om man läser litteraturvetenskap?

–Nej, inte i första hand. Men alla som vill skriva, oavsett om det är vetenskaplig text, journalistik eller fiktion, har stor nytta av att läsa. Läs ofta, vitt och brett, och gärna med litteraturvetenskapliga perspektiv – det är spännande att förstå hur en författare skapar nya världar med hjälp av vanliga ord.

Vad kan man jobba med efter att ha läst litteraturvetenskap?

–Att kunna förhålla sig kritiskt och prövande till vår tids språkliga snårskog är viktigt för hela samhället. Eftersom man skaffar sig en god kunskap om texter och berättelser, om läsning och tolkning, kan man arbeta inom många områden inom privat och offentlig sektor. Flera av våra tidigare studenter arbetar som exempelvis redaktörer, kritiker eller lärare. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att studier i litteraturvetenskap inte är en yrkesutbildning. Men litteraturvetenskaplig kompetens är användbar i alla sammanhang där orden står i centrum.

Anna Albrektsons forskning

Mer om ämnet litteraturvetenskap

–Mitt intresse för opera kom redan när jag var tio år och fick en CD-skiva med Best of Birgit Nilsson, där hon sjöng arior. Då blev jag väldigt intresserad och har sedan dess mycket mål­medvetet sökt mig mot opera genom att läsa teatervetenskap, litteraturvetenskap och musikvetenskap, innan jag kom in på forskar­utbildningen och disputerade på italiensk opera i Sverige på 1700-talet, säger hon.

–Just opera har en intressant historia. Den var ju populärmusik under stora perioder i historien och man sjöng arior hemma. Operan har påverkat dagens mediesamhälle på ett sätt som gör den ständigt aktuell. Det finns en dubbelhet i opera. Den är väldigt exotisk samtidigt som du kan upptäcka opera i många olika uttryckssätt idag, särskilt om du gillar film och tv-serier.

Du får ny förståelse

–När jag började utbildningen var det fantastiskt roligt att upptäcka nya sätt att förhålla sig till musik och olika uttryck. Jag fick lyssna på mycket ny spännande musik som jag inte kände till tidigare, till exempel tidig opera och tidig musik över huvud taget, men även 1900-talets mer modernistiska musik och populärmusik.

–När du läser musikvetenskap får du en ny förståelse för vad musik är. Jag tycker det är intressant att inte bara utgå från hur det känns när du lyssnar utan även reflektera över att musiken berättar något som inte bara handlar om dina egna känslor. Musik du själv kanske inte är känslomässigt engagerad i kan bli intressant när du börjar studera den, vilka tekniker som används och hur den kopplas till olika konventioner och koder i en viss tid. Musik är så mycket mer än det du känner.

Johanna Ethnersson Pontaras forskning

Mer om ämnet musikvetenskap

Han forskar om fria teatergrupper, svensk teater under inledningen av 1900-talet, svensk samtida teater, Bertholt Brecht och nutida teaterregi.

Vad ger det en att studera teatervetenskap?

–Det som gör teatervetenskap så spännande är att scenkonst innehåller en mängd olika konstnärliga uttryck: bild, gestaltning, representation, text, rörelse. Det har varit en multimedial konstform i några tusen år, som ständigt utvecklas. Inte minst intressant är relationen till publiken och samhället. Ser man i historien så har teatern spelat en viktig politisk roll. Vilken roll spelar den idag när den samhälleliga utvecklingen ständigt ställer nya frågor på sin spets?

Att studera hos oss ger nya perspektiv och en förmåga att se och analysera sammanhang. Att gå på scenkonst – teater, dans, performance, cirkus – blir en mycket rikare och mer utmanande upplevelse efter att du har studerat hos oss.

Blir man skådespelare om man läser teatervetenskap?

–Nej, men det är många skådespelare, regissörer, scenografer har börjat med att studera teatervetenskap, det ger en bra grund för fortsatt specialistutbildning.

Vad kan man jobba med efter att ha läst teatervetenskap?

–När man ser var våra tidigare studenter har hamnat i yrkeslivet så är det många som arbetar inom olika funktioner inom teatern och även inom kulturadministration eller -journalistik. Av att studera teatervetenskap, genom att analysera föreställningar, texter, och dramaturgi får du en uppövad analytisk förmåga som är en tillgång i många olika yrken.

Richard Hooglands forskning

Mer om ämnet teatervetenskap

För att få kvittera ut ett grönt kort måste du först vara registrerad på en kurs hos oss innevarande termin. Kortet kan sedan hämtas hos någon av våra studieadministratörer på plan 2 i Manne Siegbahnhusen, hus A, Frescativägen 24E.

OBS. Ta med dig giltig ID-handling!

När du hämtar ut ditt kort får du också en lista på de erbjudanden som gäller under terminen.

Följande kulturinstitutioner samarbetar med Gröna kortet

• Berwaldhallen
• Drottningholms slottsteater
• Konserthuset
• Liljevalchs
• Scenkonstmuseet
• Spritmuseum
• Strindbergs Intima teater
• Turteatern
• Weld

Fler erbjudanden kan komma att läggas till under terminens gång, så släng ett öga på den här sidan, vår Facebooksida, och på våra anslagstavlor då och då för att hålla dig uppdaterad.

Erbjudandena gäller alltid i mån av plats och mot uppvisande av grönt kort och giltig id-handling.